whittling

ett fiktivt kirurgiskt ingrepp i tummen som skulle göra det enklare att SMS:a med mobiltelefoner. (To whittle är att tälja, kreta, karva.) Den (förhoppnings­­vis) påhittade före­te­elsen beskrevs 2007 i en satirisk tidnings­artikel, men togs på allvar, och spreds 2013 fort­farande som sanning. – Se artikel i Engadget (länk).

[kuriosa] [källkritik] [meddelanden] [ändrad 22 november 2017]

request for comments

(begäran om kommentarer, oftast bara RFC) – officiell beskrivning av internets teknik. En RFC är en teknisk skrivelse som:

  1. – gäller internet;
  2. – antingen är en standard eller innehåller annan teknisk information;
  3. – ingår i en numrerad serie av RFC som inleddes 1969.

– Författaren kan vara en teknisk expert som agerar på eget initiativ eller internets tekniska ledningsorgan IETF. – Ob­servera att internet­­standarder kallas för request for comments, även när de är spikade. – Ett index över RFC finns på rfc-editor-org/rfc/. – Läs mer i Wikipedia.

[internet] [rfc] [ändrad 15 februari 2018]

databasregeln

den paragraf i yttrandefrihetsgrund­lagen (YGL) som reglerar innehållet i webbsidor. (Första kapitlet, nionde paragrafen.) – Som databaser räknas alltså i denna lag webbsidor. Databasregeln skiljer mellan webbsidor som publiceras av massmedie­företag med utgivningsbevis och ansvarig utgivare och webbsidor som publiceras av andra. En webbsida som publiceras av ett massmedieföretag, till exempel av ett tidningsförlag, regleras enligt samma principer som en tryckt skrift. Den faller alltså under tryckfrihetsförordningen (TF), som i stort sett är likadan som YGL. Andra webbsidor kan ansöka om utgivningsbevis och regis­trera en ansvarig utgivare, och faller då också under YGL. – Läs också om BBS‑lagen och Dataskyddsförordningen.

[lagar] [massmedier] [tryckfrihet] [webbpublicering] [ändrad 21 oktober 2020]

Inactive account manager

funktion för hantering av Google-konton som inte används. – Användaren kan ställa in vad som ska hända med materialet på kontot när kontot inte har använts en viss tid. Man kan ange att allt som sparats på kontot ska raderas, eller att en eller flera andra personer ska få tillgång till informationen. Det är ett digitalt testamente. (Se också digital estate.) – Eftersom inaktiviteten kan bero på att kontohavaren har avlidit kallas tjänsten ibland för Google Death. – Se Googles supportsidor.

[it-liv] [webbtjänster] [ändrad 30 oktober 2017]

Edge

  1. – en webbläsare från Micro­soft. Den ersatte Internet Explorer, och introducera­des 2015 med Windows 10. I december 2018 blev det känt att Microsoft skulle byta ut Edge mot en webbläsare baserad på Googles plattform Chromium. Den påstods gå under arbetsnamnet Anaheim, men när den lanserades 2019 hette den också Edge, inofficiellt kallad Edge Chromium. (Se Microsofts webbsidor.) – Under utvecklingsarbetet hade den ursprungliga versionen av Edge gått under namnet Project Spartan. – Intresset för Edge har aldrig varit stort. I slutet av 2018 hade Edge fyra procent av hela marknaden för webbläsare, och av användarna av Windows 10 var det 2016 mindre än en fjärdedel som använde Edge, trots att det är förinstallerat;
  2. EDGE – enhanced data rates for GSM evolution – en över­spelad teknik för bred­bands-kom­mu­ni­ka­tion över GSM- och TDMA‑näten. Det var ett så kallat 2,5g, alltså ett mellanstadium mellan GSM och 3g. Maximalt 384 kilobit per sekund var möjligt. – Intres­set för EDGE var störst i USA, medan Europa satsade på alternativet UMTS innan 3g slog igenom;
  3. – i diagram över nätverk (grafer), se kant (även: båge);
  4. – i datornätverk: kanten, kanterna, utkanten, periferin – de anslutna enheter som är längst från servrarna eller annan nätverksutrustning. – Edge computing – se kantdatorsystem.

