Kategori: webbpublicering

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om programmering och publicering av webbsidor och webbplatser. Kategorin webbpublicering har underkategorierna RSS och wiki.

RAM

  1. – random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM (read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
  2. – ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor (pages);
  3. – (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
  4. – på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.

[datakommunikation] [förkortningar på R] [minnen] [webbpublicering] [ändrad 25 maj 2018]

ramlös

om webbsidor: utan ramar (betydelse 3). Hela sidan är alltså kodad som ett enda dokument. De flesta webbsidor har ramar, till exempel för att skilja stående information som adressuppgifter från information som byts ut. Detta kan i vissa fall ställa till problem, så det finns webbformgivare som helst gör sidorna utan ramar. – På engelska: frames-free.

[webbsidor] [ändrad 4 november 2013]

återvändssida

(dead end page) – webbsida som inte har några länkar till andra webbsidor. – En återvändssida har länkar som leder till sidan, men inga som leder ifrån den. Det kan vara avsiktligt, men är ofta ett fel. Exempel: varukorg i e‑handel där besökaren kan fylla varukorgen, men sedan inte har någon länk till att bekräfta och betala. – Jämför med föräldra­lös sida.

[fel] [webbpublicering] [ändrad 21 december 2021]

XPointer

(XML pointer language) – verktyg för länkning på webbsidor. – XPointer ingår i XLL, som är en tillämpning av XML. XPointer gör att man kan länka till en eller flera bestämda platser i ett annat dokument. Man kan till exempel länka till alla rubriker i ett dokument och på så sätt skapa en innehållsförteckning. – Läs mer på W3C:s webbsidor (länk).

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 23 juni 2017]

WebGL

(Web graphics library) – en teknik för åter­givning av grafik i webbläsare. – De flesta moderna webb­läsare kan hantera bilder för WebGL utan tilläggsprogram. – WebGL, som lanserades 2011, är avsett för interaktiv grafik i två eller tre dimensioner. Det är ett API (programmeringsgränssnitt) för programspråket Java. – Namnet anspelar på det äldre OpenGL, som WebGL bygger på. – Se get.webgl.org.

[bildbehandling] [webbpublicering] [ändrad 16 januari 2021]

CSS

  1. – se client-side scanning;
  2. – cascading stylesheets, kaskadmallar – flera stilmallar knutna till samma webbsida – vilket innebär att samma text och bild och annat material kan presenteras i flera olika former. Man kan till exempel ha samma webbsida med en vanlig mall, en mall för besökare med syn­svårig­heter och en tredje mall som passar för små bildskärmar, som på mobiltelefoner. Detta är relativt enkelt därför att mallarna är separata filer som inte ingår i webbsidans HTML‑kod. Därför kan en webbsurfare ha egna stilmallar som CSS-anpassade webbsidor kan följa. Om webb­läsaren klarar kaskadmallar kan den välja mellan mallarna enligt användarens anvisningar. – En uppvisning av CSS finns på denna webbsida: klicka på de olika alternativen under ”Choose style sheet”. Det är samma webbsida (samma text och bild, förutom dekorationsbilder) i olika skepnader. En ändring på sidan slår igenom i alla versionerna. – Webbens tekniska ledningsgrupp W3C förklarar kaskadmallar här. – Läs också i Wikipedia;
  3. – content scramble system eller content scrambling system – kopieringsskydd som används på DVD‑skivor med upphovsrättsligt skyddat material, främst långfilmer. Det infördes 1996 och var lätt att knäcka redan 1999. Det används fortfarande, men har till stor del ersatts av andra kopieringsskydd. – För att en CSS‑krypterad inspelning ska kunna dekrypteras krävs att samma krypteringsnyckel finns både på spelaren och på skivan. Det finns ungefär 400 nycklar i systemet. Varje tillverkare av DVD-spelare tilldelas en sådan nyckel, men varje DVD-skiva innehåller alla nycklar. Först efter att skivan och spelaren har utväxlat nycklar kan materialet dekrypteras och spelas upp. Om en tillverkare av spelare missköter sig har utgivaren av det skyddade materialet, alltså filmbolaget, möjlighet att utesluta den tillverkarens nyckel från kommande skivor. (Men det finns alltså inget sätt att blockera material som redan är utgivet.) – Se dcdcca.org. – CSS kan bland annat kringgås med programmet DECSS;
  4. – oftare: XSS – förkortning för cross‑site scripting, se webbkodinjektion;
  5. – se chirp spread spectrum.

[attacker] [förkortningar på C] [ios med flera] [trådlöst] [upphovsrätt] [webbpublicering] [övervakning] [ändrad 26 oktober 2021]

orphan

– (föräldralöst barn, föräldralös, även: herrelös eller övergiven) –

  1. – i typografi: se horunge (ensamrad);
  2. – i upphovsrätt: se herrelöst verk;
  3. – orphan page, se föräldralös sida;
  4. – kvarlämnad fil eller mapp i ett data­­system, tillhörande en användare som har tagits bort från systemet (orphaned files, orphaned folders);
  5. – orphaned folder – föräldralös mapp – en mapp som tidigare har legat i en annan mapp (parent folder), men den mappen har tagits bort. Adressen till mappen i filkatalogen går därför till ett ställe som inte längre finns. (Men själva mappen finns kvar);
  6. – orphan account, orphaned account – övergivet konto, föräldralöst konto – konto som tillhör någon som inte längre är anställd. Det bör alltså raderas.

[filer] [it-säkerhet] [typografi][upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 7 december 2017]

betalvägg

(paywall) – krav på avgift för visning av webbsida. Vanligtvis i form av ett betalt abonnemang. – The article is behind a pay­wall – du måste betala för att få läsa artikeln. Kallas också på svenska för betalmur. – Pay­wall an­spelar på fire­wall, se brand­vägg (en säker­hets­funk­tion). – Se också feewall, likewall och mejlvägg.

[ord på -vägg] [webbpublicering] [ändrad 18 oktober 2018]