Myst

påstått arbetsnamn på en smart mobil som Facebook påstods utveckla i samarbete med HTC. Någon sådan telefon har aldrig presenterats. – Telefonen skulle, enligt ryktena, ha operativsystemet Android. Namnet Myst kom i omlopp i mars 2013. Tidigare hade det sagts att telefonen hade arbetsnamnet Buffy. I november 2012 spreds rykten att telefonen skulle tillverkas av HTC, och ha Android som operativsystem. –Den 4 april 2013 visade Facebook upp en app, Facebook Home†, som körs som hemskärm på mobiltelefoner med Android. Den visades upp på en telefon från HTC.

[mobiltelefoner] [skvaller och rykten] [ändrad 23 augusti 2018]

tabnapping

”fliknappning” – ett sätt att lura till sig lösenord genom att manipulera flikar i webbläsare. – Tabnapping är ett slags nätfiske (phishing). Tekniken går till så att angriparen omärkligt byter ut sidor som användaren har öppna på en flik i webbläsaren. Texten på själva fliken ändras inte (till exempel namnet på en bank), men själva sidan byts ut mot en förfalskad version. När användaren försöker logga in på sidan misslyckas det, men angriparen får reda på användarnamn och lösenord. Känt sedan mitten av 2010.

[it-säkerhet] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]

IP

Internet protocol – det grundläggande protokollet för all kommunikation på internet. – Förkortningen IP, som i IP‑telefoni (se internettelefoni) och IP‑tv, används ofta som ett annat ord för internet, i synnerhet när det gäller andra applikationer än e‑post och webb. Men IP kan användas även utanför internet. – IP är ena delen av TCP/IP, och IP är den del av kombina­tionen som inte kan bytas ut på internet. (TCP kan till exempel ersättas av UDP.) IP:s uppgift är att dela upp meddelanden (text, bild, ljud) i småbitar (paket), adressera dem individuellt med angivande av en väg från router till router och, hos mottagaren, att sätta sam­man dem till ett komplett meddelande igen. IP är uppkopplingslöst, det vill säga att det sänder när det har något att sända utan att kolla med mottagaren först. – I OSI‑modellen räknas IP närmast till skikt 3 (nätverksskiktet) – men IP passar inte riktigt in i OSI. – Version 4 av IP håller sedan 2010‑talet på att ersättas av version 6. (Någon version 5 finns inte.)

[förkortningar på I] [ip] [ändrad 15 december 2020]

stavfelsockupant

företag eller person som avsiktligt registrerar en domän med ett känt namn, fast med felstavning. Till exempel www.computresweden.se (se felstavningsdomän). – Tanken är att webbplatsen ska få besökare som har sluntit med fingrarna. Dessa kan då lockas vidare till andra webbplatser, luras att lämna ifrån sig information eller exponeras för reklam. Stavfelsockupanten kan också hoppas att sälja den felstavade domänen till ägaren av den rättstavade domänen eller ägna sig åt nätfiske (phishing) eller domän‑i‑mitten‑attacker. – Se också domänrofferi och fulregistrering.

[avsiktliga fel] [bluff och båg] [domäner] [ändrad 27 augusti 2019]

ear and mouth

användning av en gammaldags telefonlur, eller liknande, i internettelefoni (i stället för datorns inbyggda ljudsystem). – Fördelen är att vanliga telefonlurar tydligt anger när man besvarar och avslutar ett samtal (lyfter respektive lägger på luren). Det är särskilt viktigt om man har ett system för internettelefoni anslutet till en traditionell telefonväxel (PBX). Även telefonen, eller motsvarande headset, kallas ibland för ear and mouth.

[telefoni] [ändrad 4 april 2020]

DKIM

Domain keys identified mail – en metod för äkthetskontroll av e‑post. – Syftet med DKIM är att man ska kunna avslöja förfalskade avsändare av sådant som spam (spoofing) och försök till nätfiske (phishing). Man kan med DKIM se ifall meddelandet verkligen kommer från den domän som står i avsändaradressen (till exempel domänen idg.se). Man kan också se ifall innehållet i meddelandet har ändrats. – DKIM är en efterföljare till det tidigare Domainkeys. Metoden har utvecklats av Yahoo och Cisco och presenterades 2004. Den har fastställts som standard av internets tekniska ledningsgrupp IETF i RFC nummer 5585: länk. – En svårighet som DKIM inte löser är att e‑post ibland sänds av skadeprogram som har installerats på offrets dator, och som använder offrets adressbok för att skicka e‑post. E‑posten kan då tekniskt spåras till den uppgivna avsändaren, men det är ändå inte han eller hon som har skrivit e‑posten. – Se dkim.org (från 2007). – Läs också om Sender policy framework (SPF) och DMARC.

[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på D] [rfc] [ändrad 18 december 2020]

Bunyip

Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet: Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.

[företag] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]

GPS

  1. – Global positioning system – ett satellitbaserat amerikanskt system för positions­­be­stäm­ning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radio­signal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en nog­grann­het på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottag­a­re jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Av­stånd­et till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mot­tag­a­ren. – GPS-satel­literna ägs av amerikanska krigs­makten, som skickade upp satellit­erna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspan­ing. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Sig­nal­erna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective avail­abil­i­ty, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bort­kopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geo­­block­e­r­ing;
  2. – se generalized processor sharing.

[förkortningar på G] [nätverk] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 10 juni 2019]