- – nätverk där varje ansluten enhet har kontakt med sina närmaste grannar i nätet; de i sin tur har kontakt med sina grannar, och så vidare. – Alltså ett spindelnätsliknande nätverk. I princip kan varje medlem av nätet kommunicera med varje annan medlem (nod) av nätet, oavsett avstånd, genom ett eller flera hopp. Ofta finns det anslutning till internet vid en av noderna. – Ordet används mest om trådlösa nätverk, men nät med kablar kan också ha meshstruktur, till exempel internet. Meddelanden mellan enheter som inte har direktförbindelse dirigeras i meshnät från enhet till enhet (se multihopp) tills de når mottagaren. Varje enhet fungerar som router och försöker hitta bästa vägen för meddelandena från avsändare till mottagare. – Ofta är nätet byggt runt en central server, till exempel kan alla som är anslutna till ett trådlöst meshnätverk dela på en internetanslutning. Eftersom antalet grannar som varje enhet kan kommunicera med inte är fixerat kan man relativt enkelt lägga till och ta bort nya enheter i nätet. I så kallade spontana nätverk sker det automatiskt. – Meshtekniken utvecklades i USA för militärt bruk, men under 00‑talet började forskare och entusiaster experimentera med wi‑fi‑baserad mesh som ett billigt sätt att upprätta lokala nätverk och att dela på en bredbandsanslutning. (Se Roofnet). Ett meshnätverk för mobiler är (var) Firechat†. Trådlösa meshnät kallas också för mobile ad hoc networks, mobila adhocnätverk (=spontana nät), ibland förkortat MANET. – Läs också om fog computing. – Mesh är ett sätt att strukturera ett datornät, en topologi;
- – om wi-fi: samverkande nätverk av routrar för hemmabruk. Säljs i paket om flera routrar. Routrarna kommunicerar med varandra för att ge täckning i hela bostaden. För användaren blir det som att vara ansluten till en enda router med lång räckvidd;
- – Terranet Mesh – teknik som gör att mobiltelefoner kan kommunicera direkt med varandra, utan anslutning till en basstation. Utvecklat av det svenska företaget Terranet, se terranet.se;
- – ”hönsnät” – grov bild på datorskärm av tredimensionellt föremål, uppbyggd av små trianglar: används i konstruktionsarbete och i tredimensionella simuleringar i stället för mer detaljerade bilder, eller som grund för mer detaljerade bilder. Kallas på engelska också för wireframe.
Kategori: innovation och produktion
wireframe
- – website wireframe – skiss av webbsida där plats för redaktionell text, annonser och bilder markeras med rutor;
- – ritning av tredimensionellt föremål med visad som ett rutmönster. Det ser ut som om ett osynligt föremål har slagits in i ett nät. – Kallas på engelska också för mesh, på svenska ofta hönsnät.
[cadcam] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2018]
Groove
- – tidigare: ett program för webbaserat samarbete, numera del av Microsoft Sharepoint Workspace. Hette tidigare Microsoft Groove, ännu tidigare Groove (egentligen Groove Transceiver). – Groove utvecklades i det amerikanska företaget Groove Networks, grundat 1997 av Ray Ozzie. Efter mycket hemlighetsmakeri släppte Groove i oktober 2000 Groove Transceiver. Det var ett program för arbetsgrupper som kördes i ett icke‑hierarkiskt nät (P2P) över internet. Det påminde om Notes, men var helt webbaserat, och påminde i vissa avseenden också om fildelningsprogram som Napster. – Microsoft köpte Groove (pressmeddelande) i april 2005. – Funktioner från Groove har införlivats i Sharepoint Workspace. Varumärket Groove används inte längre. – Se Microsofts webbsidor;
- – en nerlagd tjänst från Microsoft för strömmande uppspelning av musik på internet. Den konkurrerade bland annat med Spotify. Tjänsten var en vidareutveckling av Zune Marketplace†. 2012–2015 hette den
Xbox Music. Det fanns en reklamfinansierad gratistjänst och en avgiftsbelagd tjänst. – Groove Music lades ner i september 2017, och användarna hänvisades till Spotify, se meddelande från Microsoft.
[gemensamt arbete] [namnbyte] [nerlagt] [musik] [webbtjänster] [ändrad 18 oktober 2020]
Gallorapporten
en EU-rapport som rekommenderade hårdare åtgärder mot piratkopiering. – Gallorapportens förslag röstades i september 2010 igenom med mycket kort varsel av Europaparlamentet. Den är uppkallad efter författaren, Marielle Gallo. Det formella namnet på engelska är Draft report on enhancing the enforcement of intellectual property rights in the internal market. Hela texten finns här. – Rapporten innehöll inga förslag till juridiskt bindande beslut, däremot rekommendationer om en övergripande strategi mot påstådda brott mot upphovsrätten och ett gemensamt juridiskt ramverk. – Läs också om ACTA, FRA‑lagen, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect.
