röstprofil

upp­mätta röst­egen­skaper som gör det möjligt att identi­fi­era en persons röst med datorprogram för röstigenkänning. – På engelska: voice profile. – Ett röstavtryck är en inspelning av en röst, eventuellt användbar för identifiering genom att det jämförs med en röstprofil. – Se också profil.

[biometri] [språkteknik] [ändrad 28 april 2021]

röstigenkänning

(voice recognition eller speaker recognition) – knytande av en röst till en bestämd person med användning av datorprogram. – Röstigenkänning är alltså en typ av kroppsavläsning eller biometri. En systematisk beskrivning av en persons röst kallas för röstprofil. En inspel­ning av en röst som ska identifieras kallas för ett röstavtryck. – Skilj mellan röstigenkänning (fastställande av vem som rösten tillhör) och taligenkänning (fastställande av vad rösten säger). – Se också igenkänning.

[biometri] [språkteknik] [ändrad 14 december 2020]

parser

– program som analyserar en sträng av tecken, delar upp dem i funktionella delar och inordnar delarna i en detaljerad struktur enligt ett regelsystem. Parsrar används både inom it och i språkveten­skap. Inom it kan en parser också ha funktionen att avgöra ifall ett program eller dokument är korrekt kodat:

  1. – program som kontrollerar att ett annat program eller ett dokument skrivet i HTML, XML eller SGML, är korrekt skrivet, så att inga delar fattas och så att de står i rätt ordning. Parsern gör däremot ingen bedömning av ifall dokumentet fungerar som det är tänkt. – Se också DTD;
  2. – funktion i kompilator som delar upp instruktioner från ett högnivåspråk i små­bitar, som sedan kan över­sättas till maskinkod;
  3. – i språkvetenskap: program som analyserar text och strukturerar den efter grammatiska regler;
  4. – även: beteckning på i Indien bosatt an­hängare av zoroastrismen, den religion som bygger på Zarathustras lära (se Wikipedia.).

– Se också parsning.

[språkteknik] [programmering] [webbpublicering] [ändrad 31 maj 2017]

Knowledge navigator

Apples vision från 1987 om ett dator­system som skulle kunna förstå och utföra instruk­tioner som getts i naturligt tal. – Knowledge navigator skulle ha tillgång till stora mängder information och känna igen talat språk (se också talgränssnitt). – Idén formulerades av Apples då­varande chef John Sculley, och åskådlig­gjordes i flera video­filmer. Den reali­se­rades på 1990‑talet i pro­jektet Newton†, som dock blev betydligt mindre avance­rat. Visionen gav också upphov till uttrycket person­lig digital assistent, PDA. – Först på 2010‑talet har det kommit tjänster som kommer i närheten av visionen i Knowledge navigator, se till exempel Amazon Echo, Cortana, Siri och Viv. – Länkar till video­filmerna om Knowledge navigator finns på Wikipedia, längst ner på sidan.

[ai] [experimentell teknik] [it-historia] [ändrad 15 maj 2018]

natural language interaction

(NLI) – interaktion på naturligt språk (betydelse 1). – Möjlighet att ge instruktioner till dator eller mobiltelefon genom att tala eller genom att skriva så som man skulle skriva till en människa. Man talar också om natural language user interface, förkortat LUI.

[språkteknik] [27 september 2012]

Graffiti

det system för att skriva med penna direkt på bildskärmen som användes i Palms† hand­datorer. – Graf­fiti förut­satte att an­vändaren lärde sig att skriva alla tecken på ett enhetligt och ibland för­enklat sätt (A skrevs till exempel som ∧.) Det utvecklades för Palm OS† enligt re­sone­manget att det är lättare att lära människor att skriva så att en dator förstår än att lära datorn för­stå hur olika män­niskor skriver. Det var en re­aktion mot de mindre lyckade försöken med själv­inlärande teckenigenkänning i hand­datorer som Apples Newton†. Graffitis enkel­het bidrog till Palms fram­gång. – 2003 tvingades Palm att byta ut Graf­fiti mot ett annat, liknande system, Graffiti 2. Det berodde på att Palm förlorade en rätte­gång mot Xerox, som be­skyllde Palm för att ha stulit idén till Graffiti. Graffiti 2 skilde sig från Graffiti i ett antal detaljer.

[grafiskt användargränssnitt] [språkteknik] [ändrad 12 februari 2018]

NMT

  1. – Nordisk mobiltelefoni – det första mobiltelefonnätet av modern typ. Det var cellbaserat, och det var i drift från 1981 till 2007. NMT var ett analogt mobiltelefonnät som byggdes upp gemensamt i de nordiska länderna. Det räknas i efterhand som generation ett (se mobiltelefon). – Det första NMT‑nätet togs i bruk i Saudiarabien 1981. Kort därefter togs NMT 450 i drift i Norden. Det sände på 450 megahertz. Ett andra nät invigdes 1986. Det använde frekvensen 900 megahertz, och kallades följaktligen för NMT 900. Under 1990‑talet överflyglades NMT av GSM (generation två). Det ledde till att NMT 900 togs ur drift den 31 december 2000. Det äldre nätet, NMT 450, fanns kvar till 2007;
  2. – företaget Nordisk Mobiltelefon Sverige, se Net 1;
  3. – Nordic Medtest – ett svenskt företag som testar digital utrustning för hälsa, se nordicmedtest.se;
  4. – se neural maskinöversättning.

[företag] [förkortningar på N] [mobilt] [språkteknik] [ändrad 27 maj 2020]

typeahead

  1. – typeahead find – se autoförslag och inkrementell sökning;
  2. textbuffring – det att en dator sparar användarens tangent­tryckningar när den inte hinner bearbeta dem omedelbart. Det som händer då är att användaren trycker på tangenterna, men inga tecken kommer upp på bildskärmen. Vanligtvis kommer då efter några sekunder alla skrivna tecken upp på en gång (inklusive de repetitioner som användaren har gjort för att ingen­ting händer).

[språkteknik] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 8 maj 2012]

pronomenresolution

uträkning av vilket ord eller namn i en text som ett personligt pronomen syftar på. – Exempel: ”Lisa hade en syster som hette Ida och som var gift med Robert, men hon hade inga barn.” Vem syftar hon på – Lisa eller Ida? Program för auto­ma­tisk översättning och textsammanfattning bör kunna räkna ut det. – En artikel om pronomenresolution av Johnne Adermark och Fredrik Landes på KTH finns här (borttagen). – Pronomenresolution används också i den automatiska textsammanfattaren SweSum, klicka här. – På engelska: pronoun resolution.

[språkteknik] [ändrad 19 maj 2021]