(user experience, förkortas ibland UX) – användarens intryck, förståelse och reaktion på en produkt. Produkten kan vara ett program, ett operativsystem, en mobiltelefon eller något annat. – Uttrycket används i människa-dator‑interaktion. Användarupplevelse definieras i standarden ISO 9241–210(länk) som de förnimmelser och reaktioner som uppstår hos en person genom användning och/eller förväntad användning av en produkt, system eller tjänst. – Experten Jakob Nielsen(länk) anser att en bra användarupplevelse innebär dels att webbsidan, tjänsten eller programmet uppfyller användarens behov, dels att den gör det på ett tilltalande och lättfattligt sätt. – Jämför med kundupplevelse.
forskningsområde som gäller hur man hjälper personer med funktionsvariationer att kommunicera. – Funktionsvariationen kan gälla tal, hörsel, syn, förmåga att skriva eller förmåga att läsa. Resultatet av forskningen kan vara tekniska hjälpmedel som blickstyrning av datorer eller taligenkänning. Men det kan också vara principer för hur man skriver och utformar information för att den ska bli mer tillgänglig för personer med funktionsvariationer. – På engelska: augmentative and alternative communication, förkortat AAC; på svenska AKK. – Tillgänglig information och kommunikation är samma sak, sedd i mottagarens perspektiv, se Myndigheten för delaktighet.
svensk lag som reglerar hur information ur patientjournaler och andra personuppgifter ska hanteras i sjukvården. – Lagen infördes 2008. Lagen reglerar bland annat användning av sammanhållna patientjournaler, alltså att flera vårdgivare får tillgång till uppgifter ur patientjournaler som var och en av dem för. – Lagtexten finns här. – Fler juridiska lagar.
– det första företaget som sålde det som då kallades för arbetsstationer. Första modellen hette Domain och lanserades 1981. Dåvarande Hewlett‑Packard† köpte Apollo 1989, och använde sedan namnet som varumärke för sina arbetsstationer i några år;
det medvetna tänkandet. Alltså det tänkande som vi använder när vi löser problem och fattar beslut. – Kognitionsvetenskap eller kognitionsforskning utforskar hur detta faktiskt går till. Det har betydelse för utformning av it‑system och deras användargränssnitt. – Adjektivet kognitiv används ibland om tillämpningar av artificiell intelligens. Man talar till exempel om kognitiv it. Benämningen används om system som lagrar stora mängder information, ofta skriven i naturligt språk, behandlar informationen med språkteknik och andra metoder och sedan använder den för att dra slutsatser (inferens) och svara på frågor. Ett känt exempel på kognitiv it är IBM:sWatson. – På engelska: cognition, cognitive.
amerikanskt spel med mobiltelefoner på restaurang. Alla i sällskapet lägger sina mobiltelefoner på bordet med baksidan upp. Den första som rör sin mobiltelefon måste ta notan.
– Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efterliknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndigheten för tillgängliga media(länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
– to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
inläst bok för blinda och synskadade. – Talböcker används även av andra personer som har funktionsvariationer som gör att de inte kan läsa tryckta böcker. – Talböcker bör skiljas från ljudböcker, som är till för alla. Talböcker brukar ha tekniska funktioner som gör det lätt att orientera sig i dem. De brukar vara i formatet Daisy. Framställningen av talböcker är reglerad i lag (se denna länk) och finansieras med skattepengar. Talböcker får bara lånas ut till personer som behöver dem, och de får inte säljas i bokhandeln. Både talböcker och ljudböcker kallas för audio books på engelska, men talböcker kallas ibland också för talking books.
en amerikansk lag om att myndigheters it‑system ska vara tillgängliga för medborgare och anställda med funktionsvariationer, utom när det blir orimligt kostsamt. – Läs mer här. – Till lagen hör specifika bestämmelser om hur den ska tillämpas. Kraven gäller bara för federala myndigheter, men eftersom de är it‑företagens största enskilda kund har lagen fått genomslag även i den privata sektorn.
(eye-tracking) – mätning av vad människor tittar på. Görs genom att ögonens rörelser filmas med videokamera när försökspersonen tittar på en bildskärm. Systemet ställs först in genom att ögonens positioner registreras när försökspersonen tittar på förutbestämda punkter på bildskärmen. Ett datorprogram kan sedan knyta ögonrörelser till små delar av bildskärmen. – Blickspårning används i psykologisk forskning, inom användbarhetsstudier för test av användargränssnitt, inom marknadsföring för test av reklam samt som hjälpmedel av rörelsehindrade i stället för mus och tangentbord. I mitten av 2010‑talet har det också kommit för vanliga datorer. – Jämför med blickbeteende och blickstyrning, som innebär att man styr datorn med blicken i stället för med fingrar och mus. – Kallas ibland för blickdetektion, vilket är den tyska termen; utrustningen kallas då för blickdetektor.
– Överkurs: Det har visat sig att ögat bara uppfattar en liten del av bildskärmen (eller något annat som man tittar på) åt gången. Helhetsbilden uppkommer därför att blicken hela tiden flackar över bildskärmen, även när man tror att man har blicken fäst på en punkt. Rörelserna sker på bråkdelar av sekunder.)
