uppgivet namn på en mycket produktiv robotförfattare. – Det är oklart om Heinz Duthel är ett påhittat namn eller namnet på en verklig person som sätter sitt namn på robotböcker. Men någon som uppger sig vara Heinz Duthel gör ibland inlägg på diskussionsforum. – Hundratals böcker i vitt skilda ämnen finns utgivna i Heinz Duthels namn. Till skillnad från många andra robotförfattare finns en person som påstås vara Heinz Duthel på bild. – Läs också artikel av Rasmus Fleischer på bloggen Copyriot(länk)(arkiverad) med uppföljare (länk)(arkiverad).
– en meddelande-app med möjlighet till röstsamtal, lanserad i december 2014. – Wire har utvecklats av tidigare medarbetare i Skype med stöd av Janus Friis (en av Skypes två grundare). – Wire beskrivs av utvecklarna som en moderniserad version av Skype. Wires användargränssnitt i mobilappar är sparsmakat och modernt och använder många fingergester (som svepningar) i stället för menyer och knappar. Man kan ringa röstsamtal till andra Wire‑användare som man har i kontaktlistan. – Se wire.com;
– The Wire – ett brittiskt musikmagasin (länk) och tidigare en amerikansk webbtidning (som inte ska förväxlas med Wired) som 2014 gick samman med The Atlantic(länk). – The Wire är dessutom namnet på en tidning som har getts ut av militären på det amerikanska fånglägret i Guantanamo på Kuba (se Wikipedia). Troligen nerlagd 2016;
– wire (tråd) kan också stå för telegraf, telegram, nyhetstelegram, ledning, kabel eller annan elektronisk förbindelse.
antal bildpunkter per tum i tryck eller i utskrift av en gråskalebild eller i en färgseparation (de fyra bilder som behövs för fyrfärgstryck). När det gäller skrivare motsvaras det av skrivarupplösning. Anges av tradition ofta i linjer per tum, lpi (lines per inch), ibland också i celler per tum. (Måttet kan givetvis enkelt räknas om till bildpunkter per centimeter eller per annat önskat längdmått.) För att man ska få god bildkvalitet bör bildupplösningen vara högre än rastertätheten, normalt 1,5 till två gånger högre. – På engelska: screen density. – Läs också om raster.
en tjänst som förmedlar tidningar för visning på bildskärm. Tidningssidorna blir likadana som i den tryckta tidningen. Tjänsten är laglig och användarna betalar för tidningarna. – Zinio har ett eget filformat och kräver ett speciellt visningsprogram, Zinio Reader. – Se zinio.com.
blågrön färg som används i additiv färgblandning. Se CMYK. – Tidningstryckare kallar ofta cyan för blått, men det kan leda till missförstånd när det gäller datorgrafik (se RGB). Cyan är en av de färger som behövs i färgskrivare.
en organisation som sprider e-böcker och läsplattor i fattiga länder. – Syftet är att förbättra läskunnigheten. Worldreader tillhandahåller e‑böcker på ett 40-tal språk. Förutom att Worldreader delar ut donerade läsplattor har Worldreader också, i samarbete med Microsoft, utvecklat en app för visning av e‑böcker på mobiltelefoner. – Se worldreader.org. – Läs också om projektet One laptop per child.
i typografi: det tomma utrymmet (ljusrummet) på ett uppslag vid bokens eller tidningens mitt (ryggen). Alltså högerkanten på en vänstersida och vänsterkanten på en högersida. Utrymmet behövs för att texten vid tryckningen inte ska hamna i vecket och bli oläslig. På en enstaka sida som inte ska bindas in blir det högerkanten på sidan. – Bunten kallas ibland för höger- respektive vänstermarginal, men bunten räknas i typografi inte som marginal. Bunten brukar vara smalare än marginalen. – När man formger för publicering på webben blir det ingen bunt (om man inte strävar efter att i detalj kopiera layout av tryckta tidningar), men det kan däremot finnas spaltmellanrum. – På engelska: gutter.
– inom it: nyheter, musik, bilder, film, spel med mera. Alltså sådant som skapas av människor för att läsas, ses eller användas av andra människor, till skillnad från sådant som skapas för att ge instruktioner till maskiner;
– innehållet i meddelanden till skillnad från förpackningen (tekniskt nödvändiga tillägg och formateringar som kodningssystem, filformat, adressinformation och andra pålägg som i de flesta fall är ointressanta för mottagaren). Översätt gärna content med material, utom när du vill understryka skillnaden mellan innehåll och förpackning. Skillnaden mellan content och nyttolast(payload) är att content används om den typ av material som förekommer i massmedier, medan nyttolast kan vara vad som helst som sänds till en mottagare;
det sätt att blanda färg som används i färgskrivare, tryckerier, målning och negativ färgfilm. – Subtraktiv färgblandning är det som vi lär oss i skolan: gult blandat med blått blir grönt. Alternativet heter additiv färgblandning (rött ljus blandat med grönt ljus blir gult). – Subtraktiv färgblandning innebär att färgämnen blandas på en yta, som oftast är vit. De blandade färgämnena belyses med dagsljus eller med inomhusbelysning. I subtraktiv färgblandning räcker det med de fyra färgerna cyan, magenta, gult och svart (se CMYK) för att man ska kunna blanda till alla andra färger på ett godtagbart sätt. Vitt kan man få av bakgrunden. (Se också fyrfärgstryck.) Det kallas för subtraktiv färgblandning därför att ju mer färgämne man tillför, desto mörkare blir det: ljuset subtraheras.
person som ensam är juridiskt ansvarig för innehållet i en tryckt skrift eller annan publikation som faller under Tryckfrihetsförordningen(TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen(YGL). Alltså böcker, tidningar, radio, tv, film, vissa webbsidor. En publikation med ansvarig utgivare måste ha utgivningsbevis. – Ansvarig utgivare för tryckta skrifter registreras av Patent- och registreringsverket, PRV(länk), för webbsidor och etermedier av Myndigheten för press radio och tv(mprt.se). Den ansvariga utgivaren utses av ägaren. Om en webbsida har ansvarig utgivare skyddas innehållet på sidan av YGL, annars faller innehållet under den så kallade BBS‑lagen och Dataskyddsförordningen(GDPR). – På engelska: publisher eller responsible editor. – Jämför med innehållsansvarig, som är något helt annat. – Läs också om evigt utgivarskap.
