en server som privatpersoner kan använda för att kringgå blockering och kartläggning på internet. – Freedom Box är ett initiativ från den amerikanska stiftelsenFreedom Box Foundation(länk). – Stiftelsen, som grundades 2011, tillhandahåller ett paket med program som kan köras på servern, se här. Servrarna kommunicerar med varandra i ett nätverk som gör det svårt för utomstående att tjuvläsa och att se vem som kommunicerar med vem. – Jämför med Diaspora, Mycube†, Proxyham, svartkast, Syme† och Tent.io.
(The onion router) – ett system för ospårbar kommunikation på internet. – Syftet med Tor är att utomstående inte ska kunna se vem som kommunicerar med vem på internet. Ett meddelande som skickas med Tor tar nämligen omvägar genom ett antal routrar på ett sådant sätt att det blir praktiskt taget omöjligt att säkert avgöra vem som är avsändare och mottagare. Det beror också på att adressinformationen är krypterad i många lager. – Man kan jämföra med att stoppa ett vanligt brev för papperspost i ett adresserat kuvert som i sin tur läggs i ett annat kuvert, adresserat till någon annan, och så vidare i många lager. Sedan postar man det. Varje mottagare öppnar sitt kuvert, tar ut kuvertet som ligger inuti, och postar det oöppnat till adressaten på kuvertet. Den adressaten gör i sin tur samma sak. Detta upprepas tills brevet når den slutliga, egentliga mottagaren. Men i Tor är det e‑post, inte papperspost, så i stället för kuvert används kryptering. Man krypterar med de olika mottagarnas publika nyckel. Meddelandet krypteras alltså många gånger i, så att säga, lager på lager. – Varje mottagare avlägsnar sitt lager av kryptering (=öppnar kuvertet) genom att använda sin privata nyckel. Då ser hon adressen till nästa mottagare i kedjan. Men hon kan inte öppna nästa ”kuvert” (dekryptera det), bara skicka det vidare. Därför kan bara den sista routern på vägen mellan avsändare och mottagare, men ingen tidigare, läsa adressen till den slutliga mottagaren. (Detta kallas för lökskalsadressering, en metod som först föreslogs av David Chaum) – Texten i meddelandet är också krypterad på samma sätt. Därför blir det bara den slutliga mottagaren som kan läsa innehållet i meddelandet. – Läs också PDF:en Kom igång med Tor från Internetstiftelsen(länk). – Tor används för att hemlighålla e-post, webb-surfning, chatt och snabbmeddelanden. Det omständliga skickandet mellan olika routrar i kombination med kryptering och dekryptering gör att Tor är långsamt jämfört med oskyddad surfning. – En svaghet i systemet är att en motpart som har möjlighet att övervaka trafiken på internet i realtid, alltså i praktiken någon av de stora underrättelsetjänsterna, kan följa ett meddelande genom Tor‑nätverket med rätt hög, men inte perfekt, träffsäkerhet. – Tor är också namnet ett nätverk av servrar som använder Tor-teknik. (Se torproject.org.) Tor‑nätverket har funnits sedan 2002 och Tor Project sedan 2006. – Läs också om Tor browser och Tor Messenger† samt om .onion. – Tekniken som ingår i Tor är fritt tillgänglig, och kan användas för utveckling av kommunikationsprogram. – I september 2006 gjorde tyska polisen en razzia mot innehavare av bilder på sexuella övergrepp mot barn, och beslagtog i samband med det några Tor‑servrar. – I början av 2007 hävdade forskare på universitetet i Boulder i Colorado (länk)(arkiverad) att det åtminstone delvis går att tränga in i Tor‑användarnas hemligheter. – Se också denna undersökning (PDF). – I augusti 2013 saboterades det hemliga nätverket Freedom hosting, som använder Tor, trots att ett sådant sabotage teoretiskt skulle vara omöjligt. – Under första halvåret 2014 pågick en attack mot Tor‑nätverket, troligen med syftet att avslöja vissa användares identitet. Det misstänks att amerikanska staten låg bakom. Angreppen var möjliga på grund av en sårbarhet i Tor. Den avhjälptes i början av juni 2014, och efter det ska angreppen ha upphört. – Se inlägg på Tors blogg (arkiverat). – Ytterligare ett sätt att avslöja användare av Tor blev känt i november 2014, se denna artikel. – Se också tidtagningsattack. – 2020 beslöt Domstolsverket(domstol.se) att blockera trafik från Tor‑nätverket – se denna artikel. – Läs också om Vuvuzela. – IDG:s artiklar om Tor: länk.
