Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.
– förkortning för:
[förkortningar på S] [internet] [lagar] [optisk dataöverföring] [soa] [systemutveckling]
(caller ID spoofing, call laundering) – visning av ett annat telefonnummer i nummerpresentation än det som samtalet kommer ifrån (B‑numret). – I USA kan man i princip välja vilket nummer man vill för falsk nummerpresentation, även nummer som tillhör någon annan, ovetande abonnent. Syftet kan vara kriminellt (till exempel vid stalkning) eller på annat sätt bedrägligt (försäljare), men det kan också finnas legitima skäl att göra så. Det finns flera sätt att förfalska det uppringande numret (eller namnet). Ett är att använda program som är tillgängliga på internet, ett annat är att anlita företag som erbjuder tjänsten. (Se spoof card.) – I USA är användning av falsk nummerpresentation inte i sig olagligt (till exempel om man använder det för att skoja med en vän), men det är straffbart om det används för bedrägeri eller för att ställa till skada. – Se lagen Truth in caller ID (länk). – Falsk nummerpresentation förekommer i Sverige. Det är relativt enkelt att genomföra om samtalet kommer från IP-telefoni.
[it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [lagar] [telefoni] [ändrad 21 oktober 2021]
mord genom manipulering av datoriserad sjukvårdsutrustning. Till exempel genom att angriparen på distans stänger av en pacemaker som är ansluten till internet. – Jämför med cybercide, som är något helt annat.
[hälsa] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 18 april 2020]
– se domänrofferi. (Av cyber plus squatting, se squatter.)
[bluff och båg] [ord på cyber] [domäner] [ord på squat] [upphovsrätt]
(GFDL eller FDL) – en upphovsrätts‑licens för textdokument. – GFDL liknar principerna för fri mjukvara: licensen ger alla rätt att läsa dokumentet, att ändra det och att sprida det vidare, med eller utan ändringar, gratis eller mot betalning, förutsatt att alla följande användare blir bundna av samma licens. Det är alltså en tillämpning av copyleft: man använder upphovsrätten för att se till att dokumentet alltid förblir fritt och så att ingen kan ändra på detta. – GFDL utvecklades av Free software foundation för att skydda den dokumentation som alltid följer med fri mjukvara. Men licensen kan naturligtvis användas för vilka upphovsrättsligt skyddade textdokument som helst. – Ett problem är att licensvillkoren, som alltid måste följa med dokumenten, vid utskrift fyller två eller tre A4‑sidor. Bland annat därför väljer många i stället Creative commons licens. – Läs mer på GNU:s webbsidor. – Läs också om Free art license, GPL, IDDN och kopimi.
[licenser] [upphovsrätt] [ändrad 21 maj 2019]
en licens som ger tillstånd för vem som vill att kopiera en kreativ skapelse och att sprida kopiorna vidare utan särskilt tillstånd. – Free art license bygger på copyleft, som är en speciell tillämpning av upphovsrätten. Förkortas FAL. – Läs mer på artlibre.org. – Läs också om Creative commons, GNU Free documentation license, GPL, IDDN och kopimi.
[licenser] [upphovsrätt] [ändrad 30 oktober 2018]
general public license – en användarlicens som är knuten till fri mjukvara. Licensen utvecklades 1989 inom GNU‑projektet. – Licensen är utformad för att säkerställa att det som är fri mjukvara alltid ska förbli fri mjukvara. GPL ger användaren / köparen rätt att fritt sprida och sälja programmet, med eller utan ändringar, men bara på villkor att licensvillkoren följer med och är bindande för alla nya användare och köpare. Principen fri mjukvara ska gälla i obegränsat antal led. Alla program som på något sätt samverkar med det program som licensen gäller blir också fri mjukvara. (Licensen är ”smittsam”.) – GPL skyddas av upphovsrätten genom en speciell tillämpning av den, se copyleft. – Notera att GPL gäller vid spridning av program. Om man sprider programkod vidare måste man rätta sig efter licensen, men om man inte sprider koden vidare, utan bara använder den för eget bruk, behöver man inte dela med sig av ändringar och förbättringar. – Se GNU:s webbsidor och se också GPLv3 (GPL version 3). – Läs också om shim. – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, IDDN och kopimi.
[förkortningar på G] [licenser] [ändrad 19 januari 2022]
[förkortningar på C] [kriminalteknik] [språktips] [systemutveckling] [typografi] [ändrad 16 maj 2017]
(av engelska [to] bundle) – bunta – låta ett program följa med när man säljer ett annat program. – Ett känt exempel är när Microsoft levererade webbläsaren Internet Explorer† som del av Windows 98†. Det ledde till en stor monopolrättegång mot Microsoft i EU och även i USA. – Se också unbundling.
[mjukvara] [rättsfall] [ändrad 12 februari 2020]
(reverse engineering) – även: bakåtkompilering – rekonstruktion av källkoden till ett program genom analys av binärkoden. – Eftersom syftet med dekompilering kan vara att stjäla programkod betraktas dekompilering ibland som oetiskt. Det kan till och med vara straffbart. Men dekompilering kan ha legitima syften, till exempel inom testning och utveckling av program för it‑säkerhet och virusskydd. – Det kan också behövas därför att källkoden har gått förlorad. – Läs också om obfuskering.
[it-säkerhet] [programmering] [upphovsrätt] [ändrad 14 maj 2017]