ett utförande av det Unixkompatibla operativsystemet BSD, spritt gratis som fri mjukvara. FreeBSD presenterades 1993. Det utvecklas och sprids av The FreeBSD Foundation(länk). – I juni 2016 introducerade Microsoft ett eget utförande av FreeBSD för sin moln-plattform Azure.
(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, undersöka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra friheterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjukvara behöver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya användare måste få samma friheter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjukvara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjukvara. Programlicensen (se GPL) förbjuder användaren att begränsa friheterna om hon sprider programmet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med programmet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En avsiktlig konsekvens av licensen är att om man införlivar programkod från fri mjukvara i ett annat program så blir det programmet därmed också fri mjukvara. Fri mjukvara sägs därför vara ”smittsam”. – Fri mjukvara förutsätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida programmen. – Fri mjukvara är en filosofi, utvecklad av programmeraren Richard Stallman, som anser att alla datorprogram bör vara fri mjukvara. Programföretagen ska, enligt honom, inte kunna inskränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att utveckla och sprida fri mjukvara har Stallman startat stiftelsen Free software foundation(FSF) och utvecklat operativsystemet GNU. – Öppen källkod är en aspekt av fri mjukvara, men alla program med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjukvara. – Läs också om fri och öppen källkod. – Observera att free software inte är samma sak som freeware (gratisprogram).
Ett Unixkompatibelt operativsystem som utvecklas och sprids som fri mjukvara. – GNU utvecklas i komponenter och används vanligen med Linux som kärna, eftersom den kärna som utvecklas inom GNU‑projektet, GNU Hurd, fortfarande har brister. (Linux är i praktiken en kombination av GNU och Linux och kallas, särskilt i GNU‑kretsar, därför ofta för GNU/Linux.) GNU fungerar som Unix, men innehåller ingen kod från den officiella Unixversionen (se Single Unix Specification) eller från BSD. – GNU‑projektet, som också utvecklar andra program, startades 1984 av Richard Stallman. – GNU‑projektet och alla som deltar fick 2001 utmärkelsen Usenix lifetime achievement award (se länk, en bit ner på sidan). – Förkortningen GNU påstås stå för GNU is not Unix, en så kallad rekursiv förkortning. – Uttal: Operativsystemets namn uttalas ungefär som på svenska, alltså med hörbart G. (Ordet för djuret gnu uttalas på engelska däremot ungefär som new, alltså utan hörbart G.) – Läs mer på gnu.org.
Cross-platform (=X), Apache, MySQL samt PHP och Perl – en uppsättning program som tillsammans används för att programmera och underhålla webbsidor. Programpaketet är inte avsett för att driva webbservrar, men det används ändå för det ändamålet. Alla program som ingår i XAMPP är skrivna i öppen källkod och levereras som fri mjukvara. – XAMPP utvecklas av det tyska projektet Apache Friends(apachefriends.org). Programpaketet finns för Linux, Mac, Solaris† (tidigare) och Windows, och det kan laddas ner gratis från apachefriends.org. – Namnet XAMPP anspelar på LAMP och liknande programpaket.
(1953) – amerikansk programmerare och aktivist för fri mjukvara och frihet på internet. – Stallman är initiativtagare till operativsystemet GNU och grundare av stiftelsen Free software foundation(FSF). – Richard Stallman har fått flera utmärkelser och hedersdoktorat, bland annat Grace Murray Hopper Award (se länk) 1990, 1996 ett hedersdoktorat vid KTH (se länk) och 1998EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Stallman avgick från FSF:s styrelse i september 2019 efter att bland annat ha gjort kontroversiella uttalanden om de sexuella övergreppen i Jeffrey Epstein-skandalen (se Wikipedia). I mars 2021 återinträdde han i FSF:s styrelse. Det ledde till att Red Hat drog tillbaka sitt stöd till FSF och flera andra företag hotar att göra det. – Richard Stallmans webbsida finns på stallman.org. – IDG:s artiklar om Richard Stallman: länk.
en svensk förening som verkar för fri mjukvara och mot begränsningar av tillgång till konstnärliga och litterära verk. Förkortas FFKP. – Se ffkp.se (från 2015).
tidigare årligt pris till främjare av fri mjukvara. Priset delades mellan 2007 och 2011 ut till nordiska personer, projekt eller organisationer som hade lämnat ett framstående bidrag till främjandet av fri mjukvara. Det delades också ut 2018. Priset delades ut på konferensen FSCONS. – Se denna länk (gammal).
(FSF) – en stiftelse för utveckling och spridning av fri mjukvara. – Fri mjukvara är datorprogram som användaren får använda, ändra och sprida fritt. (Men de är inte nödvändigtvis gratis.) FSF stöder också spridningen av programdokumentation som får användas och ändras fritt. – FSF grundades 1985 av Richard Stallman, och är nära knutet till projektet GNU, som utvecklar operativsystemet med samma namn. För att säkerställa att FSF:s program förblir fria, det vill säga att de alltid sprids fritt, med eller utan ändringar, använder FSF den speciella tillämpning av copyright som kallas för copyleft. – FSF finns på fsf.org. FSF på svenska (delvis) finns här.
ett projekt som utvecklar ett grafiskt användargränssnitt till Linux samt för andra versioner av Unix som BSD, Darwin, HP‑UX och Solaris. Mer exakt är det en användarmiljö, som förutom grafiskt användargränssnitt omfattar webbläsare och andra program samt verktyg för programutvecklare. Allt utvecklas som fri mjukvara, och programmen kan laddas ner från Gnomes webbplats gnome.org. – Gnome påstås stå för GNU network object model environment, och det ingår i GNU‑projektet. – Läs också om det nerlagda Eazel† och om det konkurrerande KDE. – Ordet:Gnome, på svenska gnom eller tomte (i äldre betydelse), kan i folktro vara en kortväxt människoliknande varelse som utan att synas hjälper människorna. Ordet kan också användas i ungefär samma betydelse som nörd.
”tivoisering” – användning av fri mjukvara i teknisk utrustning på ett sätt som hindrar användarna från att göra ändringar i mjukvaran. Detta anses strida mot principen att den som skaffar fri mjukvara ska ha full frihet att ändra i mjukvaran och att köra mjukvaran med ändringarna (se de fyra friheterna). – Ordet: Syftar på den amerikanska digitala videoinspelaren Tivo som använder fri mjukvara, men som är konstruerad så att den inte fungerar om användaren gör ändringar. – Läs mer i denna artikel.