det första kalkylarket. – VisiCalc utvecklades för Apple II† av Dan Bricklin(länk) och Bob Frankston(länk). Programmet, som kom 1979, anses vara det program som förvandlade hemdatorn från en hobbygrej till ett seriöst verktyg. Det kom också versioner för IBM PC†, Commodore† och Atari†. – VisiCalc såldes i 700 000 exemplar. Tillverkningen upphörde 1983. Då hade VisiCalc fått konkurrens av Lotus 1‑2‑3†, som allmänt ansågs mer kraftfullt och enklare att hantera. – En körbar version av VisiCalc, 1982 års modell, för pc kan laddas ner här. – Läs mer om VisiCalc på Dan Bricklins webbsidor.
ett uppköpt brasilianskt företag som sedan 1995 har utvecklat Linux‑system för Latinamerika; även namnet på företagets egen Linux‑distribution. Conectiva köptes 2005 upp av amerikanska Mandrakesoft, som sedan bytte namn till Mandriva†.
en personlig informationshanterare (e‑postprogram, adressbok, kalender med mera), skriven i öppen källkod. I praktiken nerlagd sedan 2009. – Programmet utvecklades med början 2002 inom Open source applications foundation (av allt att döma också nerlagd), grundad av Mitch Kapor. Bland utvecklarna fanns Andy Hertzfeld. Version 1.0 blev klar 2008 efter många års arbete, och kunde då laddas ner från chandlerproject.org. – Chandler blev inte särskilt spritt, och arbetet har i praktiken legat nere sedan 2009, då de anställda sades upp. – Chandler fungerade i Windows, Linux och på Mac. En uppföljare, Chandler2, påbörjades 2009, även den nerlagd eller vilande. – Programmet var uppkallat efter författaren Raymond Chandler (1888—1959, se Wikipedia). – Utvecklingen av Chandler beskrevs i bokenDreaming in code från 2008, skriven av Scott Rosenberg, se dreamingincode.com (nere i oktober 2020 – arkiverad).
(SSTB) – svensk organisation som certifierar testare av mjukvara. Organisationen fastställer också svensk terminologi för testning av mjukvara, se här. SSTB är med i ISTQB. – Se sstb.se.
det företag som 2002 avknoppades från Palm† för att utveckla operativsystemet Palm OS† fristående från moderbolaget. – PalmSource blev 2003 ett fristående börsnoterat företag, och köptes 2005 av det japanska företaget Access. Sedan 2007 använder Access inte namnet PalmSource, och Access marknadsförde Palm OS, numera avvecklat, som Garnet OS†.
tidigare namn på användargränssnittet i Windows 8. – I augusti 2012 slutade Microsoft att använda namnet Metro på grund av en konflikt med det tyska företaget Metro AG(metroag.de), och kallar det helt enkelt för Windows 8. Även benämningen Modern UI(UI står för user interface, användargränssnitt) har förekommit. – Metro var från början namnet på Microsofts principer för grafisk design, först tillämpade i Windows Phone† och i Windows 8. I Metro/Windows 8 ska information i första hand visas med text i stor och tydlig stil. Ikoner och andra symboler undviks. Inga skuggningar eller andra simulerade tredimensionella effekter används. Användargränssnittet (”skrivbordet”) i Windows Phone består av paneler(tiles) kant i kant.
en svit med kontorsprogram baserad på Apache Open Office. Förkortas ibland LibO. – LibreOffice innehåller också mycket kod från Go‑oo†, en nerlagd förgrening av Apache Open Office (från den tiden då det hette Openoffice.org). – LibreOffice, som presenterades 2011, utvecklas av The document foundation. Bakom LibreOffice står utvecklare som tidigare arbetade med dåvarande Openoffice.org, men som ville att projektet skulle vara oberoende av dåvarande ägaren Oracle. Eftersom Apache Open Office sprids som fri mjukvara står det var och en fritt att använda källkoden för att utveckla och sprida egna bearbetningar av programmet, och det är alltså vad som har skett här. LibreOffice är därför också (med nödvändighet) fri mjukvara. – Programsviten kan laddas ner från libreoffice.org.
– om Linux: komplett operativsystem baserat på Linux, färdigt för installation och användning, från en av flera leverantörer. – Olika distributioner skiljer sig åt i utförandet, men alla program skrivna för Linux ska kunna köras på alla distributioner av Linux. Observera att det finns operativsystem som innehåller kärnan till Linux, men som för övrigt skiljer sig så mycket från andra utföranden av Linux att de inte är kompatibla. Ett sådant operativsystem är Android. Man brukar därför inte räkna Android som en distribution av Linux. – En distribution består av kärnan Linux, övriga delar av operativsystemet och ofta ett grafiskt användargränssnitt och medföljande program. Detta är paketerat på ett sådant sätt att användaren lätt kan installera det hela. Kallas ofta för distro eller bara dist. – I denna ordlista används ofta uttrycket ett utförande av Linux därför att ordet distribution (se här nedanför) kan misstolkas av oinvigda;
– i företagsekonomi: förflyttning av en färdig produkt från tillverkaren till kunden (den plats där kunden tar emot produkten). Kunden kan vara en återförsäljare eller en privatperson;
– i mjukvarubranschen: spridning av den paketerade produkten. Den paketerade produkten behöver inte finnas i ett fysiskt paket, den kan lika gärna finnas på en server till kunder eller gratisanvändare. Att den är paketerad betyder att den finns i en form som kunden kan ta emot. Distribution av en mjukvara gjordes förr på diskett, cd eller dvd, men numera görs det nästan alltid från en server över internet.
