– tecknet * . Det heter asterisk därför att det liknar en stjärna, aster på latin. – Asterisk används:
– för att hänvisa till fotnoter och andra noter;
– som jokertecken vid sökningar. Asterisken står då för noll, ett eller flera valfria tecken. Sökning på kan* ger träff på bland annat kan, kana, kanon, kant och kantig;
– ibland som tecken för multiplikation: 3*3=9;
– allmänt som dekorativt tecken i text;
– i ren text för att markera emfas: man skriver *kursivering* om man inte kan skriva kursivering.
– i textbaserade användargränssnitt kan * stå för ”allt”. Till exempel: *.pdf betyder: alla filer med filändelsen pdf.
– Skilj mellan asterisk och apostrof (tecknet ’).
den första sökmotorn på internet, tagen i drift 1990. Då fanns inte webben, utan Archie indexerade innehållet på FTP-servrar. – Archie utvecklades av Alan Emtage(länk), Peter Deutsch och Bill Helaan. Archie vidareutvecklades till slutet av 1990‑talet, men överflyglades av sökmotorer som Yahoo, Altavista† och Google. Tjänsten drevs under några år kommersiellt av företaget Bunyip†. – Namnet:Archie är archive utan v:et. Många tror att det syftar på seriefiguren Archie (Acke), men det förnekar Alan Emtage, som ogillar serien. Trots det döptes flera andra program vid den tiden efter andra figurer i samma serie, som Veronica och Jughead (Sopprot). – Ett exemplar av Archie finns bevarat hos universitetet i Warszawa (länk) (nere i april 2023). – En intervju från 2013 med Alan Emtage publicerades i Huffington Post(länk).
webbtjänst som hjälper sina besökare att hitta webbsidor med önskad information. – Det finns två huvudtyper: webbindex och webbkataloger:
– webbindex, till exempel Google, som utgår från de ord som finns på webbsidorna;
– webbkataloger kategoriserar webbsidorna efter vad de handlar om och kräver därför mänskliga bedömningar (läs också om den semantiska webben).
– Sökningarna på webben görs inte varje gång en besökare gör en sökning, utan sökresultatet hämtas då från sökmotorns index eller katalog. De första sökmotorerna var webbkataloger: webbindex kom något senare. Sökmotorer har tre huvuddelar
– spindlar som söker igenom så många webbsidor som möjligt på webben och levererar innehållet till sökmotorn för bearbetning. På varje sida de besöker följer spindlarna länkarna på sidan vidare till nya sidor. På det viset når sökmotorn successivt allt större delar av webben;
– indexet respektive katalogen där informationen har sorterats och kategoriserats i maskinläsbar form med länkar till de webbsidor som informationen har hämtats från. I index finns också algoritmer för rankning av sidorna, alltså för automatiserad bedömning av vilka sidor som användaren är mest intresserad av. Indexen och katalogerna är enorma databaser;
– Den första stora sökbara förteckningen över webbsidor var katalogen Yahoo, senare kompletterad med indexet Yahoo Search. (Tidigare fanns bland annat Archie†, som indexerade FTP-sidor.) Det första stora webbindexet var Altavista†, numera nerlagt. Klart ledande är numera (2017) Google. Microsoft har en konkurrerande sökmotor, Bing. I Kina finns Baidu. DuckDuckGo samlar inte in någon information om besökarna. En sökmotor som letar efter anslutna datorer, servrar och annan utrustning, inte efter webbsidor, är Shodan. – Läs också om swicki (social sökmotor).
kort för zero configuration – se självkonfigurerande. – Zeroconf var också namnet på en satsning från internets tekniska ledningsgrupp IETF med en numera stängd webbsida på zeroconf.org(arkiverad). – Zeroconf ska inte förväxlas med okonferens.
om information på nätet som inte går att hitta med Google eller annan sökmotor. – Ordet var med i Språkrådets nyordslista för 2012, men togs bort efter påtryckningar från Google.
även walkband, walk-band – trottoarzon – område där folk mest rör sig till fots. – Uttrycket används när man talar om trådlös datakommunikation för användare som rör sig i ett område som är för stort för wi‑fi, men som inte har samma krav på snabb överlämning mellan basstationer(handover) som mobiltelefoni (som måste klara bilar i motorvägsfart). – Walk band appliance – apparat som man bär med sig på stan (smart mobil, musikspelare), och som har trådlös kommunikation – gatupryl.
nativ app, ursprunglig app – app som är skriven direkt för ett bestämt operativsystem för smarta mobiler. Appen är alltså inte skriven för att köras i en webbläsare. Nativa appar kan dra fördel av telefonens inbyggda funktioner som sensorer och kamera; å andra sidan fungerar de bara på den typ av telefon som de är utvecklade för. – För ordet native, klicka här.
– sömlös, skarvlös, omärklig – om det att två eller flera program och/eller apparater fungerar så bra ihop att de ter sig som en enhet. Det behövs ingen handpåläggning. – Seamlessness har ifrågasatts som ideal. En del forskare, bland andra Mark Weiser (se denna artikel), anser att det är en fördel om användarna märker och förstår vad som händer. Läs om alternativet seamfulness på forskningsinstitutet SICS (numera del av RISE) webbsidor (borttaget, men se denna artikel);
– Seamless Distribution AB – svenskt företag som utvecklar system för ekonomiska transaktioner. Företaget utvecklade den nerlagda betalningsappen Seqr† för mobiltelefoner.
i internettelefoni: jitterbuffert – en buffert som jämnar ut oregelbundenheter (jitter) i det inkommande röstflödet. Det är ett minne som mellanlagrar inkommande röstpaket och, med en för lyssnaren omärklig fördröjning, skickar dem vidare i jämn takt. – Oregelbundenheterna uppstår i internettelefoni därför att talet delas upp i små paket som sänds oberoende av varandra. De sätts ihop hos mottagaren till något som låter som ett kontinuerligt flöde. Av tekniska skäl kan paketen ta olika lång tid på sig för att komma fram, och resultatet skulle då bli att talet blir hackigt eller otydligt. En jitterbuffert jämnar ut oregelbundenheterna.
