projekt för hantering av bokstäver och tecken från världens alla språk. För närvarande ingår över 110 000 tecken från över hundra skriftsystem i Unicode. – Unicode ger varje tecken i varje språk ett eget nummer. Detta är inte okomplicerat, eftersom tecken i två olika skriftsystem kan se likadana ut (se glyf), men ha olika ljudvärde eller annan funktion (se karaktär). Och samma tecken i ett och samma språk kan se olika ut i olika sammanhang. – Unicode skiljer inte mellan typografiska varianter av samma tecken, men däremot mellan betydelseskiljande varianter som stora och små bokstäver (björn är till exempel inte samma ord som Björn). – Unicode är inte namnet på ett sätt att koda tecken så att de kan hanteras av datorer, men det finns teckenkodningssystem som bygger på Unicode, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32 (se UTF) samt det föråldrade UCS‑2. – Se unicode.org. – Unicode ligger till grund för teckenkodningen i de flesta nyare system. Det ersätter äldre teckenkodningar som ASCII, som bara har plats för ett litet antal tecken. Unicode numrerar tecknen på samma sätt som standarden ISO/IEC 10646. – Se också Noto, Pango och Script encoding initiative.
[tecken] [ändrad 20 mars 2018]
Unicode transformation format – ett sätt att representera tecken som finns i Unicode så att det passar datorer. Det finns tre varianter av UTF, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32. De är likvärdiga i den betydelsen att man kan konvertera en teckenserie som kodats i en UTF till en annan UTF utan att tecknen förändras. Skillnaden är teknisk. – Se Unicodes webbsidor: länk.
[förkortningar på U] [tecken] [ändrad 6 december 2019]
(Internationalized domain names – IDN) – användning av andra bokstäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Eftersom domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med enbart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se RFC nummer 3490 (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärkligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.
[domäner] [rfc] [tecken] [ändrad 24 december 2020]
– förkortning med minst tre betydelser:
- – Asynchronous transfer mode – äldre teknik för digital dataöverföring med hög kapacitet. Upp till 622 megabit per sekund är möjligt. Data sänds som celler eller paket, som hanteras oberoende av varandra. Bandbredden delas oftast upp i flera parallella dataflöden. – Jämför med DTM. – ATM har förlorat i betydelse sedan början av 00-talet: man använder i stället internetprotokollet IP. – 2005 bytte branschorganisationen
ATM Forum namn till Broadband Forum (länk);
- – Adobe type manager – program från Adobe som gjorde att bitmappade typsnitt inte fick trappstegsformade (blockiga) konturer på bildskärmen när de förstorades, utan fick rätlinjiga eller mjukt rundade konturer. ATM kom ur bruk i början av 2000-talet, eftersom varken Windows eller Mac behövde det längre, men ATM Light fanns kvar till 2017 då det försvann från Adobes webbsidor;
- – automatic teller machine – amerikanskt ord för uttagsautomat – ATM jackpotting, se jackpotting.
[betalningar] [datakommunikation] [förkortningar på A] [typografi] [ändrad 29 januari 2018]
i typografi: engelsk term för skript (betydelse 2), eller skrivstil – typsnitt som påminner om handskriven skrivstil. Skript är den vanligaste facktermen på svenska. – Observera att det som heter kursiv stil på svenska heter italics på engelska. – Engelska ordet cursive används också om skrivstil som är skriven för hand.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
(underscore) – tecknet _. – Det användes på skrivmaskiner för understrykningar. (Först skrev man ordet, sedan backade man och lade till _ under varje bokstav som skulle strykas under.) – På datorer används understreck främst för att markera ordmellanrum där man inte kan använda mellanslag. I ren text används understreck också för att markera understrykning: man skriver _understrykning_ om man inte kan skriva understrykning. – Se också Datatermgruppen (länk).
[tecken] [ändrad 15 januari 2019]
tecknet | – kallas också för pipa eller lodrätt streck, tidigare för vertikalstreck. Ska inte förväxlas med bokstaven stora I. – Lodstreck används normalt inte i vanlig text, men det används i matematik, logik, programmering och andra tekniska och vetenskapliga sammanhang samt i dekortext. Tecknet har ASCII‑nummer 124. På engelska vertical bar eller pipe. – Se Datatermgruppen (länk). – Utförlig information om användning av lodstreck i programmering och i andra sammanhang finns i Wikipedia. I sannolikhetsberäkningar står lodstreck för ”givet att”, se bayesisk.
[tecken] [ändrad 5 januari 2018]
grafisk utformning av bokstäverna i alfabetet samt siffror och andra tecken. Kända typsnitt är till exempel Times och Helvetica. – Ett typsnitt omfattar tecken i alla storlekar. Ett typsnitt i en bestämd storlek, till exempel Helvetica, 9 punkter, kallas för en stil (på engelska font). Kursiv, halvfet med flera kallas för typsnittsvarianter. – Termerna typsnitt och stil förväxlas ofta. – Läs mer i denna artikel från TNC† (se under Språklänkar). – Typsnitt kallas på svenska också för teckensnitt. – På engelska: typeface eller font family. – IDG:s artiklar om typsnitt: länk.
[typografi] [ändrad 2 februari 2022]
i typografi: en komplett uppsättning bokstäver, siffror och andra tecken i:
– Normal Helvetica 9 punkter är alltså en annan stil än normal Helvetica 10 punkter. Det är däremot samma typsnitt. – Numera blandas termerna stil och typsnitt (på engelska typeface) ofta samman. – Läs mer i denna artikel från TNC†. – På engelska: font.
[typografi] [ändrad 7 maj 2019]
- – engelska för brödtext;
- – i e-post: texten – det egentliga meddelandet, till skillnad från adress och rubrik. – Se Datatermgruppen (länk).
[e-post] [typografi] [ändrad 19 augusti 2020]