”I komplexa situationer leder försök till förbättringar ofta till att tillståndet blir sämre, ibland mycket värre, ibland rent av katastrofalt.” – Lagen formulerades av Jay W Forrester (1918–2016), datorvetare och professor på MIT. Se till exempel hans artikel ”Counterintuitive behavior of social systems” från 1971. Han kom fram till sin lag genom sina experiment med simulering av sociala system. – Ett annat sätt att uttrycka saken är att effekterna och bieffekterna av försök att förbättra eller rätta till komplexa system är svåra eller omöjliga att förutsäga; därför är det mer sannolikt att försöken leder till försämringar än till förbättringar. Mer tillspetsat: ju mer uppenbar en lösning verkar, desto högre sannolikhet för att den misslyckas. En utväg är att undvika toppstyrda, centraliserade system och i stället ha system där huvuddelen av beslutsfattandet och interaktionen sker på nära håll mellan de närmast berörda parterna. – Läs mer om Forresters lag i denna artikel från 1971 i New York Times. – På engelska: Forrester’s law. – Läs också om Brooks lag.
[lagar] [ändrad 5 maj 2020]
ACM Grace Murray Hopper Award, ofta bara Grace Hopper Award – ett årligt pris som delas ut av amerikanska ACM till en ung person inom it som belöning för en betydande insats. – Pristagaren får inte vara över 35 år. Priset har delats ut sedan 1971. Det är uppkallat efter datorpionjären Grace Hopper†. – Läs mer på awards.acm.org/hopper.
[utmärkelser] [ändrad 23 april 2020]
(1971) – amerikansk företagare, bland annat chef för elbilsföretaget Tesla, som han först var med och finansierade. – Musk, som är född i Sydafrika, var med och grundade PayPal. Han är också grundare av och chef för rymdföretaget SpaceX. Dessutom är han styrelsemedlem i Xprize. – Musk har också föreslagit att bilar och tåg ska köra i tunnlar. Han har föreslagit höghastighetståg som körs dels i 200—250 kilometer i timmen i tunnlar (Loop), dels i nästan 1 000 kilometer i timmen i tunnlar med vakuum (Superloop). För tunnelborrandet har han startat The Boring Company (länk). Ordleken på boring används i marknadsföring: The Boring Company har sålt kepsar med texten Boring (länk), och i januari 2018 sålde företaget eldkastare (länk). – I juli 2018 kallade Musk ledaren för räddningsinsatsen för de thailändska pojkar som hade varit fast i en grotta för ”pedo” i ett Twitter‑inlägg som han senare tog bort. – I april 2022 gav Elon Musk ett bud på 44 miljarder dollar för Twitter, men i juli 2022 drog han tillbaka sitt bud, men i oktober 2022 ångrade han sig igen. Den 28 oktober blev Musk ägare till Twitter. – IDG:s artiklar om Elon Musk: länk.
[elon musk] [personer] [transport och logistik] [ändrad 28 oktober 2022]
en webbsajt som publicerar känd och viktig litteratur på internet för fritt bruk. – Projekt Gutenberg, som grundades 1971, har publicerat en stor del av världslitteraturen på många språk. Det är enbart litteratur som inte längre skyddas av upphovsrätt. – Project Gutenberg belönades 2002 med Stockholm Challenge Award i kulturklassen. – Läs mer på gutenberg.org. – I Sverige finns de besläktade Projekt Runeberg, Allmogens och Litteraturbanken, se också Wikisource.
[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [konst och litteratur] [ändrad 4 oktober 2019]
världens största koncentration av it‑företag. Finns i området mellan San Francisco och San Jose i Kalifornien: i stort sett identiskt med Santa Clara County. – Kärnan är staden Palo Alto söder om San Francisco. Andra städer i Silicon Valley är Cupertino, Los Altos, Los Gatos, Milpitas, Mountain View, San Jose, Santa Clara och Sunnyvale. (San Francisco räknas inte till Silicon Valley.) – Grunden till Silicon Valley lades 1938 när Hewlett‑Packard† grundades med uppbackning av Stanford‑universitetet. Stanford satsade under rektorn Frederick Terman (1900—1982) målmedvetet på samverkan mellan universitet och företag, och lät storföretag hyra mark billigt på ägorna. Stora försvarsbeställningar satte fart på verksamheten. Intels etablering i området bidrog till att stärka inriktningen på it. En legendarisk idésmedja i Palo Alto är Palo Alto Research Center (PARC). – Namnet Silicon Valley myntades troligen 1971 av journalisten Don Hoefler (1923—1986, länk) i tidningen Electronic News. Benämningen Silicon Gulch (gulch = klyfta, ravin) har också förekommit. Området har växt med åren, och ibland kallas hela Bay Area (området runt San Francisco Bay) för Silicon Valley. – Se också uppsatsen ”The role of journalism in creating the metaphor of Silicon Valley” från 2007 av David Nordfors och Turo Uskali (länk). – Namnet Silicon Valley har bildat mönster för tillnamn för många andra platser med gott om it‑företag, eller med ambitioner i den vägen, se denna lista. – Läs också om Route 128.
