Kategori: internet

e-card

  1. – elektroniskt vykort, e-kort, e‑vykort – e‑brev i form av ett vykort med bild, ofta med rörliga bilder och ljud samt lite text från avsändaren;
  2. – CD-visitkort – visitkort i form av en CD i kreditkortsformat. Hade vanlig text påtryckt, men innehöll också information som kunde spelas upp i CD‑spelare. Förekom på 1990‑talet.

[e-post] [lagringsmedier] [ord på e-] [ändrad 29 januari 2019]

.biz

generisk toppdomän på internet, avsedd för företag. Infördes 2001 för att avlasta com‑domänen. Biz står för business. För att man ska få registrera en domän under biz krävs att man har något slags kommersiell verksamhet.

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

NewsML

ett XML-baserat språk för uppmärkning av nyhetsmaterial. – Det nya med NewsML, som lanserades år 2000, jämfört med föregångaren NITF, är det XML‑baserade formatet, som är oberoende av operativsystem. NewsML kan hantera ljud-, bild- och videofiler samt leverera hela ”paket” med nyheter. Nyhetsbyrån kan också ange kategorier som inrikes, utrikes och sport med detaljerade undergrupper så att nyheterna automatiskt slussas vidare till rätt person hos mottagaren. Kvar från NITF finns möjligheten att dela upp nyhetstexter i rubrik, ingress, brödtext, bildtext etcetera, så att mottagaren mer eller mindre automatiskt kan publicera materialet i tryck eller på webben. – En ny version, NewsML-G2, presenterades 2008. – Läs mer här.

[massmedier] [programspråk] [webbpublicering] [xml] [ändrad 22 maj 2022] 

default route

i datakommunikation: standardrutt – en förvald väg som en router på internet skickar ett paket på om routern inte känner till rätt väg till paketets slutdestination. Ett paket kan skickas på standardrutter i flera led, från router till router, tills det hamnar hos en router som känner till vägen till rätt adress. – En default route är inte samma sak som en default gateway. – Läs också om default-free zone och om ordet default.

[internet] [ändrad 7 juni 2018]

URL-förkortare

(URL shortener) – även: webbadressförkortare – tjänst som skapar korta webbadresser (URL:er) som kan användas i stället för långa. Den korta webbadressen går i själva verket till den tjänst som tillhandahåller URL‑förkortaren. Där slås den långa, fullständiga adressen upp och besökaren slussas vidare till den destinationen. Detta går normalt så fort att bytet inte märks. Syftet är att ge sidor webbadresser som en människa kan komma ihåg, och som kan tas med i texten på mikrobloggar som Twitter. En känd URL‑förkortare är TinyURL (tinyurl.com), men det finns flera.

[webben] [ändrad 25 september 2018]

XAMPP

Cross-platform (=X), Apache, MySQL samt PHP och Perl – en upp­sätt­ning program som tillsammans används för att pro­gram­mera och under­hålla webbsidor. Program­paketet är inte avsett för att driva webbservrar, men det används ändå för det ända­målet. Alla program som ingår i XAMPP är skrivna i öppen käll­kod och levereras som fri mjuk­vara. – XAMPP ut­veck­las av det tyska pro­jektet Apache Friends (apachefriends.org). Program­paketet finns för Linux, Mac, Solaris† (tidigare) och Windows, och det kan laddas ner gratis från apachefriends.org. – Namnet XAMPP an­spelar på LAMP och liknande programpaket.

[förkortningar på X] [fri mjukvara] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2017]

sökordspackning

(keyword stuffing eller bara word stuffing) – att ha med samma ord många gånger på en webbsida. Orden kan stå i texten eller i dold text. Syftet brukar vara att sidan ska få en hög pla­ce­ring i sökmotorer när någon söker på det ordet. Därför har sökmotorer program som upptäcker sökordspackning och diskvalificerar sökordspackade sidor. – Sökordspack­ning kan också göras av utomstående genom att de, där det är möjligt, skriver kommentarer på webbsidan och späckar kommentaren med sökord. Det kan vara sabotage: utomstående använder sökordspackning för att få sök­motorer att diskvalifi­cera sidor som sabotören ogillar.

[marknadsföring] [missbruk] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]

arkiv

  1. – i datalagring: samling filer som kanske aldrig mer kommer att behandlas, men som inte bör eller inte får raderas. De ska inte heller ändras. Det kan till exempel finnas lagar och bestämmelser som säger att data måste sparas ett bestämt antal år. Arkivering görs därför ofta på långsamma men billiga medier, till exempel magnetband eller DVD, eftersom man räknar med att de sällan eller aldrig kommer att efterfrågas. Numera sker arkivering allt oftare på hårddiskar eller SSD. – Se också tier 3 storage;
  2. – beteckning på filer som är till­gängliga för ner­laddning från inter­net med anonymt ftp;
  3. – flera filer som lagras som en enda fil, vanligtvis komprimerad, till exempel ett tar-arkiv (tarball);
  4. – i Bittorrent: en komplett upp­sättning filer – en eller flera – som ingår i en ner­laddning. Den som har ett komplett arkiv på sin dator (och ger andra till­gång till det) kallas för seeder. Ett arkiv i Bit­torrent är uppdelat i småbitar. Den som ännu inte har ett komplett arkiv (en leecher) kan ändå vara med i Bittorrent;
  5. – den meny i grafiska användargränssnitt som inne­håller instruktioner som Spara, Spara som och Skriv ut med flera. Arkiv är här en över­sättning av engelska File – se fil.

– I allmänspråket är ett arkiv en lagrings­plats för information som inte längre behövs i den dagliga verksamheten, och som inte får eller ska ändras, men som ändå ska sparas på ett säkert och välordnat sätt.

[arkivering] [datalagring] [filer] [grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 3 juli 2021]