Hidden Wiki

The Hidden Wiki – en svåråtkomlig webbsida med länkar till sajter med bland annat narkotika och bilder på sexuella övergrepp mot barn. En sajt som annonserade på The Hidden Wiki, barn­porr­sajten Lolita City, slogs ut 2011 genom en distribuerad över­belast­nings­attack från rörelsen Anonymous. – The Hidden Wiki finns på en så kallad pseudo­topp­domän, en toppdomän som inte ingår DNS‑systemet. – Läs också om Silk Road.

[it-relaterad brottslighet] [wiki] [ändrad 14 september 2018]

Silk Road

en stängd hemlig marknadsplats på nätet. – Silk Road stängdes den 2 oktober 2013 av FBI. En ny sajt med samma namn och inriktning öppnades i början av november 2013. – Silk Road startade 2011, och förmedlade affärer i narkotika och annat olagligt. All kommunikation med Silk Road skedde genom nätverket Tor, som gör meddelanden nästan omöjliga att spåra. Alla betalningar skedde i krypto­valutan bitcoin. Bakom Silk Road stod, enligt FBI, amerikanen Ross William Ulbricht, som enligt domen är identisk med Dread Pirate Roberts. Ulbricht förnekar att det är han. Förutom medverkan till narkotika­handel och penning­tvätt åtalades Ulbricht för anstiftan till mord. Han påstods ha anlitat en yrkes­mördare för att döda en person som hade hotat att avslöja Silk Roads klienter. Något mord­offer har dock inte påträffats. – I februari 2015 dömdes Ulbricht till fängelse upp till livstid för narkotikahandel, penning­tvätt och data­intrång, men inte för anstiftan till mord. I maj 2015 dömdes han till livstids fängelse utan möjlighet till benådning och till att betala 138 miljoner dollar i skadestånd. – Efter domen har det framkommit att den ameri­kanska federala narkotikapolisen DEA hade infil­trerat Silk Road. Vissa uppgifter från spaningen hemlig­hölls i rätte­gången mot Ulbricht för att spaningen inte skulle spräckas. Bland annat tycks DEA ha fejkat det påstådda beställningsmordet (ingen dog) åt Dread Pirate Roberts. – Se artikel i Wired: länk. – Läs också om the hidden wiki. – Efter att Silk Road stängdes har flera liknande sajter försökt ta över kunderna, till exempel Black market reloaded och evo­lution market. – Namnet: Sidenvägen är den historiska handels­leden mellan Medel­havet och Kina genom Central­asien.

[it-relaterad brottslighet] [mörka webben] [rättsfall och skandaler] [ändrad 29 januari 2019]

war texting

användning av SMS för olovlig upplåsning av bildörrar och andra fjärrstyrda säkerhetsanordningar. Det är långt ifrån enkelt, men tekniskt möjligt med vissa system. Metoden visades upp 2011. – Förklaring till uttrycket, se war.

[bilar] [it-säkerhet] [mobilt] [ord på war] [ändrad 10 augusti 2019]

elektroniska pengar

e-pengar, e-cash, digitala pengar, elektroniska kontanter – penningvärde som sparas i datorer, mobiltelefoner eller andra elektroniska minnen i form av sifferserier. – Som pengar räknas betalnings­medel som accepteras av andra än utgivaren. En postanvisning eller en rabattkupong är alltså inte pengar. – Man kan skilja mellan två slags elektroniska pengar:

  1. – elektroniska pengar som motsvarar vanliga pengar som kronor och dollar. De är bara ett alternativt betalningssätt. I Sverige regleras elektroniska pengar i en lag från 2011, se här;
  2. virtuella valutor som inte är knutna till nationella valutor. Den mest kända virtuella valutan är bitcoin, en så kallad kryptovaluta.

– Det finns också elektroniska låtsaspengar som i princip bara kan användas i datorspel och virtuella världar. – Se virtual cash.

