Unicode

projekt för hantering av bokstäver och tecken från världens alla språk. För när­varande ingår över 110 000 tecken från över hundra skrift­­system i Unicode. – Unicode ger varje tecken i varje språk ett eget nummer. Detta är inte okomplicerat, eftersom tecken i två olika skriftsystem kan se likadana ut (se glyf), men ha olika ljudvärde eller annan funktion (se karaktär). Och samma tecken i ett och samma språk kan se olika ut i olika samman­hang. – Unicode skiljer inte mellan typografiska varianter av samma tecken, men däremot mellan betydelseskiljande varianter som stora och små bokstäver (björn är till exempel inte samma ord som Björn). – Unicode är inte namnet på ett sätt att koda tecken så att de kan hanteras av datorer, men det finns teckenkodningssystem som bygger på Unicode, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32 (se UTF) samt det föråldrade UCS‑2. – Se unicode.org. – Unicode ligger till grund för teckenkodningen i de flesta nyare system. Det ersätter äldre teckenkodningar som ASCII, som bara har plats för ett litet antal tecken. Unicode numrerar tecknen på samma sätt som standarden ISO/IEC 10646. – Se också Noto, Pango och Script encoding initiative.

[tecken] [ändrad 20 mars 2018]

UTF

Unicode transforma­tion format – ett sätt att repre­sen­tera tecken som finns i Unicode så att det passar datorer. Det finns tre varianter av UTF, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32. De är lik­värdiga i den betydelsen att man kan konvertera en teckenserie som kodats i en UTF till en annan UTF utan att tecknen för­ändras. Skill­naden är teknisk. – Se Unicodes webb­sidor: länk.

[förkortningar på U] [tecken] [ändrad 6 december 2019]

Internationaliserade domännamn

(Inter­nationalized domain names – IDN) – användning av andra bok­stäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Efter­som domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med en­bart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se RFC nummer 3490 (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärk­ligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.

[domäner] [rfc] [tecken] [ändrad 24 december 2020]

ATM

förkortning med minst tre betydelser:

  1. Asynchronous transfer mode – äldre teknik för digital dataöver­föring med hög kapacitet. Upp till 622 megabit per sekund är möjligt. Data sänds som celler eller paket, som hanteras oberoende av varandra. Band­bredden delas oftast upp i flera parallella data­flöden. – Jäm­för med DTM. – ATM har förlorat i betydelse sedan början av 00-talet: man an­vänder i stället internet­proto­kollet IP. – 2005 bytte bransch­orga­nisa­tionen ATM Forum namn till Broad­band Forum (länk);
  2. Adobe type manager – program från Adobe som gjorde att bit­mappade typ­snitt inte fick trappstegsformade (blockiga) konturer på bild­skärmen när de förstorades, utan fick rätlinjiga eller mjukt rundade konturer. ATM kom ur bruk i början av 2000-talet, eftersom varken Windows eller Mac behövde det längre, men ATM Light fanns kvar till 2017 då det försvann från Adobes webbsidor;
  3. automatic teller machine – amerikanskt ord för uttags­automat – ATM jackpotting, se jackpotting.

[betalningar] [datakommunikation] [förkortningar på A] [typografi] [ändrad 29 januari 2018]

cursive

i typografi: engelsk term för skript (bety­delse 2), eller skrivstiltyp­­snitt som på­minner om hand­­skriven skriv­stil. Skript är den vanligaste fack­termen på svenska. – Ob­ser­vera att det som heter kursiv stil på svenska heter italics på engelska. – Engelska ordet cursive an­vänds också om skriv­stil som är skriven för hand.

[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]

understreck

(underscore) – tecknet _. – Det användes på skriv­maskiner för understrykningar. (Först skrev man ordet, sedan backade man och lade till _ under varje bokstav som skulle strykas under.) – På datorer används understreck främst för att markera ord­mellan­rum där man inte kan använda mellan­slag. I ren text används understreck också för att markera understrykning: man skriver _understrykning_ om man inte kan skriva understrykning. – Se också Datatermgruppen (länk).

[tecken] [ändrad 15 januari 2019]

lodstreck

tecknet | – kallas också för pipa eller lodrätt streck, tidigare för vertikal­streck. Ska inte för­växlas med bokstaven stora I. – Lod­streck används normalt inte i vanlig text, men det an­vänds i matematik, logik, pro­grammering och andra tekniska och veten­skapliga samman­hang samt i dekortext. Tecknet har ASCII‑nummer 124. På engelska vertical bar eller pipe. – Se Datatermgruppen (länk). – Ut­förlig in­formation om an­vändning av lod­streck i pro­gram­me­ring och i andra samman­hang finns i Wiki­pedia. I sannolikhetsberäkningar står lod­streck för ”givet att”, se bayesisk.

[tecken] [ändrad 5 januari 2018]

typsnitt

grafisk utformning av bokstäverna i alfabetet samt siffror och andra tecken. Kända typsnitt är till exempel Times och Helvetica. – Ett typ­snitt om­fattar tecken i alla stor­lekar. Ett typ­snitt i en bestämd stor­lek, till exempel Helvetica, 9 punkter, kallas för en stil (på engelska font). Kursiv, halv­fet med flera kallas för typsnitts­varianter. – Termerna typ­­snitt och stil förväxlas ofta. – Läs mer i denna artikel från TNC† (se under Språklänkar). – Typsnitt kallas på svenska också för teckensnitt. – På engelska: typeface eller font family. – IDG:s artiklar om typsnitt: länk.

[typografi] [ändrad 2 februari 2022]

stil

i typografi: en komplett upp­sättning bokstäver, siffror och andra tecken i:

– Normal Helvetica 9 punkter är alltså en annan stil än normal Helvetica 10 punkter. Det är där­emot samma typ­snitt. – Nu­mera blandas termerna stil och typsnitt (på engelska type­face) ofta samman. – Läs mer i denna artikel från TNC†. – På engelska: font.

[typografi] [ändrad 7 maj 2019]