[för- och bihistoria] [platser] [universitet och forskningsinstitut] [ändrad 8 oktober 2019]
”memory resistor” – variabelt elektriskt motstånd med minne, tänkbar efterträdare till transistorn i elektroniska kretsar. – Det elektriska motståndet i en memristor kan ändras genom att man tillför en svag ström, och memristorn behåller sedan det inställda motståndet till nästa förändring. Memristorer kan göras mycket små, 15 nanometer, vilket gör att de kan komma till användning när transistorerna inte går att krympa mer. Memristorer är inte binära, utan motståndet kan ställas in i lägen mellan ett och noll, vilket innebär att nya principer för kretskonstruktion är tänkbara. – Memristorn förutsågs redan 1971 av forskaren Leon Chua (länk), men det var inte förrän i början av 2008 som forskare på dåvarande Hewlett‑Packard konstruerade de första memristorerna. – Se denna artikel. – Hösten 2014 blev det känt att HP (numera HPE) utvecklar en ny datortyp, ”The Machine”, som skulle ha memristorer, men när The Machine senare visades upp hade den vanliga transistorer.
[fysik] [minnen] [processorer] [ändrad 29 augusti 2021]
den viktigaste börsen för handel med aktier i it‑företag i USA. – Nasdaq har funnits sedan 1971, och då stod förkortningen för National association of securities dealers automated quotations. Numera är Nasdaq en pseudoförkortning. Nasdaq har sedan starten varit en helt datoriserad börs. – 2007 köpte Nasdaq svenska OMX och bildade Nasdaq OMX, numera åter bara Nasdaq, som äger och driver ett antal börser i Europa och Nasdaq i USA. – Se nasdaq.com. – Den andra stora börsen i New York är New York stock exchange, NYSE. – Se också Dow Jones industrial index.
[aktiehandel] [ändrad 7 maj 2018]
(e-mail eller email, på svenska ofta mejl) – elektroniskt meddelande som skickas över internet. – Det som skiljer e‑post från andra elektroniska meddelanden är att e‑post, via internet, kan skickas från en användare i ett nätverk till en mottagare i ett annat nätverk. (Och, givetvis, även till en mottagare i samma nätverk.) Nyare typer av meddelanden på internet, som chatt, förutsätter däremot att man först loggar in på en internetbaserad tjänst, där både avsändare och mottagare måste ha konton. E‑post kännetecknas av att:
- – tecknet @ (snabel‑a) måste ingå i adressen. Det separerar mottagarens användarnamn från namnet på nätverket som mottagaren finns på;
- – alla som har e‑postadress kan skicka mejl till alla andra som har e‑postadress – det behövs inga speciella inställningar, behörigheter eller inloggning;
- – mottagaren hämtar sina meddelanden. Inkommande e‑post sparas på en server i mottagarens nätverk eller i den nättjänst som förmedlar e-posten. Det är först när mottagaren ber om sin e‑post som den skickas från servern till mottagarens e‑postprogram eller webbläsare. Eftersom e‑postprogrammet kan vara inställt för att göra detta automatiskt med jämna mellanrum kan det verka som om mejlen kom automatiskt. (Undantag: så kallad pushmail.) – Jämför med snabbmeddelanden.
– E‑post uppfanns 1971 av Ray Tomlinson†: det som han tillförde var just ett standardiserat sätt att skicka meddelanden mellan olika datorsystem. (Att kunna skicka meddelanden inom samma datorsystem var inget nytt.) Andra elektroniska meddelanden som SMS, snabbmeddelanden och nätverksmeddelanden är alltså inte e‑post i ordets strikta bemärkelse. Sådana meddelanden har heller inte tecknet @ i adresserna. – Variantordet elpost bör ses som en skämtsamhet. – På engelska är stavningen email utan bindestreck numera vanligast, men på svenska skriver de flesta e‑post.
[e-post] [ändrad 14 mars 2023]
(1971) – amerikansk programmerare och företagsledare. – Marc Andreessen skrev 1993 den första allmänt spridda webbläsaren Mosaic† tillsammans med Eric Bina. Andreessen grundade sedan Netscape med Jim Clark och lanserade webbläsaren Navigator†. Efter sammanslagningen 1998 av Netscape och America Online (numera Aol) var han vice vd i det sammanslagna företaget i något år. – Andreessen grundade 1999 företaget Loudcloud, från 2001 Opsware, 2007 köpt av dåvarande Hewlett‑Packard† för 1,6 miljarder dollar. Han startade 2009 innovationskapitalbolaget Andreessen Horowitz (a16z.com). I augusti 2009 blev det känt att Andreessen finansierade bolaget bakom en ny webbläsare, Rockmelt†, nerlagd 2013. – Marc Andreessens blogg finns på blog.pmarca.com (senast uppdaterad 2015). – Notera stavningen av Andreessen.
[marc andreessen] [personer] [ändrad 12 september 2018]
svenskt namn på tecknet @ i e‑postadresser. – Namnet snabel‑a är svensk standard, och kan användas i alla sammanhang. På engelska utläses tecknet ”at”. Det fullständiga engelska namnet på tecknet @ är commercial at. – Andra svenska benämningar är det skämtsamma kanelbulle och det mindre lyckade alfaslang (tecknet @ har inget att göra med den grekiska bokstaven alfa, α). – Tecknet @ infördes i e‑postadresser av Ray Tomlinson†. Han skrev 1971 det första e‑postprogrammet, och behövde då ett tecken att sätta mellan mottagarens användarnamn och namnet på hennes datornät. – @ är ursprungligen ett franskt skrivtecken som motsvarar svenska à (som i fem kilo potatis à 29 kronor). – Se också Datatermgruppen.
[e-post] [tecken] [ändrad 12 juni 2020]