Apache Nutch – projekt som utvecklar en spindel med öppen källkod. En spindel (web crawler) är ett program som samlar in underlag till en sökmotor. Projektet Nutch, som påbörjades 2003 av amerikanen Doug Cutting, skulle från början utveckla en komplett alternativ sökmotor, men gick över till att enbart utveckla en spindel. Nutch kan alltså användas för att driva sökmotorer. Projektet togs 2010 över av Apache software foundation. – Se nutch.apache.org.
amerikanskt telekomföretag, grundat 1876 av telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell. – När det gäller datorteknik är AT&T mest känt för Unix och andra uppfinningar från Bell Labs, som numera ingår i Nokia. – AT&T eller The Bell System var länge i praktiken ett monopol i USA (”The Phone Company”), både när det gällde telefontjänster och när det gällde tillverkning av utrustning. Men en uppgörelse med konkurrensmyndigheterna 1984 ledde till att AT&T knoppade av de så kallade Baby Bells, regionala telebolag som fram till dess hade ingått i AT&T. AT&T behöll långdistanstelefoni, tillverkning, produktutveckling och Bell Labs. – 1995 beslöts att AT&T av affärsmässiga skäl skulle delas upp i AT&T, Lucent (numera del av Nokia) och NCR. AT&T blev ett rent telekomföretag (se historik på AT&T), och började åter att erbjuda lokalsamtal. – I november 2005 blev AT&T köpt av SBC, en Baby Bell, som då tog över namnet AT&T. Dagens AT&T är alltså moderbolag till sig själv. – I juni 2018 köpte AT&T Time Warner (numera WarnerMedia) för 81 miljarder dollar; i maj 2021 blev det känt att AT&T förhandlar om att slå ihop WarnerMedia med Discovery och sedan knoppa av det. – Se att.com. – Namnet:AT&T stod ursprungligen för American telephone & telegraph corporation, men numera används bara förkortningen, som alltså har blivit en pseudoförkortning.
ett enkelt språk för att skriva text som sedan kan konverteras till HTML eller XHTML. Mycket av den vanliga kodningen i HTML och XHTML kan i Markdown utelämnas, eller ersättas med förenklad kodning. Namnet anspelar på markup. (Men markdown kan också betyda nedsättning av pris.) – Läs mer på den officiella webbsidan (från 2004).
(1934) – amerikansk datavetare och it‑pionjär, först med att koppla ihop två it‑system i det som skulle bli internet. Hans sammankoppling av två datorer på University of California i Los Angeles (UCLA) i september 1969 räknas som internets födelse (egentligen Arpanets födelse). Larry Roberts† hade dock gjort samma sak experimentellt tidigare. – Kleinrock vidareutvecklade på 1960‑talet teorin bakom paketförmedlande datakommunikation, först formulerad av Paul Baran†. Det var den teorin som omsattes i praktiken när internet förverkligades. På 1970‑talet utvecklade han teorin för dirigering(routing) av meddelanden på internet. Han är professor emeritus i datavetenskap vid UCLA. – Leonard Kleinrocks webbsida på UCLA finns här.
(Lawrence Roberts, 1937–2018) – amerikansk internetpionjär, den förste som fick paketförmedlande datakommunikation att fungera. Det skedde 1965 i liten skala. Leonard Kleinrock gjorde samma sak i större skala 1969, och det brukar räknas som internets födelse. Principen om paketförmedlande datakommunikation formulerades först av Paul Baran†.
följsam design – utformning av webbsidor så att de kan betraktas både på vanliga bildskärmar och på smarta mobiler. Man gör alltså inte två versioner av webbsidan, en för stora bildskärmar och en för små, utan det är samma HTML‑kod som används för alla storlekar. Koden realiseras dock på olika sätt: innehållet delas upp i bitar som kan arrangeras på olika sätt för att passa till utrymmet. Webbdesignern använder CSS för att utforma sidan så att den automatiskt anpassas till skärmstorleken. Vanligtvis utgår man från en webbsida som är utformad för smarta mobiler och lägger till möjligheten att arrangera om den för större bildskärmar. – På engelska: responsive web design eller responsive design.
(1926—2011) – amerikansk vetenskapsman som formulerade de grundläggande principerna för internet. – Paul Baran formulerade i början av 1960‑talet tanken på distribuerade nätverk och paketförmedlande datakommunikation. Han formulerade också ändpunktsprincipen. Syftet var att bygga upp nätverk som var svåra att slå ut i krig. – Paul Baran arbetade i början av 1950‑talet hos datortillverkaren Eckert‑Mauchly Corporation†, och anställdes 1959 på forskningsinstitutet Rand Corporation(länk), nära knutet till amerikanska krigsmakten. Det var där som han i början av 1960‑talet utvecklade de idéer som sedan tillämpades i internet. – Läs också om Larry Roberts† och Leonard Kleinrock.
