(sticky keys) – beteckning på möjlighet att ersätta en samtidig nertryckning av flera tangenter med flera nertryckningar i följd. Alltså att man i stället för att till exempel trycka ner de tre tangenterna ctrl‑alt‑delete samtidigt, vilket man normalt måste göra, trycker ner dem en i taget: ctrl; alt; delete. Datorn kan ställas in så att den hanterar detta som en samtidig nertryckning. Funktionen är till för att underlätta för användare med rörelsehinder. – Tröga tangenter infördes av Apple, som på svenska kallar det för flertangentlås. Det finns också i Windows, där det på svenska heter tröga tangenter.
– om webbsidor: som får besökarna att stanna kvar. Sticky webb – klistrig webb – beteckning på postorderwebbsajter som är gjorda för att hålla besökarna kvar så länge som möjligt. De lockar med spel, frågesporter, enkäter, poängbelöningar och annat. Detta i kontrast till de postorderwebbsajter som är gjorda för att besökaren ska kunna bestämma sig och beställa så snabbt som möjligt;
– mer allmänt: som får kunder att förbli trogna;
– om inställningar, tangenttryckningar och instruktioner: som fortsätter att gälla tills man ändrar;
Raymond Kurzweil(1948) – amerikansk uppfinnare och filosof, sedan 2012 anställd på Google. – Kurzweil utvecklade 1974 det första program för maskinläsning som klarade alla vanliga typsnitt. För att programmet skulle kunna användas som hjälpmedel för blinda uppfann Kurzweil 1976 också en skanner och en maskin för talsyntes. 1982 startade han ett företag som utvecklade och sålde synthesizers under varumärket Kurzweil. Han har också utvecklat teknik för taligenkänning. – Kurzweil har skrivit flera böcker: The age of intelligent machines(1990), The age of spiritual machines(1998) och The singularity is near (2005, se (singularity.com). – Med the singularity (se singularitet) menar Kurzweil en punkt i utvecklingen då allt oåterkalleligen förändras. Det kallas ibland för den teknologiska singulariteten. Han tror att människans hjärna och andra förmågor kommer att kopplas samman med datortekniken så att vi får nya egenskaper. (Se också transhumanism.) – Kurzweil har också teorier om hälsa och långt liv. Han tror att den medicinska utvecklingen kommer att leda till att vi kan leva i evighet. – I december 2012 anställdes Kurzweil som teknisk utvecklingschef på Google. Han är också med i styrelsen för Xprize. – Se kurzweilai.net.
– en digital telefonväxel från Ericsson – den första telefonväxeln i världen som var helt datoriserad. – Första AXE‑växeln byggdes 1976. AXE‑växeln var datorstyrd, men den hanterade analoga(kretskopplade) samtal. AXE har sedan dess anpassats till mobiltelefoni och dataöverföring, men nämns numera inte i Ericssons marknadsföring. – Bokstäverna AXE står enligt Ericsson inte för något särskilt. De ska uttalas var för sig: A, eX, E. – Utvecklingen av AXE‑växeln, där bland andra Ivar Jacobson deltog, beskrivs i Bengt‑Arne Vedins (1940—2017)bokTeknisk revolt från 1992. – En redogörelse för AXE:s historia finns på Ericssons webbsidor;
– aXe – ett verktyg för att testa ifall webbsidor uppfyller krav på tillgänglighet. Det är ett tillägg som kan installeras i webbläsarna Chrome och Firefox. Verktyget utgår från W3C:s riktlinjer för tillgänglighet och amerikanska statens standarder för upphandling. – Se denna webbsida.
på webbsidor: text som är kopplad till bild eller annat inslag på en webbsida, men som vanligtvis inte är synlig för besökaren. – Alt-texten kan emellertid visas om besökaren till exempel dröjer med muspekaren över en bild. – Alt‑texten kan till exempel beskriva vad en bild föreställer. Alt‑texten ska visas dels när en bild eller ett annat inslag inte kan visas av tekniska skäl, dels användas som hjälp till blinda och synskadade. Med tanke på uppläsning med talsyntes bör alt‑texten vara formulerad så att den ger lyssnaren en föreställning om vad en bild föreställer på ett sätt som är relevant i sammanhanget. – Alt-texten är ett alternativ till bilden eller diagrammet, därav namnet. Det formella namnet på inslaget i HTML‑koden är alt‑attribut: egentligen är det bara själva texten som är alt‑text.
forskningsområde som gäller hur man hjälper personer med funktionsvariationer att kommunicera. – Funktionsvariationen kan gälla tal, hörsel, syn, förmåga att skriva eller förmåga att läsa. Resultatet av forskningen kan vara tekniska hjälpmedel som blickstyrning av datorer eller taligenkänning. Men det kan också vara principer för hur man skriver och utformar information för att den ska bli mer tillgänglig för personer med funktionsvariationer. – På engelska: augmentative and alternative communication, förkortat AAC; på svenska AKK. – Tillgänglig information och kommunikation är samma sak, sedd i mottagarens perspektiv, se Myndigheten för delaktighet.
earcon, ear icon – ljudsignal som används i stället för en bild (ikon) eller text i ett användargränssnitt. En digitalkamera kan till exempel spela upp ljudet av en slutare när man tar en bild, trots att kameran egentligen är ljudlös. Tangentbord på datorer har ofta klickljud som kan slås på och stängas av. – Ljudikoner representerar händelser, resurser eller instruktioner. Ljudikoner kan ingå i användargränssnitt för synskadade, i kroppsburna datorer och handhållen utrustning, men också i vanliga datorer och mobiltelefoner. Vanliga ringsignaler och andra signaler i mobiltelefoner är enkla exempel på ljudikoner. – Ljudikoner är ofta lånade från äldre, mekanisk teknik – se skeuomorfism.
– Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efterliknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndigheten för tillgängliga media(länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
– to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
inläst bok för blinda och synskadade. – Talböcker används även av andra personer som har funktionsvariationer som gör att de inte kan läsa tryckta böcker. – Talböcker bör skiljas från ljudböcker, som är till för alla. Talböcker brukar ha tekniska funktioner som gör det lätt att orientera sig i dem. De brukar vara i formatet Daisy. Framställningen av talböcker är reglerad i lag (se denna länk) och finansieras med skattepengar. Talböcker får bara lånas ut till personer som behöver dem, och de får inte säljas i bokhandeln. Både talböcker och ljudböcker kallas för audio books på engelska, men talböcker kallas ibland också för talking books.
en amerikansk lag om att myndigheters it‑system ska vara tillgängliga för medborgare och anställda med funktionsvariationer, utom när det blir orimligt kostsamt. – Läs mer här. – Till lagen hör specifika bestämmelser om hur den ska tillämpas. Kraven gäller bara för federala myndigheter, men eftersom de är it‑företagens största enskilda kund har lagen fått genomslag även i den privata sektorn.
