Kategori: maskininlärning

magenta

  1. – purpurröd färg som används i additiv färg­bland­ning, till exempel i tidnings­­tryck. – Se CMYK. – Tidningstryckare kallar ibland magenta för ”rött”, men det kan leda till miss­för­stånd när man talar om dator­grafik: rött och magenta är olika (se RGB). Magenta kallas ibland också för fuchsia;
  2. – tidigare namn på mikrokärnan Zircon;
  3. – Magenta – Googleprojekt för att använda maskininlärning för att skapa konst och musik. – Se magenta.tensorflow.org.

[ai] [bildbehandling] [färg] [operativsystem] [tryckning] [ändrad 5 december 2017]

Facebook M

nerlagd experimentell digital hjälpreda som kunde användas med Facebook Mes­sen­ger. – Face­book M skulle självständigt kunna boka tider, köpa presenter och leta infor­ma­tion. – Facebook M påminde om Apples Siri och Microsofts Cortana, men skilde sig från dem genom att mänskliga assistenter hjälpte program­men när det behövdes. Ett system för maskininlär­ning följde de mänskliga assistent­ernas arbete, och skulle kunna lära av det. – Facebook M testades först i San Francisco‑området med början i augusti 2015, och var bara tillgängligt för en begränsad grupp. I januari 2018 lades projektet ner. Tjänsten var först känd som Moneypenny. – Se Facebooks webb­sidor (inaktuellt). – Jämför med Amazon Echo, Soundhounds Hound och med IBM:s Watson samt med Wolfram Alpha.

[maskininlärning] [nerlagt] [personliga data] [ändrad 10 september 2018]

affective computing

känsloigenkänning, känsloförmedlande teknik – igen­känning och för­medling av känslor och sinnes­tillstånd med hjälp av dator­teknik. Kan användas för:

  1. – känsloigenkänning – datoriserade metoder att avläsa om en människa är glad, ledsen, trött…;
  2. – känsloöverföring – tekniker för representera avsändarens känslor för mot­tagaren i data­kommunikation;
  3. – känslosimulering – att få syntetiska röster eller dator­animerade ansikten att efterlikna känslouttryck.

[datoranimering] [grafiskt användargränssnitt] [maskininlärning] [ändrad 17 september 2019]

Palm

    1. – PaLM – Pathways language model – ett system som kan generera text som verkar vara skriven av människor. – PaLM är en så kallad stor språkmodell som har utvecklats av Google Research. Genom tillämpning av maskininlärning på enorma mängder skriven text, insamlad från internet, kan PaLM på beställning generera texter om valfria ämnen. PaLM liknar alltså ChatGPT. PaLM är inte tillgänglig för allmänheten när detta skrivs (februari 2023), men Google uppger att det kommer att släppas under första halvåret 2023. – PaLM 2 visades upp i maj 2023 (se blog.google/technology…). – Se ai.googleblog.com…. Läs också om Bard och LaMDA;
    2. – en nerlagd handhållen PDA med operativsystemet Palm OS†. (Från 2009 också med WebOS.) Varumärket Palm användes inte efter 2011, då nya modeller fick varumärket HP. – Palm och dess efterträdare hade pek­­skärm och manövre­rades med en elektro­nisk penna eller med ett finger. Datorn, stor som ett spel­­kort, lanserades 1996 som Palm Pilot och blev en oväntad succé på grund av sin enkel­­het och på grund av att batterierna räckte länge. Den fungerade mycket bättre än Apples överambitiösa Newton†. – Namnet Palm Pilot ändrades till bara Palm när penntillverkaren Pilot (länk) klagade. – Palms produkter var framgångsrika fram till början av 00‑talet, då de trängdes undan av smarta mobiler med pro­gram från Microsoft och Symbian†, av Blackberry och senare av iPhone. 2003 började Palm sälja smarta mobiler, först under produktnamnet Treo. De utveck­la­des först av företaget Handspring†. 2005 kom en Treo som hade operativsystemet Windows Mobile†. Den sista Palmdatorn utan telefon var Palm TX från 2005. Efter det kom det bara smarta mobiler. 2009 visade Palm upp en ny smart mobil med pek­­skärm och litet tangent­bord, Palm Pre†, och ett nytt operativsystem, WebOS. Men 2012 för­svann Palm helt som produkt;
    3. – Palm Inc – företaget som utvecklade och sålde Palm‑datorerna, sommaren 2010 köpt av dåvarande Hewlett‑Packard†. Från augusti 2012 ingick det som återstod av Palm i HP:s dotter­­bolag Gram† (som i sin tur tycks vara avvecklat 2016). – Före­­taget Palm grundades 1992 under namnet Palm Computing av Jeff Hawkins, som ledde utvecklingen av operativ­­systemet och hand­­datorn. Donna Dubinsky var vd. 1995 blev Palm upp­­köpt av US Robotics (länk). I juni 1997 köptes US Robotics och därmed också Palm i sin tur av 3Com (som senare blev del av Hewlett‑Packard†). År 2000 blev Palm ett fristå­ende börsnoterat företag, Palm Inc. 2002 bildades dotter­­bolaget PalmSource† för att utveckla och marknads­föra Palm OS, som då också användes av andra tillverkare. År 2003 bytte Palm Inc, som utveck­lade och marknadsförde datorer och pro­gram för Palm OS, namn till palmOne†, och PalmSource blev då ett självständigt bolag. Samma år köpte Palm före­­taget Handspring (se ovan). I juli 2005 bytte palmOne till­baka till namnet Palm. PalmSource köptes 2005 av japanska Access, men Palm hade trots det rätt att använda Palm OS. – I augusti 2012 meddelade Hewlett‑Packard att varumärket Palm av­­vecklas, och att det som återstod av företaget skulle ingå i Hewlett‑Packards dotter­­bolag Gram;
    4. – en smart mobil med operativsystemet Android, presenterad hösten 2018. Den är ovanligt liten och gjord för att vara en mindre störande version av den vanliga smarta mobilen: den har ett läge som kallas för ”Life” som inte släpper igenom meddelanden, påminnelser och aviseringar när bildskärmen är släckt. Det är meningen att den ska synkas med ägarens ”vanliga” mobiltelefon, vilket är möjligt genom Verizon, som har ensamrätt till att sälja telefonen. Det går att synka den med både Androidtelefoner och iPhone. – Denna Palm har inget att göra med den klassiska handdatorn Palm, se ovan, eller med företaget Palm, se ovan. Den nya Palm har utvecklats av företaget Palm Ventures Group, som har köpt rätten till namnet Palm. Den kostar 350 dollar i USA. – Se palm.com.

