en teknik för prediktiv textinmatning på mobiltelefoner. (En typ av autoförslag.) Numera ovanligt, men används fortfarande. – T9 användes av de flesta kända tillverkare av mobiltelefoner så länge som mobiltelefonerna hade mekaniska knappsatser med siffrorna 0–9. Smarta mobiler med pekskärm brukar lösa samma uppgift på andra sätt. – T9 underlättar textinmatning genom att med statistiska metoder räkna ut vilket ord användaren tänker skriva. Problemet med att det finns flera bokstäver på varje knapp i knappsatsen, vilket annars löses genom upprepade tryckningar på samma knapp (till exempel med fyra tryck på 7 för att skriva S), löser T9 genom att förutse vilken bokstav man vill ha. Man kan alltså skriva ett S med en tryckning på 7, förutsatt att S:et ingår i ett ord som T9 känner igen. (Se också textonym.) Detta sker genom en kombination av ordlistor och statistik över ordfrekvenser. – T9 utvecklades av företaget Tegic Communications som 2007 köptes av Nuance Communications (nuance.com).
[mobilt] [språkteknik] [ändrad 25 januari 2021]
japanskt ord för sådant man ser och vill visa för sina vänner. Den japanska forskaren Daisuke Okabe använder ordet om de beteenden som växer upp runt foton tagna med mobiltelefoner. Se denna länk.
[it-liv] [mobiltelefoner] [ändrad 13 februari 2018]
- – röstsamtal över det allmänna telenätet. – Det är telefoni i strikt och regulatorisk mening. Det krävs att man kan ringa till vem som helst som har en telefon med telefonnummer, och att man kan ringa till nödnummer som 112. Både fast telefoni och mobiltelefoni är telefoni i denna betydelse;
- – andra slags röstsamtal över internet (eller andra datanät). Detta är en informell betydelse. En del tjänster för sådana samtal är knutna till det allmänna telenätet, och kan alltså räknas som telefoni i strikt mening, andra är det inte. Observera att många teleoperatörer använder internet för att förmedla telefonsamtal, ofta utan att abonnenterna vet om det. Det är då fortfarande telefoni i strikt betydelse;
- – även: användning av snabbtelefoner (för samtal enbart i en byggnad).
[telefoni] [ändrad 2 november 2021]
digital enhanced cordless telecommunications, tidigare digital European… – en europeisk standard för digitala sladdlösa telefoner för fast telefoni, lanserad 1995. – DECT medger en räckvidd på upp till 200 meter och dataöverföring med upp till 384 kilobit per sekund. Utvecklades först på Ericsson under namnet CT‑3. DECT har med tiden, i takt med att efterfrågan på trådlösa telefoner har minskat, anpassats för sakernas internet och det smarta hemmet. – Läs mer hos branschorganisationen DECT Forum (dect.org). – Läs också om GAP.
[förkortningar på D] [telefoni] [trådlöst] [ändrad 30 april 2022]
den internationella nummerplanen för vanlig telefoni (fast telefoni och mobiltelefoni, men inte internettelefoni). – Ett telefonnummer i E.164 består av:
- – landsnummer (46 för Sverige);
- – riktnummer eller motsvarande (där det används) och:
- – abonnentnummer.
– Det blir sammanlagt upp till 15 siffror. Det räcker i princip till tiotusen telefonnummer per person på jordklotet. I praktiken är detta inte möjligt eftersom många nummer är reserverade. I EU får det till exempel inte finnas några telefonnummer som börjar med 112, förutom larmnumret. – E.164 har specificerats av Internationella teleunionen, ITU, – Se ITU:s webbsidor.
[telefoni] [ändrad 8 februari 2021]
eller cell phone – cellular phone – amerikanska för mobiltelefon. – Stavning: Både cellphone och cell phone förekommer. Den inflytelserika språkriktighetsboken AP Stylebook (länk, kräver lösenord) rekommenderar cellphone utan ordmellanrum.
