– se kartläggningskaka och kaka (cookie).
Kategori: övervakning
Polis, säkerhetstjänster och underrättelsetjänsters övervakning av privatpersoner. Även: telefonövervakning. – Se också kategorin övervakning av personal.
spår
- – (thread) – kedja av inlägg och motinlägg i en spårbar diskussion i diskussionsforum på internet;
- – se spårbarhet och spårning;
- – för engelska breadcrumbs, se länkstig.
[diskussioner] [systemutveckling] [webbpublicering] [övervakning]
piggyback
[åka] snålskjuts – allmänt om när någon utnyttjar någon annans resurser, med eller utan lov, eller när en funktion använder en annan funktions resurser. Ride piggyback betyder rida på axlarna;
- – piggybacking – användning av någon annans trådlösa nätverk utan lov: snålsurfning – läs också om wardriving;
- – piggyback advertising eller piggyback marketing – snålskjutsannonsering – annonser och reklam som kommer tillsammans med någon annans reklam. Snålskjutsannonsering är vanligt på webben: förutbestämda webbannonser öppnas i extrafönster när användaren tittar på andra företags annonser. Den funktionen är inbyggd i en del gratisprogram. Snålskjutsannonsering kan också ske med tillstånd, särskilt när det gäller tryckt reklam. Ett företag kan till exempel låta en ideell organisation skicka med reklam i ett utskick;
- – piggyback slurping (föråldrat) – avläsning av datakommunikation genom att man kopplar in en dator på linjen.
[avlyssning] [marknadsföring] [trådlöst] [ändrad 11 januari 2016]
kamerabevakningslagen
en svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotografering från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk). – Den tidigare kameraövervakningslagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).
[drönare] [foto] [lagar] [namnbyte] [övervakning] [ändrad 11 februari 2019]
ansiktsigenkänning
igenkänning av ansikten med användning av datorprogram. – Ansiktena fotograferas med digital video eller digital stillbildskamera och analyseras av ett datorprogram. Målet är att fastställa vilken person som avfotograferas. Det finns två huvudtyper:
- – identifiering av ansikten: vilken person är detta? – I maj 2019 förbjöd staden San Francisco stadens myndigheter, inklusive polisen, att använda datoriserad ansiktsigenkänning (se denna länk). Många hävdar att de system för ansiktsigenkänning som används av polisen fungerar så dåligt att de hotar rättssäkerheten. Se till exempel den amerikanska kampanjen Ban facial recognition: banfacialrecognition.com;
- – ansiktsigenkänning för inloggning – ett slags biometrisk inloggning. – Se till exempel Face ID.
– På engelska: face recognition eller facial recognition. – Electronic frontier foundation (EFF) har en utförlig artikel om ansiktsigenkänning: länk. – Under 2020-talet har det vuxit fram en opinion mot ansiktsigenkänning, som anses hota rätten till skyddat privatliv. 2020 meddelade IBM att företaget inte längre tillhandahåller teknik för ansiktsigenkänning, utom för specifika och begränsande ändamål (se ibm.com/policy…). Och i juni 2022 meddelade Microsoft att programmeringsramverket Azure Face API endast ska kunna användas efter godkännande i varje enskilt fall (se azure.microsoft.com…). Den grundläggande skiljelinjen går mellan å ena sidan ansiktsigenkänning på gator och torg – en form av övervakning – och å andra sidan ansiktsigenkänning för ändamål som inloggning och inpassering. – Se också ansiktsupptäckt (face detection). – IDG:s artiklar om ansiktisgenkänning: länk.
[biometri] [inloggning] [kameror] [övervakning] [ändrad 22 juni 2022]
hemlig dataavläsning
(HDA) – avläsning av allt som skrivs och visas på en dator. – Hemlig dataavläsning görs med användning av en trojansk häst, ett program som har installerats i datorn utan användarens vetskap. Den trojanska hästen kan avläsa varje knapptryckning på datorn och även uppfånga de meddelanden som tas emot på datorn. Den uppfångade informationen vidarebefordras genom datorns internetanslutning till den som har installerat den trojanska hästen. Genom att man avläser knapptryckningar kringgår man skyddsmedel som kryptering. – Användning av hemlig dataavläsning har i Sverige tidigare avvisats som polisiär spaningsmetod, men det aktualiserades på nytt i november 2015 efter massmorden i Paris. – I november 2017 lade utredaren Petra Lundh fram delbetänkandet Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet (SOU 2017:89, se denna länk). Hon föreslog att hemlig dataavläsning skulle tillåtas under fem år för att därefter utvärderas. Riksdagen beslöt 2020 att hemlig dataavläsning skulle tillåtas vid misstanke om grov brottslighet på försök 2020–2025 för att därefter utvärderas – se riksdagen.se/sv/dokument…. – Se också hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel.
[avläsning] [it-säkerhet] [juridik] [ändrad 8 maj 2023]
Onion Browser
en webbläsare för anonym surfning på iPhone och iPad. (Alltså på operativsystemet iOS.) – Onion Browser använder tekniken Tor för att hämta webbsidor, vilket gör det nästan omöjligt för någon som övervakar trafik på internet att avgöra vilka sidor användaren besöker. Nackdelen är att det går långsamt. – Onion Browser har utvecklats av Mike Tigas (mike.tig.as), och är fristående från Tor‑projektet. Den kan laddas ner från App Store för tio kronor. – Se också onionbrowser.com. – Namnet anspelar på onion routing. – Jämför med PirateBrowser och Tor Browser.
[personlig integritet] [skyddad kommunikation] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]
Karma Police
ett brittiskt system för övervakning i stor skala av internet. – Karma Police drivs av GCHQ, och blev känt i september 2015 efter en artikel i The Intercept (länk). The Intercept fick informationen från dokument som läckts av Edward Snowden. – Karma Police har som mål att samla in metadata om alla kända användare av internet. Det gäller vilka webbsidor och andra digitala medier de besöker. Karma Police övervakar också webbsidor för att se vilka som besöker dem.
[övervakning] [ändrad 1 december 2018]
stalker app
ett slags eventuellt icke existerande program (app) som påstås kunna visa vilka som tittar på användarens information på Facebook eller andra sociala nätverk. Det är alltså program som påstås avslöja personer, stalkers, som förföljer eller kartlägger användaren. – Facebook hävdade i mars 2010 att stalker apps var bluff och att sådana påstådda appar skulle tas bort från Facebook.
[appar] [förföljelser] [kartläggning] [sociala nätverk] [ändrad 3 juni 2020]
Seen
ett ”självcensurerande” typsnitt som automatiskt täcker över ord som säkerhetstjänster letar efter i elektronisk övervakning. (Så här.) Seen har utvecklats av den slovenska formgivaren Emil Kozole (emilkozole.com). Orden som döljs är de ord som finns i offentliggjorda listor från USA:s Department of homeland security och brittiska GCHQ. Emil Kozole understryker att typsnittet Seen inte skyddar mot övervakning. Syftet är att göra användarna medvetna om övervakningen och dess omfattning. – Se projectseen.com, där Seen också kan laddas ner.
[typografi] [övervakning] [ändrad 14 mars 2019]