– Man skiljer mellan två sätt att betala elektroniskt:

  1. kontobaserade betalningar. Man betalar inte genom att överlämna kontanter eller andra värdebärare, utan man godkänner en överföring av pengar från sitt eget konto till ett annat konto – man gör en betalningsorder. Det är i grund och botten samma sak som att betala med kontokort. Kallas också för registerbaserade elektroniska pengar;
  2. elektroniska kontanter i strikt betydelse innebär att värdebärarna – motsvarigheterna till mynt och sedlar – är sifferserier som finns hos ägaren, precis som en sedel finns i ägarens plånbok. Kallas också för värdebaserade elektroniska pengar. Att betala är att överföra en sådan sifferserie till mottagaren, samtidigt som man makulerar den som man själv har. Detta är den svaga punkten i alla system med elektroniska pengar: man måste se till att de elektroniska pengarna inte kan kopieras. (Blockkedjan är en lösning på det problemet.) – En likhet med vanliga pengar är att om man tappar bort sifferserien har man tappat bort pengarna, precis som när man blir av med plånboken. Ingen bank ersätter förlusten. De nedlagda systemen eCash och Cashkortet är exempel på elektroniska kontanter. Erfarenheterna tyder på att konsument­erna inte accepterar, eller inte förstår, idén med elektroniska kontanter. – Men läs om e‑kronan.

– Se också Finansinspektionens webbsidor. – Läs också om bitcoin, kryptovaluta och virtuella pengar.

[elektroniska pengar] [ändrad 12 februari 2018]

e-pliktlagen

lag om att kopior av alla elektro­niska pub­li­ka­tioner ska lämnas till Kung­liga bib­lio­te­ket, KB. Det är en ut­vidg­ning av regeln om att pliktexemplar av alla tryckta pub­li­ka­tioner måste lämnas till KB och till några andra bibliotek. – E‑pliktlagen gäller sedan den 1 juli 2012, och om­fattar i princip allt material som görs till­gäng­ligt för all­män­heten genom inter­net eller genom andra offentliga dator­nät. Det formella namnet på lagen är Lag om pliktexemplar av elektro­niskt material, se Svensk författningssamling.

[arkiv och bibliotek] [lagar] [publicering] [ändrad 20 april 2018]

pliktexemplar

exemplar av bok, tidning eller annat publicerat verk som enligt svensk lag ska lämnas till Kungliga biblioteket och några andra bibliotek. Detta regleras i Lag om pliktexemplar av dokument (länk). På engelska: legal deposit. – Lagen har utvidgats till att gälla även publikationer som ges ut på internet, se e‑pliktlagen

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [lagar] [ändrad 20 april 2018]

wardriving

– att köra omkring i bil och leta efter trådlösa nätverk. Wardriving görs:

  1. – för att man ska kunna använda någon annans trådlösa nät utan lov (nätsnyltning). Syftet är ofta att kunna skicka spam utan att avsändaren kan spåras, eller att besöka suspekta webb­sidor. Kallas också för på engelska för piggy­backing. – Se också drive-by spamming och neighbor­net;
  2. –  som hobby: man kartlägger de trådlösa näten i ett område, men använder dem inte.

– För­klaring till uttrycket, se war.

[it-säkerhet] [trådlöst] [ord på war] [ändrad 20 augusti 2017]

dataintrång

att utan tillstånd skaffa sig tillgång till informa­tion i datorer eller att utan tillstånd ändra, ta bort eller lägga till informa­tion. – Data­in­trång är ett brott enligt Brotts­balken och kan straffas med böter eller fängelse i upp till två år. Lag­texten finns här, se kapi­tel 4, para­graf 9 c. – Data­intrång och datorbedräg­eri är de två specifikt it-rela­terade brotten i svensk lag. – På engelska: unauthorized data access, illegal data access.

– In English: Unauthorized data access or illegal data access, in Swedish dataintrång, is an explicitly it-related crime in Swedish law. The crime consists in illegal acccess to information stored in computer systems, and also unauthorized changing, adding or deleting information in computer systems.  – For more summaries in English, please click at this link.

[attacker] [it-brott] [ändrad 30 januari 2019]