[mobiltelefoner] [språktips] [ändrad 12 juni 2020]
-
- – subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltelefoner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltelefoner utan SIM‑kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra användarens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bredband över mobilnätet. – Varianter:
- – ”Ur-SIM”: De första SIM-korten kom 1991, och var stora som kreditkort. De ersattes snabbt av mini‑SIM;
- – Mini-SIM: Kallas oftast bara för SIM, eftersom det länge har varit den vanligaste storleken: 25⨯15 millimeter;
- – Mikro-SIM: Hälften så stora som mini‑SIM, alltså 12⨯15 millimeter. Formatet fastställdes 2003. De första produkterna med mikro‑SIM var Apples iPad och version 4 av iPhone;
- – Nano-SIM: Mått 12,3⨯8,8 millimeter, tjocklek 2/3 millimeter. Formatet utvecklades av Apple, och fastställdes 2012 som standard av ETSI. Introducerades 2013 i iPhone 5;
- – se också Apple SIM† och eSIM samt soft SIM.
– SIM ska inte förväxlas med SIMM;
- – kortform av simulerad, simulering: en sim är en värld eller en figur som påminner om något som finns, eller skulle kunna finnas, i den fysiska världen, men som bara existerar på bildskärmen. Se också simming;
- – se security information management.
[förkortningar på S] [it-säkerhet] [kort] [sim] [virtuell verklighet] [ändrad 19 augusti 2021]
en branschorganisation för företag som arbetar med mobil och trådlös kommunikation. I stort sett alla företag som tillverkar mobiltelefoner eller annan utrustning för trådlös kommunikation är med, liksom nästan alla företag som är operatörer. – CTIA anordnar mässan CTIA Wireless. – Organisationen grundades 1984, och hette då Cellular telecommunications industry association, därav förkortningen CTIA, som sedan 2004 är en pseudoförkortning. CTIA står alltså officiellt inte längre för något. – Se ctia.org.
[konferenser och mässor] [mobilt] [organisationer] [pseudoförkortningar] [trådlöst] [ändrad 8 augusti 2019]
(FFOS) – ett nerlagt operativsystem för mobiltelefoner, utvecklat i Mozillaprojektet. – Firefox OS för mobiltelefoner lades ner 2016, men operativsystemet skulle finnas kvar för tv och sakernas internet. I september 2016 meddelade Mozilla att organisationen upphör helt med utvecklingen av Firefox OS (se meddelande). – Firefox OS visades upp på Computex i juni 2013. Projektet var tidigare känt som Boot to Gecko, B2G (se Gecko). – Firefox OS byggde på principen att alla program (appar) skulle köras i webbläsare. Programmen skulle utnyttja de avancerade funktioner som ingår i HTML5. – Firefox OS var baserat på Linux. Program skrivna för Googles operativsystem för mobiltelefoner, Android, var inte körbara på Firefox OS. Däremot skulle program som var skrivna för Firefox OS i princip kunna köras på alla mobiltelefoner, datorer och plattor i webbläsare som klarade HTML5. De skulle bara kunna köras snabbare och smidigare på Firefox OS. – Firefox OS blev känt i februari 2012 när det blev känt att det stora telebolaget Telefónica backade upp projektet. Då hade projektet redan pågått sedan sommaren 2011. – I juli 2012 meddelade Mozillaprojektet att operativsystemet skulle marknadsföras som Firefox OS (efter webbläsaren Firefox), men det lades alltså ner 2016. – En testmiljö för utvecklare kan fortfarande laddas ner här. – Läs mer på Mozillas webbsidor. – I april 2013 släppte företaget Geeksphone två mobiltelefoner för Firefox OS: Keon† och Peak†. De var avsedda för utvecklare.
[linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 4 september 2018]
Wireless application protocol – en föråldrad branschstandard för internetbaserad datakommunikation med mobiltelefoner med GSM. – Satsningen på WAP inleddes runt år 2000 av då ledande företag som Ericsson, IBM, Motorola och Nokia, men konsumenterna var inte intresserade. De skaffade 3g. – Branschorganisationen WAP Forum gick år 2002 upp i Open Mobile Alliance, som skulle förvalta WAP‑specifikationen. Den senaste specifikationen, WAP 2.0, är från 2002. Det tillverkas sedan länge inga telefoner som är anpassade för WAP, och det publiceras inte heller några WAP-sidor. – Jämför med I‑mode†.
[förkortningar på W] [internet] [mobilt] [nerlagt] [ändrad 14 februari 2018]