[mobilt] [nätverk] [webbläsare] [ändrad 26 november 2020]

Shodan

en sökmotor som kartlägger datorer, servrar och nät­utrustning på inter­net. Till skillnad från Google och andra kända sök­motorer bryr sig Shodan inte om inne­hållet på webb­platser. Den följer bara länkarna mellan datorer, servrar och annan utrustning på inter­net, till exempel i sakernas internet, och ser hur långt den kan komma. – Undersökningar med Shodan har visat att it‑system för viktiga samhällsfunktioner, som kraft­verk och dammar, ofta är oskyddade för intrång. – Sho­dan utvecklades av den amerikanska program­meraren John Matherly, och har varit i drift sedan 2009. Shodan åtar sig att göra undersökningar på beställning av före­tag, till exempel att upp­täcka oskyddade anslutningar för telnet. – Se shodan.io.

[nätverk] [sakernas internet] [sökmotorer] [ändrad 12 februari 2019]

internettelefoni

röstsamtal med internetteknik. – Kallas också för IP‑telefoni eller IP‑baserad tele­foni, efter­som det bygger på internetprotokollet IP. – Internettelefoni kan vara mer eller mindre integrerad med det allmänna telefonnätet (så att man kan ringa till och från vanliga telefonnummer) eller vara enbart internetbaserad (röstchatt). – Det finns fem huvudtyper av internettele­foni:

  1. operatörsfri internettelefoni – an­vänd­aren installerar ett program (som Skype) på sin dator och använder en vanlig internet­anslut­ning. Samtalen för­medlas som vilka meddelanden som helst på internet. Ingen teleoperatör ansvarar för att samtalen kommer fram;
  2. internetförmedlad telefoni (independent of internet access) – abonnenten använder valfri internetoperatör för att koppla upp sig mot en teleoperatör som förmedlar anslutningen till telenätet;
  3. bredbandstelefoni – abonnentens internetoperatör tillhandahåller också tele­foni genom bredbands‑nätet, inklusive anslut­ning till det allmänna tele­nätet och 112;
  4. IP-företagstelefoni – IP-tele­foni används i företagets interna telefonnät, even­tu­ellt integrerat med data­nätet;
  5. IP i teleoperatörens nät – tele­opera­tören använder IP‑teknik internt i egna stamnät, vilket abonnenterna inte behöver märka.

– En annan indelning tar fasta på likheter och skillnader gentemot det vanliga tele­fon­nätet (fasta telefoner och mobiltelefoner):

  • fast IP-baserad telefoni – även: bredbandstelefoni – internettelefoni som likvärdigt alter­nativ till vanlig telefoni. Abonnenten har ett vanligt telefonnummer, och ringer med vanlig telefon, men är inte direkt ansluten till det vanliga telenätet. Telefonen är kopplad till bredbandsuttaget eller kabel‑tv‑uttaget. Det går att ringa till alla telefonnummer och till 112. Fast IP‑baserad telefoni levereras av bredbandsoperatörer och kabel‑tv‑företag;
  • nomadisk IP‑baserad telefoni med nöd­samtalröstsamtal som kräver att man har en dator och en internetanslutning, och som ger möj­lig­het att ringa vanliga telefonnummer och 112. Kräver att ett speciellt program installeras på datorn. Abonnenten har ett vanligt telefonnummer, och kan ringa från sin dator över­allt där det finns internet­anslut­ning. Man använder headset eller en speciell telefon;
  • nomadisk IP-baserad telefoni utan nödsamtal – samma som föregående, men utan möj­lig­het att ringa 112. Abonnenten kan ha ett vanligt telefonnummer och ringa till vanliga telefonnummer från en dator med internetanslutning men, som sagt, inte ringa till 112. (Skype med tilläggstjänsterna Skype In och Skype Out är exempel på denna typ);
  • internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga nummer: detsamma som röst­chatt. Fungerar bara från dator till dator och bara mellan användare som är anslutna till samma tjänst, eller till samarbetande tjänster. Brukar vara en tilläggstjänst till chatt och snabbmeddelanden.

– Gemensamt för alla slags internet­tele­foni är att talet överförs med paketför­med­lande teknik, det vill säga att talet delas upp i små­bitar, paket, på bråkdelen av en sekund, och varje paket skickas för sig över nätet. Paketen sätts ihop till ett obrutet flöde hos mottagaren. – Vanlig telefoni är däremot kretskopplad, vilket innebär att när två personer talar med varandra i telefon disponerar de en obruten förbindelse så länge som samtalet varar, även om ingen av dem säger något. Fördelen med internettelefoni är att man kan utnyttja kapaciteten mer effek­tivt, och integrera telefonin med datanätet.

[internet] [telefoni] [ändrad 8 september 2021]