– Palm betyder här handflata.

[datorer] [företag] [förkortningar på P] [generativt språk] [it‑historia] [maskininlärning] [mobiltelefoner] [nerlagt] [ändrad 4 februari 2023]

artificiellt neuronnät

program som lär sig lösa problem genom att man först tränar det. – Programmet får ingen information om problemet som ska lösas – programmeraren anger bara hur en korrekt lösning ser ut. – Artificiella neuronnät, på svenska ofta kallade för neurala nät­verk, är ett av de mest kända verktygen inom artificiell intelligens. Det är den kanske äldsta typen av maskininlärning. – Ar­ti­fi­ciella neuronnät utvecklades med nerv­sys­temet som förebild, därav namnet (neuron=nervcell). Impulser skickas genom systemet: en del förstärks, en del försvagas, en del stoppas. Näten lär sig genom att man tränar dem med exempel där det rätta resultatet är känt. Avvikelsen från det rätta re­sul­tatet används för att justera inställningarna, och sedan försöker man igen tills resultatet blir rätt. Artificiella neuronnät kan ibland lösa problem som inte kan hanteras med någon känd algoritm, som att hitta mönster och att känna igen mönster. De kan till exempel tränas att tolka handskriven text och att känna igen ansikten. – I kommersiell drift används artificiella neuronnät bland annat för att upptäcka misstänkta kontokortsbedrägerier. De tränas då att känna igen de enskilda kundernas normala inköpsmönster och att slå larm vid avvikelser. – Be­räk­ningarna i neuronnätet sker genom att signaler (siffervärden) som passerar nätet på vissa vägar för­stärks, de som tar en annan väg för­svagas, somliga stoppas helt. Det är en från början slumpartad process, men resultatet förbättras under in­lär­nings­fasen. Avvikelsen från det rätta utfallet återförs till nätverket och används för att förbättra inlärningen genom att vissa förbindelser försvagas, andra förstärks, en del tas bort helt och hållet (se gallring). Därav beteck­ningen bakåtpropageringsnätverk (back propagation networks) på den mest kända typen av artificiella neuron­nät. Om in­lär­ningen har baserats på ett representativt urval av data kan nätverket så småningom lösa även oprövade problem av liknande slag. – Artificiella neuronnät kritiseras för att de är ”svarta lådor” som löser problem utan att man kan se hur. Motargu­mentet är att de kan lösa pro­blem som man ändå inte vet hur man skulle lösa med vanlig pro­gram­me­ring. – Se också Datatermgruppen (länk). – På engelska: artificial neural network.

[ai] [ändrad 27 juli 2022]