Digital millennium copyright act

(DMCA) – amerikansk lag, stiftad 1998, som reglerar skyddet av upphovsrätt och immaterialrätt, och som är anpassad till digital teknik och internet. – DMCA innehåller bland annat förbud mot bakåt­kom­pi­le­ring av datorprogram och förbud mot spridning av program för knäckande av kopieringsskydd. Lagen har kritiserats för att den förbjuder legitim forskning och säkerhetstestning. – Hela lagtexten kan laddas ner som pdf-fil här. – Läs också om Acta, Gallorapporten, Hadopi, Ipred och Tele­kom­paketet. – Fler juridiska lagar.

offentlighetsprincipen

allas rätt att läsa dokument och se annan information på statliga och kommunala myndig­­heter. – Den rätten är reglerad i Tryckfrihetsförordningen och ingår alltså i Sveriges grund­lagar. Vem som helst har rätt att gå in på en myndighet och begära att få se dokument. Man behöver inte legitimera sig, och man behöver inte motivera att man vill se dokumenten. – Alla dokument ska finnas för­tecknade i ett diarium. Innehållet i vissa dokument ska hållas hemligt, nämligen främst sådant som gäller privata (medicinska eller sociala) förhållanden eller som har militär eller diplomatisk betydelse, men grund­­regeln är att allt är öppet. Om en tjänsteman anser att ett dokument inte ska lämnas ut måste hon ge den som har begärt ut dokumentet möjlighet att över­­klaga. –– I lag­­texten kallas dokument och annan information (foton, kartor, filmer, ljud­­inspel­ningar) för handlingar. Allt sådant är allmänna handlingar. Dokument som kan lämnas ut kallas för offentliga handlingar. (”Allt” är alltså allmän handling, sedan kan man diskutera vilka allmänna handlingar som också är offentliga handlingar.) –– Som all­männa handlingar räknas:

  • – brev (inklusive e-post och fax) som har kommit in till myndigheten;
  • – brev (inklusive e-post och fax) som har skickats från myndig­heten;
  • – dokument som har över­lämnats från en myndig­het till en annan;
  • – det är inne­hållet i dokumenten som avgör ifall de är allmän handling. Man kan alltså inte kringgå offentlighetsprincipen genom att skicka brev till en tjänste­mans hem­adress. Om inne­hållet berör myndighetens verk­sam­het är brevet ändå allmän handling;
  • – dokument som är expedierade på myndig­heten, alltså som har gjorts färdiga – till exempel sammanträdesprotokoll som är under­tecknade och justerade. (Halv­färdiga skrivelser är alltså inte allmän handling);
  • – foton, kartor, filmer, ljud­inspel­ningar, data­filer, statistik och annat enligt samma principer som skrivet material.–

– Som allmänna handlingar räknas inte:

  • – reklambroschyrer och liknande som har lämnats in till myndigheten, men som uppenbarligen inte riktar sig specifikt till myndigheten. 

– På engelska heter det the principle of public access to official documents. –– Offent­­lig­hets­principen motsvaras i USA av Freedom of information act (som är vanlig lag, inte grund­­lags­fäst som i Sverige). –– Se också öppna data.

[lagar] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 14 maj 2018]

CALEA

Communications assistance for law enforcement act –– amerikansk lag från 1994 om avlyssning av tele- och datakommunikation. – Lagen ger staten rätt att avlyssna telefon­samtal och data­kommunikation under vissa om­ständ­ig­heter, som vid hot mot landets säkerhet. Tele­operatörer är enligt lagen skyldiga att göra avlyssning möjlig. –– Läs om CALEA på FCC:s sajt, klicka här.

[förkortningar på C] [juridiska lagar] [ändrad 12 maj 2017]

Personuppgiftslagen

(PUL) –– den svenska lag som tidigare reglerade an­vändning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s gemensamma Dataskydds­för­ord­ning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PUL. Allt som står här om PUL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Person­upp­gifts­lagen gällde vare sig personuppgifterna be­hand­lades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgifts­lagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefri­hets­grund­lagen (YGL) –– alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har an­svarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgifts­­lagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen. –– Att rensa dokument från person­upp­gifter kallades ibland för att ”PUL‑tvätta” –– ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språk­tidningen (länk). –– Lag­­texten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). –– Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 12 september 2018]

Yttrandefrihetsgrundlagen

(YGL) – svensk grundlag som reglerar yttrande­friheten i andra medier än tryckta skrifter, alltså i radio, tv, film samt på internet och i annan dator­baserad kommunikation. Tryckta skrifter, däremot, skyddas av Tryck­fri­­hets­förord­ningen, TF. –– YGL bygger på samma principer som Tryck­­fri­hets­­för­ord­ningen: främst att det krävs en ansvarig utgivare för att YGL ska vara tillämplig på det som publiceras. – Nionde para­grafen i första kapitlet av YGL kallas för data­bas­­regeln, och reglerar yttrande­fri­heten på webb­sidor och i andra mass­medier på dator­nät. Webb­sidor och andra verk som faller under Yttrande­frihets­grund­lagen är inte bundna av Person­upp­gifts­lagen (PUL) eller av EU:s kommande Dataskyddsförordning. –– Ytt­ran­de­­­fri­hets­grund­lagen finns att läsa här.

