Personuppgiftslagen

(PUL) –– den svenska lag som tidigare reglerade an­vändning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s gemensamma Dataskydds­för­ord­ning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PUL. Allt som står här om PUL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Person­upp­gifts­lagen gällde vare sig personuppgifterna be­hand­lades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgifts­lagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefri­hets­grund­lagen (YGL) –– alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har an­svarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgifts­­lagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen. –– Att rensa dokument från person­upp­gifter kallades ibland för att ”PUL‑tvätta” –– ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språk­tidningen (länk). –– Lag­­texten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). –– Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 12 september 2018]

Yttrandefrihetsgrundlagen

(YGL) – svensk grundlag som reglerar yttrande­friheten i andra medier än tryckta skrifter, alltså i radio, tv, film samt på internet och i annan dator­baserad kommunikation. Tryckta skrifter, däremot, skyddas av Tryck­fri­­hets­förord­ningen, TF. –– YGL bygger på samma principer som Tryck­­fri­hets­­för­ord­ningen: främst att det krävs en ansvarig utgivare för att YGL ska vara tillämplig på det som publiceras. – Nionde para­grafen i första kapitlet av YGL kallas för data­bas­­regeln, och reglerar yttrande­fri­heten på webb­sidor och i andra mass­medier på dator­nät. Webb­sidor och andra verk som faller under Yttrande­frihets­grund­lagen är inte bundna av Person­upp­gifts­lagen (PUL) eller av EU:s kommande Dataskyddsförordning. –– Ytt­ran­de­­­fri­hets­grund­lagen finns att läsa här.

[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 24 december 2017]

Tryckfrihetsförordningen

(TF) – svensk grundlag som skyddar tryck­­friheten och dess­utom reglerar offentlig­­hets­principen. – –Tryck­­fri­hets­­för­ordningen för­bjuder censur, skyddar rätten att lämna in­forma­tion till massmedier (med­­­delar­­frihet), ålägger mass­­medier att skydda sina källor (käll­­skydd) och anger formerna för tryck­­frihets­rätte­gångar. Vissa skriverier är straff­­bara, men åtal kan bara ske efter att texten har publicerats. – Tryck­­frihets­­­för­ordningen gäller bara för tryckta skrifter (och för webbtidningar som ges ut av tryckta publikationer). För andra mass­­­medier, som radio, tv, film och vissa webbsidor, gäller i stället Yttrande­­fri­hets­grund­­lagen. Förut­­sätt­ningen i båda fallen är att publikationen har ut­givnings­bevis och an­svarig ut­givare. En publikation som skyddas av Tryckfrihetsförordningen behöver inte tillämpa Personuppgiftslagen† (PUL, gäller ej längre) eller EU:s Dataskyddsförordning. – Tryckfrihetsförordningen omfattar också offentlig­­hets­­principen, som reglerar med­borgarnas rätt att ta del av all­männa handlingar. – –Läs också om BBS-lagen. –– Hela Tryck­frihets­förordningen finns här.

[censur] [lagar] [tryckfrihet] [ändrad 2 oktober 2018]

tragedy of the anticommons

teorin att om det finns alltför många ägande­­rätts­­havare upp­­står en situ­a­­tion där inget fungerar. – Exempel: om en upp­­finnare måste ta hänsyn till allt­för många inne­ha­vare av patent, upp­­hovs­­rätt, mönster­­skydd och varu­­märken slutar det kanske med att hon inte kan upp­finna något alls. Men syftet med sådana skydd är ju att sti­mu­­lera upp­­fin­ningar, inte att för­svåra. – Be­­näm­ningen tragedy of the anti­­commons (ungefär ””det icke all­männas tragedi””) an­spelar på tragedy of the commons (all­­män­­ningens tragedi), och myn­tades 1998 av den ame­ri­­kanska juristen Michael Heller (länk). – Se också comedy of the commons.

[ekonomi] [upphovsrätt] [ändrad 13 april 2017]

BBS-lagen

Lag om ansvar för elektroniska an­slags­­tavlor – svensk lag om vem som ansvarar för inne­­hållet på allmänna forum på internet eller i andra datornät. (Se BBS.) – –Lagen kräver bland annat att den som tillhandahåller ett sådant forum ska hålla upp­sikt över det som pub­li­ce­ras och ta bort inlägg som strider mot lagen, till exempel otillåtna person­­upp­­gifter, bilder på sexuella över­grepp mot barn och hets mot folkgrupp. – BBS‑lagen är inte tillämp­lig på forum som skyddas av ytt­rande­­fri­­hets­­grund­lagen (YGL). – –Lagtexten finns här.

[juridiska lagar] [sociala medier] [yttrandefrihet] [ändrad 2 juli 2017]

copyleft

tillämpning av upp­hovs­rätt med syftet att slå vakt om principen fri mjukvara. – Copy­left inne­bär att den som har upp­hovs­rätten till ett datorprogram (eller till något annat) offentligt meddelar att alla som vill får använda programmet fritt: ladda ner det, köra det, kopiera det, ändra det och sprida det vidare, även mot be­talning. Men bara på ett vill­kor: om man sprider programmet vidare måste man ge alla efterkom­mande användare samma rättigheter och skyldig­heter i led efter led. Det gäller inte bara för hela programmet, utan också för varje del av det. Och efter­som upphovsrättshavaren inte har avsagt sig upp­hovs­rätten, utan fortfarande äger den, kan hon stämma den som bryter mot copy­left-principen. Detta framgår av den licens, general public license (GPL), som alltid ska följa med pro­grammet.– – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free doc­u­men­ta­tion license, iddn och kopimi.

[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 3 oktober 2017]

LulzSec

Lulz Security –– anonym hackar-grupp som i juni 2011 begick data­intrång mot ameri­kanska senaten och mot kända före­tag och organisationer. Kallade sig också för the Lulz Boat. – Lulz­­Sec meddelade i slutet av juni 2011 genom Twitter att gruppen hade upplösts. Men i mars 2012 slog FBI till mot medlem­mar av LulzSec, och fem personer åtalades för stämp­ling till brott. Det uppgavs då att en ledande person inom LulzSec, Hector Monsegur, känd som Sabu, hade tjallat på de andra sedan sommaren 2011 (se artikel i Motherboard). – I maj 2013 dömdes fyra medlemmar av LulzSec i Storbritan­nien till fängelsestraff. – Se också Operation AntiSec. – Mer i Wikipedia.

[dataintrång] [hackare] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 22 augusti 2018]

cybercasing

”cyberrekning” – tjuvars användning av infor­ma­tion på nätet för att av­göra om och när de ska bryta sig in i ett hus. – Tjuv­arna an­vänder till exempel platsbaserade tjänster för att se om husets ägare är hemma. Tjuvarna kan kanske också se på Facebook att familjen är bort­rest. – Engelska to case i tjuv­­jargong mot­­svarar svenska att reka (=re­kogno­scera). Det är ett gammalt ord för att studera ett hus innan man gör in­brott. (Se också cyber.)

[it-relaterad brottslighet] [jargong] [ändrad 12 november 2018]