Tailored access operations – en grupp inom NSA som i smyg monterar in avlyssningsutrustning i datorer innan datorerna levereras till köparen. Detta enligt den tyska tidningen Der Spiegel som avslöjade TAO i december 2013. Gruppen beskrivs som unga, extremt kunniga hackare. – Att i hemlighet förse datorer och annan elektronisk utrustning som har beställts av personer som NSA vill avlyssna med utrustning som uppfångar och vidarebefordrar information från datorn till NSA är en av de påstådda aktiviteterna, men inte den enda. – Se artikel i Der Spiegel (på engelska): länk. – Läs också om DITU, Foxacid, Prism, Quantum, Sorm, Turmoil och XKeyscore.
(ECC) – den amerikanska signalspaningsmyndigheten NSA:s europeiska center för avlyssning av elektroniska kommunikationer. – ECC finns i staden Griesheim nära Darmstadt i Tyskland. – ECC ingår i en samling byggnader som används av amerikanska underrättelseorgan, och som kallas för the Dagger Complex. Att NSA har verksamhet på tysk mark väckte ont blod i Tyskland när det 2013 blev känt att NSA hade avlyssnat dåvarande förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. – Läs mer om ECC i denna artikel av Matthew Aid(1958—2018)(arkiverad). – I december 2013 berättade tv‑programmet Uppdrag granskning att svenska FRA har hjälpt ECC med översättning av svenskspråkig elektronisk kommunikation (länk). Detta enligt tidigare hemliga dokument som har publicerats av Edward Snowden.
amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s övervakning av tele- och datatrafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymenCitizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2023). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandena mellan Västeuropa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Det har också lett till en förtroendekris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon misstanke om brott. – Enligt dokumenten förekommer det också omfattande utbyte av avlyssnad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European cryptologic center. – Den Oscarsbelönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood‑priset(länk). – Edward Snowdens bokPermanent Record(länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst(länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computer – länk. I maj 2020 publicerades bokenDark mirror: Edward Snowden and the American surveillance state(länk) av Barton Gellman (bartongellman.com). – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.
hemliga internetservrar som NSA använder för att i smyg installera infiltrationsprogram på användares datorer. Det gäller användare av nätverket Tor, som döljer vem som kommunicerar med vem. – För att installera infiltrationsprogrammen utnyttjar NSA en sårbarhet i webbläsaren Firefox, därav namnet Foxacid. En utförlig beskrivning finns i denna artikel av Bruce Schneier.
– hemliga servrar som NSA uppges ha installerat på internets stamnät. De används för att uppfånga viss trafik och utsätta den för man-i-mitten-attacker. Trafiken slussas vidare till andra NSA‑servrar, se Foxacid, som installerar infiltrationsprogram i användarnas datorer. Användarna märker inget, utan tror att de har kommit till de webbplatser de tänkte besöka. – Läs mer i denna artikel av Bruce Schneier;
NSA:s system för att uppsnappa och avläsa meddelanden på internet. – Läs också om Foxacid, Quantum och Tao. (Turmoil kan översättas med tumult, kaos.)
en lag som ger FRA rätt att avläsa e‑post och annan elektronisk kommunikation som passerar Sveriges gräns i kabel. – Även känd som signalspanings‑lagen. – FRA‑lagen antogs av riksdagen i juni 2008, och ändringar röstades igenom i oktober 2009. – Lagen förbereddes av den socialdemokratiska regeringen på 00‑talet, men lades fram för omröstning i juni 2007 av den dåvarande Alliansregeringen. Det ursprungliga lagförslaget var Proposition 2006/07:63, En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet(länk). – Lagförslaget mötte kraftigt motstånd, eftersom det innebar att brevhemligheten avskaffades, och det ledde till att företag flyttade ut, eller hotade att flytta ut, sina servrar från Sverige. – På begäran av Socialdemokraterna sköts omröstningen upp till juni 2008. Lagen röstades då igenom i riksdagen, men efter invändningar gjordes en del ändringar som röstades igenom i oktober 2009. Den slutliga lagtexten finns på denna länk. – I november 2012 bestämde riksdagen att även polisen och Säpo ska kunna få uppgifter från FRA:s signalspaning – se här. I november 2020 lade en utredning fram ett betänkande där det föreslogs att FRA skulle få signalspana i samarbete med andra länder – se regeringens webbsidor. – Regeringen la i september 2021 fram ett förslag till riksdagen (länk) om att främmande makt skulle kunna få tillgång till information som FRA har samlat in, och att FRA ska kunna få spana om sådant som inte gäller Sverige och svenska förhållanden. – Organisationen Centrum för rättvisa(centrumforrattvisa.se) anmälde FRA‑lagen till Europadomstolen sommaren 2008. Tio år senare kom ett utslag från Europadomstolens lägre instans. Där fastslogs att lagen hade brister, men på det hela taget var godtagbar; avgörandet hänsköts till Europadomstolens högre instans (”Grand chamber”) som tog upp ärendet den 10 juli 2019. (Se Centrum för rättvisas webbsidor och Europadomstolens webbsidor.) I juli 2019 prövades FRA‑lagen av Europadomstolens högsta instans. Den 25 maj 2021 kom Europadomstolens utslag (länk), som säger att FRA-lagen kränker den personliga integriteten och måste omarbetas. – Läs också om FRA:s trafikdatabas Titan. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, Echelon, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet, SOPA och Indect. – IDG:s artiklar om FRA-lagen: länk.
(ACTA) – ett föreslaget internationellt avtal mot förfalskade märkesvaror och piratkopior, stoppat av Europaparlamentet. – ACTA‑förslaget blev hårt kritiserat för att det bland annat skulle ge tullen rätt att godtyckligt söka igenom resenärers datorer, musikspelare och mobiltelefoner efter eventuella otillåtna kopior av film eller musik. Det skulle också ha försvårat försäljning av billiga kopior av läkemedel i fattiga länder. Dessutom försiggick förhandlingarna om avtalet under stort hemlighetsmakeri. – I förhandlingarna om ACTA deltog EU, USA och ett antal andra länder. En preliminär version av avtalet blev offentlig först i april 2010, en nyare version kom i oktober 2010, se här (arkiverad). – I januari 2012 undertecknade nästan alla EU:s medlemsstater, även Sverige, avtalet, men genom att Europaparlamentet röstade ner avtalet den 4 juli 2012 kan inget EU‑land tillämpa ACTA. Därefter misstänks det att inslag från ACTA kommer att smusslas in i ett avtal mellan Kanada och EU, se CETA. – Under 2013 förhandlade EU och USA om ett annat avtal, se TTIP. – Se Wikipedia. – Läs också om FRA‑lagen, Gallorapporten, Hadopi, Investigative powers act, IPRED, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet, Polismetodutredningen, SOPA och Indect.
(TTIP) – ett kontroversiellt men aldrig realiserat handels- och investeringsavtal mellan EU och USA som det förhandlades om med början 2013. Efter att USA 2016 drog sig ur förhandlingarna upphörde de i praktiken, och 2019 förklarade Europeiska unionens råd förhandlingsdirektiven föråldrade (se consilium.europa.eu…). – Motståndare ansåg att det föreslagna avtalet gav storföretag rätt att stämma stater inför domstol för demokratiskt beslutade lagar och för att tvinga fram privatisering. Greenpeace i Nederländerna kom 2017 över det hemliga förslaget till avtal och publicerade det, se denna länk. – Läs också om Trans-pacific partnership(TPP).