[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 24 december 2017]

tragedy of the anticommons

teorin att om det finns alltför många ägande­­rätts­­havare upp­­står en situ­a­­tion där inget fungerar. – Exempel: om en upp­­finnare måste ta hänsyn till allt­för många inne­ha­vare av patent, upp­­hovs­­rätt, mönster­­skydd och varu­­märken slutar det kanske med att hon inte kan upp­finna något alls. Men syftet med sådana skydd är ju att sti­mu­­lera upp­­fin­ningar, inte att för­svåra. – Be­­näm­ningen tragedy of the anti­­commons (ungefär ””det icke all­männas tragedi””) an­spelar på tragedy of the commons (all­­män­­ningens tragedi), och myn­tades 1998 av den ame­ri­­kanska juristen Michael Heller (länk). – Se också comedy of the commons.

[ekonomi] [upphovsrätt] [ändrad 13 april 2017]

Tryckfrihetsförordningen

(TF) – svensk grundlag som skyddar tryck­­friheten och dess­utom reglerar offentlig­­hets­principen. – –Tryck­­fri­hets­­för­ordningen för­bjuder censur, skyddar rätten att lämna in­forma­tion till massmedier (med­­­delar­­frihet), ålägger mass­­medier att skydda sina källor (käll­­skydd) och anger formerna för tryck­­frihets­rätte­gångar. Vissa skriverier är straff­­bara, men åtal kan bara ske efter att texten har publicerats. – Tryck­­frihets­­­för­ordningen gäller bara för tryckta skrifter (och för webbtidningar som ges ut av tryckta publikationer). För andra mass­­­medier, som radio, tv, film och vissa webbsidor, gäller i stället Yttrande­­fri­hets­grund­­lagen. Förut­­sätt­ningen i båda fallen är att publikationen har ut­givnings­bevis och an­svarig ut­givare. En publikation som skyddas av Tryckfrihetsförordningen behöver inte tillämpa Personuppgiftslagen† (PUL, gäller ej längre) eller EU:s Dataskyddsförordning. – Tryckfrihetsförordningen omfattar också offentlig­­hets­­principen, som reglerar med­borgarnas rätt att ta del av all­männa handlingar. – –Läs också om BBS-lagen. –– Hela Tryck­frihets­förordningen finns här.

[censur] [lagar] [tryckfrihet] [ändrad 2 oktober 2018]

BBS-lagen

Lag om ansvar för elektroniska an­slags­­tavlor – svensk lag om vem som ansvarar för inne­­hållet på allmänna forum på internet eller i andra datornät. (Se BBS.) – –Lagen kräver bland annat att den som tillhandahåller ett sådant forum ska hålla upp­sikt över det som pub­li­ce­ras och ta bort inlägg som strider mot lagen, till exempel otillåtna person­­upp­­gifter, bilder på sexuella över­grepp mot barn och hets mot folkgrupp. – BBS‑lagen är inte tillämp­lig på forum som skyddas av ytt­rande­­fri­­hets­­grund­lagen (YGL). – –Lagtexten finns här.

[juridiska lagar] [sociala medier] [yttrandefrihet] [ändrad 2 juli 2017]

copyleft

tillämpning av upp­hovs­rätt med syftet att slå vakt om principen fri mjukvara. – Copy­left inne­bär att den som har upp­hovs­rätten till ett datorprogram (eller till något annat) offentligt meddelar att alla som vill får använda programmet fritt: ladda ner det, köra det, kopiera det, ändra det och sprida det vidare, även mot be­talning. Men bara på ett vill­kor: om man sprider programmet vidare måste man ge alla efterkom­mande användare samma rättigheter och skyldig­heter i led efter led. Det gäller inte bara för hela programmet, utan också för varje del av det. Och efter­som upphovsrättshavaren inte har avsagt sig upp­hovs­rätten, utan fortfarande äger den, kan hon stämma den som bryter mot copy­left-principen. Detta framgår av den licens, general public license (GPL), som alltid ska följa med pro­grammet.– – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free doc­u­men­ta­tion license, iddn och kopimi.

[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 3 oktober 2017]