(tidigare Qcloud) – ett projekt som ger intresserade möjlighet att pröva på en kvantdator genom internet. – Projektet drivs av universitetet i Bristol i England (bristol.ac.uk). Syftet är att intresserade ska få öva sig i programmering av kvantdatorer innan sådana blir vanliga. Man kan först köra experiment på en simulerad kvantdator. Därefter kan man köra samma experiment på en riktig kvantdator (länk) och jämföra utfallet. – Se Bristol‑universitetets webbplats (länk). – Läs också om IBM Quantum experience.
Raspberry Pi Zero, den hittills minsta och billigaste pajen.
den mest kända enkortsdatorn. – Kretskortet är ungefär lika stort som ett kreditkort. Hårddisk, bildskärm och tangentbord ingår inte, utan måste kopplas in av köparen, vilket är relativt enkelt. – Raspberry Pi utvecklades i Storbritannien för undervisning i skolor och lanserades 2012. Den blev snabbt populär utanför skolorna, först bland hobbyister, sedan även bland professionella användare. Den används till exempel som inbyggt system. – Fem miljoner exemplar av Raspberry Pi hade sålts i februari 2015, vilket gjorde den till den brittiska dator som dittills hade sålts i flest exemplar. – Valfritt operativsystem kan användas, förutsatt att det kan köras på datorns processor, men det finns ett särskilt, Linux‑baserat operativsystem, Raspbian, att tillgå. – En ny kraftfullare version, kallad Pi2, presenterades i februari 2015. Den är kompatibel med operativsystem och program för den äldre modellen, men den kan också köra Windows 10. Version B av Raspberry Pi2 säljs i Sverige för lite under 400 kronor. – I slutet av 2015 kom Raspberry Pi Zero, ett förenklat utförande som kostar runt 40 kronor. – Version 3 kom i februari 2016 och har bland annat wi‑fi. I november 2018 kom Raspberry Pi 3 Model A+, som är något mindre än Model B och kostar 20 dollar. – Se också Risc OS och Pidora. – Raspberry Pi kallas ibland skämtsamt för ”paj”. Förkortas ibland RPi. – Se raspberrypi.org. – IDG:s artiklar om Raspberry Pi: länk.
– ”stoftkorn” – mycket liten sensor med inbyggd datakommunikation. – Motes används i trådlösa sensornätverk. Motes kommunicerar med varandra och vidarebefordrar varandras meddelanden så att de når en uppsamlingspunkt, en dator. – Benämningen mote kommer från projektet Smart dust;
en nerlagd enkortsdator utvecklad av Intel, lanserad 2013. – Intel överlät senare rättigheterna till konstruktionen till stiftelsen Minnowboard.org, som avvecklade verksamheten under 2019. – Kretskortet var stort som ett kreditkort och var avsett för personer som vill sätta samman egna datorer eller bygga in kortet i annan utrustning. Kortet hade en Atom‑processor. – Minnowboard konkurrerade närmast med Raspberry Pi. – Intel har också sålt en enklare enkortsdator, Galileo† och den kraftfulla Joule†. – Namnet:Minnow är ett allmänt ord för småfisk. – Se minnowboard.org(arkiverad).
– Bigmac – ett misslyckat försök på 1980‑talet att konstruera en Unix‑baserad Macintosh. Den skulle användas som server i systemet Macintosh Office. Projektet leddes av Steve Jobs†, men projektet lades ner 1985 när Jean‑Louis Gassée tog över Jobs jobb. Teknik som utvecklades i projektet användes trots det senare av Apple. – Steve Jobs fortsatte att arbeta med Unix på NeXT† och, efter återkomsten till Apple, med Mac OS X (numera macOS). – Se artikeln Apples BigMac project(länk);
– informellt namn på Macintosh 512K som såldes 1984—1986. Den hade ett arbetsminne på 512 kilobyte, till skillnad från den allra första Macen som hade 128 kilobyte, och därför kallades den för ”Big”;
– informellt namn på System X, en superdator som bestod av 1 100 Macintosh-datorer och som byggdes 2003 på Virginia Tech;
– dator som utför arbetsuppgifter i ett nätverk. – En server får sina arbetsuppgifter från andra datorer, normalt inte direkt från mänskliga användare. Eftersom en server normalt sköter sig själv har den vanligtvis inte tangentbord, bildskärm eller mus. Om något behöver åtgärdas gör administratören det från sin egen dator. Moderna servrar är ofta så kallade bladservrar som stoppas in i stort antal i ett skåp (rack), ungefär som tryckta böcker i en bokhylla;
– program som gör arbete åt ett annat program, klienten, och som användaren inte kommer åt direkt. Klienten och servern kan finnas på samma dator eller på olika datorer. Ett system där klienterna finns på persondatorer och servrarna finns på särskilda datorer kallas för klient‑serversystem. De körs normalt i lokala nätverk, men även webben kan beskrivas som ett klient-serversystem. Webbservrarna på internet fungerar tillsammans med klienter, nämligen webbläsare;
– i operativsystem med mikrokärna kallas de andra programmen som ingår i operativsystemet för servrar.
– Observera att när man talar om servrar menar man i dagligt tal ofta hårdvara, alltså separata enheter som ingår i ett nätverk och har processor, minne och anslutningar. Men servrarnas funktion är att köra mjukvara – serverprogram. Det är serverprogrammen som tillför värde i it-systemen. Många produkter som heter något på server är mjukvara.
– i Unix, strikt terminologi: en funktion i operativsystemet som realiseras i en session där operativsystemet och användaren utbyter instruktioner och utdata i textform. Det som användaren ser och hanterar kallas med denna terminologi för konsol (men oftast kallas det ändå för terminal). Se också tty;
– Terminal – program i macOS för att ge datorn ett textbaserat användargränssnitt. – Se Apples webbsidor. – Motsvarande i användargränssnittet Xfce;
– anslutningspunkt i elektronisk krets.
– Mer generellt betyder terminal ändpunkt. I medicinsk text används det också som adjektiv: en terminal sjukdom är en sjukdom som leder till döden. – Ordet kommer av latinets terminus – ändpunkt, slutpunkt. I princip kan man kalla varje ändpunkt i en kommunikationskedja för terminal, till exempel en skrivare. På svenska talar vi också till exempel om bussterminaler. – Eftersom ordet terminal på grund av betydelsen dödlig har blivit mer eller mindre oanvändbart i den allmänna betydelsen talar man numera ofta på engelska i stället om endpoint.
en surfplatta från Google. Kom i butikerna i november 2012 och säljs fortfarande (2018). Den har tiotumsskärm, därav beteckningen, och hög upplösning. Tillverkas av Samsung och ingår i Googles Nexus†-serie. (Google har avvecklat varumärket Nexus, men Samsung fortsatte att tillverka Nexus 10 några år.)
ett programspråk för kvantdatorer. – Quipper kan hantera kvantdatorernas förmåga att räkna med qubitar, alltså värdebärare som står i två oförenliga tillstånd samtidigt och därför kan representera både 1 och 0. Språket har utvecklats av Peter Selinger(länk) på Dalhousie university i Halifax i Kanada. Det är baserat på ett annat programspråk, Haskell. – Läs mer här.