[eu] [upphovsrätt] [ändrad 15 oktober 2019]
Piratpartiet
ett svenskt politiskt parti som vill avkriminalisera piratkopiering och skydda medborgarna mot övervakning. – Piratpartiet grundades i januari 2006. Det fick 0,63 procent av rösterna i riksdagsvalet 2006, 0,65 procent 2010, 0,43 procent vid valet 2014 och 0,11 procent i valet 2019. Partiet var från 2009 representerat i Europaparlamentet, men åkte ut 2014. Det har inspirerat till piratpartier i andra länder, bland annat det tyska Piratenpartei (länk), som har varit framgångsrikt i delstatsvalen. Isländska Píratar (länk) var enligt en opinionsmätning i oktober 2015 Islands största parti med 34 procent av väljarna, men i alltingsvalet 2017 fick partiet 9,2 procent av rösterna. – Se piratpartiet.se.
– In English: Piratpartiet, the Pirate Party, is a Swedish political party working for the decriminalization of the copying of copyrighted content and for the protection of citizens against surveillance. The party was founded in January, 2006. It got .63, .65 and .43 percent of the vote in the Swedish parliamentary elections in 2006, 2010 and 2014 respectively, in 2019 .11 percent. That’s below the 4 percent threshold for representation in parliament in Sweden. – However, between 2009 and 2014, Piratpartiet was represented in the European Parliament. Piratpartiet has inspired the formation of pirate parties in several countries, notably the German Piratenpartei, which has met with some success in state elections. Iceland’s Píratar was, according to a poll in October 2015, Iceland’s biggest political party with 34 percent of the votes, but in the 2017 parliamentary elections on Iceland, it got only 9.2 percent of the votes. – For more summaries in English, please click at this link.
funktionstjänst
(managed service) – funktion som ett företag sköter åt ett annat företag. En form av entreprenad. – I it‑världen kan funktionstjänster gälla säkerhet, spamfiltrering, datalagring eller att sköta hela it‑systemet. Karakteristiskt för funktionstjänster är att företaget som sköter tjänsten (en managed service provider, MSP, på engelska) själv bestämmer hur tjänsten ska utföras – därav ordet managed på engelska. Företaget ansvarar för att funktionen fungerar och uppfyller vissa specificerade krav, inte för att drifta en viss teknik. – Kallas på svenska också för driftstjänst, förvaltande tjänst eller driftsentreprenad. – Läs också om function‑as‑a‑service, som är något annat.
[produkter och tjänster] [ändrad 25 april 2021]
MSP
- – management service provider – företag som åtar sig att sköta administration av it-system åt andra företag;
- – managed service provider – leverantör av funktionstjänst.
[företagstyper] [förkortningar på M] [produkter och tjänster] [ändrad 19 november 2012]
CTO ⇢
- – chief technical officer eller chief technology officer – teknisk direktör, it‑direktör, se chefstitlar på C;
- – se configure to order.
blobject
rundat, bubbelliknande föremål som har formgetts med datorprogram. Exempel: Volkswagen Beetle och Apples första iMac. Den rundade stilen förutsätter datorstödd formgivning och tillverkning och är typisk för tiden runt år 2000. – Ordet blobject myntades 2001 av industriformgivaren Karim Rashid (länk) i boken I want to change to world. – Även: cuddletech.
[formgivning] [trender] [ändrad 6 juli 2022]
Pagemaker
det första programmet för layout och sidframställning på dator, släppt 1985, nerlagt 2004. – Pagemaker använde det grafiska användargränssnittet på Mac (kort därefter också i Windows), sidbeskrivningsspråket Postscript från Adobe och de första ekonomiskt överkomliga laserskrivarna. Pagemaker, som utvecklades och såldes av företaget Aldus blev inledningen till den stora omvälvningen av tidnings- och trycksaksproduktion som på mindre än tio år slutade med att praktiskt taget allt som trycks skrivs och formges på datorer (desktop publishing). – Pagemaker visade sig snart vara mer lämpligt för produktion av enstaka sidor än för tidningsformgivning, så i tidningsbranschen konkurrerades det ut av QuarkXPress, senare av Adobes InDesign. 1994 köpte Adobe Aldus, som då upphörde att existera som varumärke. 2004 meddelade Adobe att Pagemaker inte ska utvecklas mer. Användarna uppmanades att gå över till InDesign. I över tio år fortsatte dock Adobe att tillhandahålla Pagemaker.
[applikationer] [grafik] [nerlagt] [ändrad 4 maj 2017]