Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om webben.
[typografi] [webbpublicering] [ändrad 4 november 2014]
om sökmotorer: automatiserad värdering av webbsidors anseende och relevans, använd för sortering av sökresultat. – Googles framgång berodde till stor del på sökmotorns rankningssystem PageRank. Rankningssystem brukar sätta poäng på en webbsida beroende dels på hur många gånger användarens sökord förekommer på sidan, dels på hur många andra webbsidor som länkar till den. I en andra omgång modifierar man varje sidas poäng beroende inte bara på hur många sidor som länkar till den, utan också beroende på hur hög poäng dessa sidor har. Detta upprepas flera gånger. – Det brukar också ingå metoder för att förhindra manipulation av tekniken. På annonsmarknaden har det stort värde för en sida att bli högt rankad, och det finns både legitima och mindre legitima sätt att ordna det (se sökmotoroptimering). – På engelska: ranking.
[rankning] [ändrad 5 september 2018]
– content – innehåll, material:
[marknadsföring] [massmedier] [språktips] [webbpublicering] [ändrad 17 september 2020]
Personal privacy preferences – ett överspelat projekt inom webbens ledningsgrupp W3C med målet att ge varje individuell webb‑surfare möjlighet att bestämma vilken grad av personlig integritet hon vill åtnjuta. – Medlet var ett gemensamt maskinläsbart språk. Det skulle ge webbplatser möjlighet att ange vilken information de ville att besökaren skulle lämna om sig själv, och besökaren att ange vilken information hon var villig att lämna ifrån sig. Första versionen av P3P presenterades 2002, version 1.1 kom 2006. Därefter har utvecklingen avstannat. – Mozilla tog bort anpassningen till P3P i webbläsaren Firefox redan 2007, medan Microsoft behöll den i sina webbläsare till 2016. Det uppges att bara sex procent av de 10 000 mest besökta webbplatserna 2018 var anpassade för P3P. – Se w3.org/P3P.
[förkortningar på P] [inaktuellt] [personlig integritet] [webben] [ändrad 5 februari 2019]
(web analysis) – analys av webbstatistik i syfte att hitta trender och mönster och dra slutsatser, antingen om besökarna eller om webbplatsen och dess ändamålsenlighet.
[analys] [webbstatistik] [ändrad 10 november 2018]
surfande på internet utan spår i webbläsaren. – Privat surfning finns som inställning i de vanligaste webbläsarna med olika benämningar. Inställningen innebär att ingen information sparas som i efterhand kan visa vilka webbsidor användaren har besökt. – Annars lagrar webbläsare information om vilka sidor som besökts (se historia), kakor och nerladdade bilder, ljudfiler och dokument av webbläsaren. Men vid privat surfning sparar webbläsaren ingen sådan information. Den lagras inte alls, eller raderas automatiskt så snart det går. – Om webbläsaren vid icke‑privat surfning hjälper användaren att fylla i webbadresser genom att visa förslag, baserade på tidigare besök, så föreslår den inte några adresser som enbart har besökts vid privat surfning. De adresserna har nämligen inte sparats. – Privat surfning är möjlig med de vanligaste webbläsarna. Man kan välja det bland inställningarna. Det kom först 2005 på Safari under namnet private browsing (privat surfning), och har sedan dess införts i Google Chrome som incognito (på svenska inkognito), i Internet Explorer† som Inprivate (samma på svenska), i Firefox som private browsing, privat surfning. Webbläsaren Epic har privat surfning hela tiden. – Privat surfning kallas ironiskt också för ”porn mode”. – Naturligtvis finns det, förutom att dölja besök på porrsidor, många goda skäl att hemlighålla vilka sidor man besöker, framför allt att ingen annan har med den saken att göra. – Man bör samtidigt komma ihåg att det finns data om besökarna på varje webbserver som besökts, och hos internetoperatörerna som förmedlar trafiken. Om du surfar på jobbet kan din arbetsgivare se på företagets server vilka sidor du har besökt, även om du har din webbläsare inställd på privat surfning. För att bli helt ospårbar bör man använda nätverk som Tor och VPN‑tjänster. Man bör också komma ihåg att den raderade informationen från privat surfning kan återskapas (se dataremanens) om den inte har skrivits över. – I november 2014 införde Firefox också glömskeknappen, även kallad för Glöm det senaste, på engelska Forget button. Den gör att användaren kan radera alla spår efter de senaste fem minuterna, två timmarna eller 24 timmarna i webbläsaren. Alltså retroaktiv privat surfning eller historieradering (history wiping). – En utförlig artikel om privat surfning, hur det fungerar och dess svagheter finns i denna artikel i Wired.
[personlig integritet] [surf] [webbläsare] [ändrad 5 april 2023]
ett slags attack mot webbläsare: en annan webbsida visas än den som användaren ville besöka. – När användaren klickar på en länk, eller kanske bara rör musen över en yta på webbsidan (hovers), hämtas en annan sida än den uppgivna. – Denna typ av angrepp uppmärksammades först i september 2008. Den berodde på en grundläggande svaghet som då fanns i de flesta webbläsare, och man kan undgå den, antingen genom att använda den textbaserade webbläsaren Lynx eller Firefox med tilläggsprogrammet Noscript. Men att man stänger av skript gör tyvärr många webbsidor mer eller mindre omöjliga att se och använda. – Se detta dokument från Cert‑SE. – Senare har leverantörerna av webbläsare gjort ändringar som förhindrar klicknappning, till exempel Google, se denna länk. – På engelska: clickjacking.
[attacker] [webbläsare] [ändrad 2 december 2019]
text i samma färg som bakgrunden på webbsida. Texten blir alltså osynlig för besökare (om de inte läser webbsidans källkod), men den kan läsas av sökmotorer, så de osynliga orden hamnar i sökmotorns index. Detta är ett sätt att vilseleda sökmotorernas användare. Sökmotorer har sedan länge försetts med rutiner för att upptäcka osynligt bläck. – På engelska: invisible ink. – Se också falskskyltning.
[bluff och båg] [sökmotorer] [ändrad 3 september 2019]
spam indexing – metoder för att lura sökmotorer att ge en webbsida en hög position i sökresultaten. De olika metoderna kan delas upp i två huvudgrupper:
– En utförlig beskrivning av olika tekniker för spamdexing finns i Wikipedia.
[rankning] [spam] [ändrad 4 januari 2019]
länkbortfall – andelen länkar som försvinner från en webbsida under en viss tid. – Länkbortfall brukar mätas i procent, vanligtvis per år. Om tio av hundra länkar försvinner inom ett år är länkbortfallet tio procent. – Högt länkbortfall ses ofta med misstänksamhet av sökmotorer, eftersom det kan tyda på att webbsidan ”hyr ut” utrymme för länkar: hyresgästerna kommer och går. Det kan alltså vara ett sätt att försöka höja den länkade sidans rankning hos sökmotorn. – Se också motsatsen, link burst och ordet churn.
[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 2 januari 2023]