”kusliga dalen” – obehag eller fruktan inför alltför människoliknande androider(robotar). – Filmbranschen har upptäckt att publiken tycker om uppenbara robotar som C‑3PO i Stjärnornas krig, men om robotarna blir riktigt människolika blir det obehagligt eller motbjudande. – Uttrycket kusliga dalen myntades 1970 av den japanska forskaren Masahiro Mori(se Wikipedia). En engelsk översättning av artikeln där han beskrev fenomenet finns här. – Se också Jeremy Hsus artikel ”Why ’Terminator’ is so creepy”(länk). – Uncanny Valley är namnet på en pjäs som först framfördes 2019 på Münchner Kammerspiele(muenchner-kammerspiele.de). Det var en monolog som framfördes av en animatron. Mer på denna länk.
(PPMT) – e-poststress – psykologiska spänningar som har att göra med e‑post. – Pre and post mail tension kan yttra sig som upprördhet, irritation, personliga konflikter, otålighet. Det är användarnas attityd till e‑post som orsakar PPMT, inte e‑posten som sådan. – Benämningen pre and post mail tension myntades i en forskningsrapport från 2003, beställd av Yahoo (borttagen från internet). – Se också internetberoende och social överbelastning.
– det att ett projekt misslyckas eller drar ut på tiden därför att begåvade deltagare tvistar med varandra;
– det att någon på svaga grunder påstår sig ha spelat en avgörande roll i ett viktigt projekt;
– det att man avsiktligt drar ut på ett projekt för att det inte ska avslutas.
– Benämningen kommer från den brittiske psykologen Meredith Belbin(belbin.com), som avsåg betydelse 1. Han beskrev fenomenet 1981 i sin bok Management teams(länk). Boken finns på svenska med samma titel. På engelska: Apollo syndrome. Namnet, efter den grekiska guden Ἀπόλλων, som på svenska heter Apollon, har ingen särskild innebörd, utan valdes godtyckligt.
(user experience, förkortas ibland UX) – användarens intryck, förståelse och reaktion på en produkt. Produkten kan vara ett program, ett operativsystem, en mobiltelefon eller något annat. – Uttrycket används i människa-dator‑interaktion. Användarupplevelse definieras i standarden ISO 9241–210(länk) som de förnimmelser och reaktioner som uppstår hos en person genom användning och/eller förväntad användning av en produkt, system eller tjänst. – Experten Jakob Nielsen(länk) anser att en bra användarupplevelse innebär dels att webbsidan, tjänsten eller programmet uppfyller användarens behov, dels att den gör det på ett tilltalande och lättfattligt sätt. – Jämför med kundupplevelse.
forskningsområde som gäller hur man hjälper personer med funktionsvariationer att kommunicera. – Funktionsvariationen kan gälla tal, hörsel, syn, förmåga att skriva eller förmåga att läsa. Resultatet av forskningen kan vara tekniska hjälpmedel som blickstyrning av datorer eller taligenkänning. Men det kan också vara principer för hur man skriver och utformar information för att den ska bli mer tillgänglig för personer med funktionsvariationer. – På engelska: augmentative and alternative communication, förkortat AAC; på svenska AKK. – Tillgänglig information och kommunikation är samma sak, sedd i mottagarens perspektiv, se Myndigheten för delaktighet.
svensk lag som reglerar hur information ur patientjournaler och andra personuppgifter ska hanteras i sjukvården. – Lagen infördes 2008 och anpassades 2022 till EU:s dataskyddsförordning. Lagen reglerar bland annat användning av sammanhållna patientjournaler, alltså att flera vårdgivare får tillgång till uppgifter ur patientjournaler som var och en av dem för. – Lagtexten finns här.
– det första företaget som sålde det som då kallades för arbetsstationer. Första modellen hette Domain och lanserades 1981. Dåvarande Hewlett‑Packard† köpte Apollo 1989, och använde sedan namnet som varumärke för sina arbetsstationer i några år;
det medvetna tänkandet. Alltså det tänkande som vi använder när vi löser problem och fattar beslut. – Kognitionsvetenskap eller kognitionsforskning utforskar hur detta faktiskt går till. Det har betydelse för utformning av it‑system och deras användargränssnitt. – Adjektivet kognitiv används ibland om tillämpningar av artificiell intelligens. Man talar till exempel om kognitiv it. Benämningen används om system som lagrar stora mängder information, ofta skriven i naturligt språk, behandlar informationen med språkteknik och andra metoder och sedan använder den för att dra slutsatser (inferens) och svara på frågor. Ett känt exempel på kognitiv it är IBM:sWatson. – På engelska: cognition, cognitive.
amerikanskt spel med mobiltelefoner på restaurang. Alla i sällskapet lägger sina mobiltelefoner på bordet med baksidan upp. Den första som rör sin mobiltelefon måste ta notan.
– Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efterliknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndigheten för tillgängliga media(länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
– to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
