Amazons abonnemangstjänst för e‑böcker. För en fast månadsavgift får kunden läsa ett obegränsat antal e‑böcker ur Amazons sortiment. Det är alltså samma modell som Spotify erbjuder, fast Amazon säljer böcker i stället för musik. Tjänsten presenterades i juli 2014 och den är tills vidare (2019) inte tillgänglig i Sverige. Kindle Unlimited mötte hård kritik, bland annat för att Amazon ger förlagen låg ersättning. – Läs mer på Amazons webbsidor.
Amazon Whispernet – ett särskilt amerikanskt mobilnät som enbart används för nerladdning av böcker och annat material till Kindle, Amazonsläsplatta. – Whispernet har inget eget fysiskt nät för mobiltelefoni, utan Amazon hyr in sig på befintliga mobilnät (för närvarande AT&T). – Whispersync är en tjänst som kan synkronisera varje Kindle‑ägares inköp till alla apparater som hon äger. – Whispernet ska inte förväxlas med det sociala nätverketWhisper.
ett öppetfilformat för e-böcker. – Sedan mitten av 2010‑talet har Epub varit det ledande formatet för e‑böcker. Epub är ett flödande format, vilket innebär att textraderna (se radbrytning) anpassas efter utrymmet på bildskärmen. E‑böcker som är utgivna i Epub‑formatet kan läsas på de flesta vanliga läsplattor och datorer. Epub, officiellt skrivet EPUB, utvecklades av branschorganisationen IDPF† (numera del av W3C). Formatet används bland annat i Apples program Apple Books. Epub ersatte ett äldre format, Open eBook. – Läs mer på Epub 3 community groups webbsidor.
– numera ovanligt format för e‑böcker. – Formatet utvecklades för Palms handdatorer, men kom senare för alla vanliga operativsystem. eReader finns för många datortyper, och det finns, eller har funnits, ett stort utbud av böcker i Ereaderformat. Filformatet betecknas med pdb. Formatet håller på att trängas undan av främst Epub. – Läs mer på ereader.com (stängd).
– vanlig alternativ stavning av e-reader(läsplatta).
ett nerlagt program från Microsoft för visning av e-böcker. Det infördes år 2000 och avvecklades 2011. Filformatet var .lit. Microsoft Reader fanns för alla varianter av Windows, men inte för andra operativsystem.
kort e-bok. – Det finns ingen exakt gräns mellan en e‑bok och en e‑singel, men en e‑singel brukar innehålla 5 000 till 30 000 ord. En bok innehåller ofta 100 000 ord eller mer. Innehållet i e‑singlar är ofta facklitteratur. – På engelska: e‑single. (Ordet anspelar på singelskivor, vinylskivor med en låt på vardera sidan, men där oftast bara den ena låten, ”framsidan” räknades som viktig.)
ett nerlagt program för visning av e‑böcker; även: det filformat som programmet använde. – Amazon köpte 2005 det franska företag som hade utvecklat Mobipocket och meddelade 2011 att Amazon inte längre stöder formatet. Det lades definitivt ner den 31 oktober 2016. – Mobipocket fanns för de flesta datortyper och operativsystem. – Mobipocket var tidigare ett vanligt format för de e‑böcker som biblioteken lånade ut, men det minskade snabbt i betydelse i början av 2010‑talet. Det har ersatts av ePub. – Läs mer på mobipocket.com (stängd).
amerikansk författare (1956), känd för science fiction-romaner, ofta med inslag av datorteknik. (Se cyberpunk.) Ofta utgår han från uppslag som ”tänk om de hade haft datorer på 1800‑talet” – se steampunk. – Bruce Sterling har fått det litterära priset Hugo Awards(länk) två gånger. Han har också skrivit fackbokenThe hacker crackdown: law and disorder on the electronic frontier(1992), som handlar om den framväxande hackarkulturen. (Den finns som gratis e‑bok på Project Gutenberg, se denna länk.) – Bruce Sterling har också ett varmt intresse för miljöfrågor, ofta i kombination med design, och är professor i konst och formgivning vid European graduate school i Schweiz (länk). – Bruce Sterling har myntat flera nya termer, bland annat spime och buckyjunk. Han skrev tidigare bloggenBeyond the beyond i Wired, startad 2003, nerlagd i maj 2020(länk).
(1910— 1995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radiorör. – En principiell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världskriget. – Efterföljaren Z4(länk) blev 1950 världens första dator som tillverkades för försäljning. Den användes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstruerade en serie datorer från Z4 till Z64 – som bland annat användes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men övertogs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formulering av matematiska problem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schackprogrammet för datorer. Konrad Zuse konstruerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas utveckling efter kriget skedde i USA och Storbritannien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut bokenRechnende Raum (engelsk översättning: Calculating space), där han föreslog att hela universum fungerar som ett datorprogram (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science(2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bok på Google Books, se denna länk. – Läs också här.