samlingsnamn på de processorer från Intel som bland annat används i persondatorer. De används också i servrar och annan utrustning. – Mer precist är det namnet på en processorarkitektur som har vidareutvecklats sedan 1970‑talet. Då kom Intels processor 8086. Sedan kom 80186, 80286, 80386 och 80486. Oftast kallades de bara för 286, 386 och 486. (Den processor som användes i den första IBM PC hette 8088, ett undantag.) Därefter kom en serie processorer med namnen Pentium och Pentium Pro, men de hör också till kategorin x86. – Benämningen x86 uppstod utanför Intel, som officiellt använder beteckningen IA32. I början av 00‑talet utvecklade AMD, som tillverkar Intelkompatibla processorer, en utvidgad x86‑arkitektur som kallades för AMD64. Det är en 64‑bitars arkitektur. Intel anammade arkitekturen men kallar den för EM64T. Det är en avvägningsfråga ifall AMD64/EM64T ska ses som en fortsättning på x86‑serien eller som något nytt. Det är i varje fall vanligt att man med x86 helt enkelt menar de processorer som kan användas i persondatorer för Windows och (tidigare) i Mac.
en amerikansk före detta datortillverkare. – Tandy är bland annat ihågkommet för den lilla bärbara datorn TRS-80 Model 100(se oldcomputers.net…), som på 1980‑talet var populär bland annat bland journalister. Tandy tillverkade persondatorer (även stationära) från 1977 till 1992, då datortillverkningen såldes till AST, som i sin tur 1996 köptes av Samsung. År 2000 bytte Tandy namn till RadioShack efter den elektronikkedja som företaget äger (radioshack.com). – Företaget Tandy, som grundades 1919, var från början i läderbranschen. Den verksamheten lever kvar i det fristående företaget Tandy Leather Company(länk).
– (bug) – fel i programkod eller i andra tekniska konstruktioner. – Att leta efter sådana fel i ett program kallas för att debugga, avbugga eller avlusa, på engelska debug. – Engelska bug betyder ohyra, kryp, skalbagge. Ordet har använts inom programmering sedan 1945, då en riktig bug (en mal) fick en elektronisk räknemaskin på Harvard att krascha. Malen klistrades in i loggboken, och finns fortfarande kvar där (se länk). Datorpionjären Grace Hopper† hittade inte malen själv, men räknas som den som, med anledning av malen, införde ordet bug i it‑språket. Men ordet har använts i liknande betydelse i USA sedan 1800‑talet – det står i ett brev från 1878 av Thomas Edison (se artikel i amerikanska Techworld:arkiverad). – Se också buggbelöning, feature, glitch och papercut;
– dold avlyssnings-apparat. Man buggar ett rum, därav ordet buggning, på formell svenska rumsavlyssning. – Uttrycket web bug (se spårpixel) syftar på bug i denna betydelse;
The Well – Whole earth ’lectronic link – ett legendariskt forum på internet, grundat 1985. – The Well är ett slutet forum: man måste vara betalande medlem för att starta en diskussion på The Well, och oftast också för att delta i diskussionerna; vissa diskussioner är öppna för utomstående (se Inkwell, betydelse 2). Alla medlemmar måste använda sina riktiga namn. Medlemmarna har e‑post och webbsidor på The Wells domän. The Well tar inte emot annonser och betraktar medlemmarnas inlägg som deras personliga egendom (”you own your own words”). – The Well grundades som en BBS av Larry Brilliant(länk) och Stewart Brand från Whole earth catalog†. Senare flyttades The Well till internet. Huvudkontoret finns i San Francisco, och de flesta medlemmarna bor där eller i Silicon Valley. – The Well är ett av de äldsta exemplen på vad Howard Rheingold kallar för en virtuell gemenskap, och var länge det mest kända, trots att The Well aldrig har haft särskilt många medlemmar. – The Well ägs sedan september 2012 av The Well Group, som i sin tur ägs av mångåriga medlemmar av The Well. Från 1999 till 2012 ägdes The Well av Salon Media Group(länk). Salon försökte sälja The Well 2005, men fann ingen köpare. Så i maj 2012 sa Salon upp all personal på The Well och bjöd ut domänen till försäljning. Ett antal medlemmar samlade då in pengar och tog över företaget. – Se well.com. – Journalisten Katie Hafner(länk) har skrivit bokenThe Well: A story of love, death and real life in the seminal online community(2001).
