Defcad

en amerikansk webbsajt för utbyte av ritningar på skjutvapen som kan framställas med 3d‑skrivare. – Defcad, som grundades 2012, tillhörde ett företag med samma namn. Sajten blev kontroversiell när den publicerade ritningar till skjut­­vapen. Efter påtryckningar från amerikanska regeringen togs ritningarna bort, men de publicerades då på andra forum. Från början av 2013 var Defcads webbplats ”under construction”, senare stängd, numera öppen igen – se defcad.com. Numera får bara amerikanska medborgare eller personer som är fast bosatta i USA ladda ner ritningarna.

[3d] [ändrad 17 mars 2022]

Ubuntu for Android

en nerlagd version av Ubuntu, utformad för att en smart mobil skulle kunna användas som persondator. Den visades upp 2012, men utvecklingen lades ner 2014. – Systemet fungerade så att ett komplett operativ­system med program installerades på mobilen som en app. Mobilen kunde sedan anslutas till bildskärm, tangent­bord och mus. Man skulle då, genom att köra appen, kunna använda det hela som en vanlig person­dator med Ubuntu. Om man bytte arbets­plats skulle man bara behöva ta med sig mobiltelefonen. Det krävdes att mobil­tele­fonen hade operativ­systemet Android.

[nerlagt] [mobilt] [ubuntu] [ändrad 15 april 2017]

Freedom of the press foundation

en organisation som ska hjälpa Wiki­­Leaks att samla in pengar. – Freedom of the press foundation grundades i slutet av 2012 av bland andra Daniel Ellsberg (se Wikipedia) därför att bland annat de stora konto­­korts­­före­­tagen blockerar do­na­tioner till Wik­i­Leaks. Bidrag går också till andra organisation­er. – Se freedom.press (ignorera eventuell överstrykning, det kan ta några sekunder att komma fram).

[aktivism] [organisationer] [yttrandefrihet] [ändrad 4 juni 2020]

Aakash

en surfplatta som skulle säljas i Indien till studenter till lågt pris. – Aakash lanserades 2012, och såldes först för ungefär 350 kronor till studerande, men målet sades vara att få ner priset till ungefär 250 kronor. Tillverkare var det brittisk‑kanadensiska företaget Datawind. På ett tidigt stadium uppstod problem med tillverkningsvolym, att hålla det utlovade priset och att klara de utlovade specifikationerna. Det är oklart om några Aakash‑surfplattor har levererats efter 2012. – Aakash hade Android som operativ­system. Aakash, som är hindi för himmel, kallades först för Sakshat. Det var en fortsätt­ning på den indiska sats­ning på lågprisdatorer som började med Simputer†. – Se ubislate.co.uk (senast uppdaterad 2014).

[inaktuellt] [lågprisprodukter] [surfplattor] [ändrad 28 juli 2020]

Miracast

en standard för trådlös överföring av ljud och bild på nära håll. Till exempel från en smart mobil till en tv eller från en bärbar dator till en projektor. Mira­cast har också funk­tioner som gör att materialet kan visas utan krångel med inställningar. Standarden är baserad på Wi‑Fi Direct, och har fastställts av Wi‑Fi Alliance. Mira­cast kon­kur­rerar med Apples AirPlay och tidigare med Intels WiDi†. Mira­cast pre­sen­te­rades 2012. – Se wi-fi.org.

[trådlöst] [ändrad 30 mars 2017]

wi-fi-bråk

användning av namnet på ett wi‑fi‑nät som meddelande till grannarna. Till exempel kan man kalla sitt nätverk för ”Sänkljudetförhelvete”. Namnet på wi‑fi‑nätet visas nämligen på grannarnas datorer när de väljer nät, såvida ägaren inte har angett att nätverket ska vara dolt. Det är alltså ett alternativ till att sätta upp arga lappar i trappuppgången. Fenomenet uppmärksammades redan hösten 2012.

[kuriosa] [trådlöst] [ändrat 18 mars 2019]

Swish

  1. – en svensk tjänst för betalningar genom mobiltelefoner. – För att skicka en betalning anger man bara mottagarens mobiltelefonnummer och beloppet i Swishs app, och överföringen sker genast. Varje mobiltelefonnummer knyts i Swish till ett, och bara ett, bankkonto, och varje bankkonto kan knytas till ett, och bara ett, mobiltelefonnummer. – Swish drivs av företaget Getswish, som ägs av svenska banker och försäkrings­bolag – Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna – och har använts sedan 2012. Det har blivit mycket spritt. En norsk motsvarighet är Vipps (vipps.no). – I november 2019 klagade polisen på att Swish inte hade tillstånd av Bankinspektionen och därför inte behöver rapportera avvikande transaktioner (misstänkt penningtvätt). Finansinspektionen kom fram till att Getswish inte behöver tillstånd, eftersom företaget enbart tillhandahåller ett tekniskt system, men inte själv genomför några betalningar. – Swish har använts för betalningsattacker, även kallade Swishattacker eller fulswishning. – Se swish.nu. – Läs också om EMPSA;
  2. SWiSH Max – ett avvecklat fristående program för framställning av rörlig dator­grafik (datoranimeringar) för uppspelning med Adobes Flash-spel­are. Swish Max utvecklades av det australiska företaget Swishzone, som lades ner i oktober 2016. Swish var baserat på Adobe Flashs källkod, som är offentlig.

[betalningar] [datoranimering] [nerlagt] [ändrad 6 april 2021]

Gram

ett nerlagt företag som vidareutvecklade teknik från Palm†, främst webOS. – Gram startades 2012 av dåvarande Hewlett‑Packard† efter att Hewlett‑Packard hade köpt webOS. Inriktningen var då molntjänster för mobil handhållen utrustning. Företaget var mycket hemlighetsfullt. Gram hade en webbplats, gram.com, men inget publicerades på den. – 2013 köpte sydkoreanska LG (länk) rätten att använda webOS från Hewlett‑Packard, som dock fortfarande ägde rättigheterna och patenten. LG använder webOS i tv‑apparater. Gram följde med i köpet och blev en del av LG Silicon Valley Lab. En stor del av personalen från Gram slutade inom ett år efter köpet på grund av konflikter som gällde design och funktion, men LG har fortsatt att utveckla webOS. LG har också använt varumärket Gram för en tunn och lätt bärbar dator, men den har inget samband med företaget Gram. – Webbsajten gram.com fanns kvar, utan innehåll, till sommaren 2016. – En utförlig berättelse finns på sajten Gigaom (länk).

[nerlagt] [operativsystem] [ändrad 18 november 2018]