amerikansk uppfinnare, 1819—1890, uppfinnare av skrivmaskinen av 1900‑talsmodell och upphovsman till qwerty-tangentbordet. – Sholes skrivmaskin (även känd som Sholes‑Gliddens skrivmaskin efter en medarbetare) var inte den första skrivmaskinen, men det var den första av den typ som användes på 1900‑talet: den hade tangenter, typarmar, färgband och vals, och den var byggd så att maskinskrivaren hela tiden kunde se vad hon skrev på papperet. (På tidigare skrivmaskiner skrev man på baksidan av valsen, så maskinskrivaren såg inte texten förrän hon tog ur papperet.) Sholes uppfann också skifttangenten. – 1873 sålde han konstruktionen till Remington, som sedan började sälja den första industriellt tillverkade skrivmaskinen. – Sholes konstruerade med avsikt qwerty‑tangentbordet så att man inte skulle kunna skriva för fort: om man skrev för fort trasslade typarmarna nämligen in sig i varandra. – Dessutom såg Remington, för säljarnas skull, till att man kunde skriva ordet typewriter på översta raden. – Mer i Wikipedia. – Jämför med dvorak‑tangentbordet och KALQ.
(Multiplexed information and computing service) – ett historiskt operativsystem för stordatorer med flera samtidiga användare. – Multics utvecklades 1963—1969 av Bell Labs, General Electric och MIT i samarbete. – Multics var det första operativsystemet som delade upp minnet i sidor som flyttades mellan arbetsminne och lagringsminne. Multics inspirerade utvecklingen av Unix (namnet Unix är en ordlek på Multics). Multics utvecklades vidare på 1970‑talet och såldes kommersiellt från 1973. Under 1980‑talet trängdes Multics undan av andra operativsystem. Den sista Multicsdatorn tillhörde det kanadensiska försvarsdepartementet i Halifax. Den var i drift fram till den 30 oktober år 2000.
Kenneth H Olsen (1926—2011), grundare av Digital Equipment Corporation†, dess chef 1957—1992. – Ken Olsen studerade på MIT runt 1950, och arbetade sedan en kort tid på SKF i Göteborg. Han hade norska förfäder. – Under 1950‑talet var han med och byggde den första transistoriserade datorn, och skrev en av de första flygsimulatorerna åt amerikanska flygvapnet. 1957 grundade han Digital tillsammans med Harlan Anderson (se Wikipedia), och utvecklade de första minidatorerna. Digital blev historiskt: först för datorerna i PDP‑serien†, sedan för VAX†‑datorerna. När Unix och persondatorer slog igenom hade Ken Olsen svårt att förstå poängen. Han lär ha kallat Unix för ”snake oil”. – Ken Olsen var en klassisk ingenjör som såg tillgång på hög datakapacitet, snabba processorer och hög bandbredd som ursäkter för slöseri, och som i stället försökte finna lösningar som krävde så lite resurser som möjligt. Som företagsledare var han i god mening patriarkalisk, och tog hellre förluster i några år än att han sade upp anställda. – 1992 tvingades Ken Olsen lämna Digitals ledning. Då startade han ett nytt företag, Advanced modular solutions, som lades ned sommaren 2000. Ken Olsen avled 2011.
den första webbläsaren med grafiskt användargränssnitt. – Erwise utvecklades 1992 av fyra studenter i Helsingfors. De hette Kim Nyberg, Teemu Rantanen, Kati Suominen och Kari Sydänmaanlakka. – Erwise kunde ha blivit den första stora webbläsaren i stället för Mosaic†, men arbetet avbröts av att studenterna tog examen och började med annat. Tim Berners-Lee ville då ta över projektet, men det stupade på att allt var skrivet på finska. – För mer information, följ länkarna på Wikipedia.
(1903—1995) – uppfinnare av den första digitala elektroniska räknemaskinen, ABC(Atanasoff Berry Computer). Han utvecklade den under åren 1937—1942 tillsammans med Clifford Berry(1918—1963). – ABC kallas ibland för the first digital computer, men det var en computer i betydelsen räknemaskin – inte en dator. ABC var nämligen inte programstyrd, men den innehöll andra viktiga uppfinningar som digitala beräkningar, parallell bearbetning och åtskillnad mellan beräkningar och minne. (Den första programstyrda datorn utvecklades av Konrad Zuse†.) – Läs mer på University of Iowas webbplats (länk).
ett meddelandesystem med chatt och snabbmeddelanden som kördes på Bitnet på 1980‑talet och i början av 1990‑talet. Det var en föregångare till IRC. – Tekniken utvecklades av Jeff Kell(1958—2015) på Tennessee‑universitetet. Det kallades ofta bara för Relay. Man kunde skicka meddelanden till andra användare på nätet genom att bara ange ett användarnamn – man behövde inte ange vilket system användaren fanns på. Man kunde sända meddelanden till enstaka personer eller diskutera med flera i en kanal (channel).