(system call) – begäran från ett program att operativsystemet ska utföra en funktion. Detta gäller sådana funktioner som programmet inte får utföra själv. Det beror på de inbyggda säkerhetsfunktionerna i operativsystemet: programmen har lägre rättigheter än operativsystemet (se också ring). Så är det för att illa skrivna program inte ska kunna ställa till oreda. Alla funktioner som direkt påverkar datorns hårdvara måste exekveras av operativsystemet. Programmen ber operativsystemet att göra det genom att skicka systemanrop. – Se också anrop. – Mer i Wikipedia.
[programmering] [ändrad 17 juni 2017]
security assertion markup language – ett XML-baserat språk för hantering av samlad inloggning – vilket innebär att användaren bara ska behöva logga in en gång per arbetspass för att komma in på flera webbplatser eller på flera lösenords-skyddade program eller databaser. SAML har tre delar: autentisering, attribut (information om användaren) och behörighet. – Läs mer här. – Jämför med OpenID.
[förkortningar på S] [inloggning] [xml] [ändrad 1 november 2017]
Services provisioning markup language – språk för beskrivning och hantering av informationsförsörjning i företag och myndigheter. SPML ska ge möjlighet att automatiskt ange vilka användare eller datorer som ska ha åtkomst till viss elektronisk information och att ändra och återkalla sådana rättigheter. Detta ska kunna göras med ett enda SPML-meddelande, även om det gäller många informationskällor. SPML bygger på XML och lanserades 2003. –SPML har utvecklats inom Oasis, läs mer här.
[förkortningar på S] [xml] [åtkomst] [ändrad 21 juni 2017]
- – (state) – händelser och inställningar som påverkar ett programs beteende. Samma instruktion utförs på olika sätt beroende på vilket tillstånd programmet befinner sig i. Tillstånd kan ses som programmens närminne: det hjälper dem att komma ihåg var de är i programkörningen och vad de redan har gjort. Program som arbetar med tillstånd kallas för tillståndsbaserade (stateful). Ett tillståndslöst program, däremot, svarar likadant på en instruktion varje gång. Annars kan instruktionen verkställas på olika sätt, beroende på programmets tillstånd. I vissa fall säger regeln att datorn ska gå över till ett annat tillstånd. – Begreppet tillstånd fanns redan i den teoretiska Turingmaskinen från 1930‑talet;
- – för engelska permission – se rättighet.
[datorvetenskap] [it-säkerhet] [programmering] [ändrad 18 februari 2018]
(execute) – i datorteknik: att låta en dator genomföra instruktionerna i ett program; att köra programmet. – Betydelsemässigt är det ingen skillnad mellan exekvera och köra: skriv gärna köra om du vänder dig till läsare som kanske inte känner till ordet exekvera. – Se också runtime. – Exekvera, förkortat x, är en av de tre rättigheterna (rwx) i Unix-system: rätt att exekvera ett program innebär att ha rätt att göra just det (men inte nödvändigtvis att göra något annat). De andra två rättigheterna är att läsa (read) och att skriva (write).
[mjukvara] [programkörning] [ändrad 29 maj 2020]
rimlighetsbedömning, rimlighetstestning – i programutveckling: grovtestning som går ut på att på ett tidigt stadium utesluta dumma och uppenbara fel. Ungefär: ”var programmeraren nykter när hon skrev detta?”, alternativt: ”har vi tänkt rätt?”. Brukar senare följas av mer utförlig testning.
[programmering] [testning] [ändrad 27 oktober 2014]
körning av ett program på ett sådant sätt att plattformen som programmet körs på inte kan påverka programmet. Det går till exempel inte för plattformen att installera skadeprogram på ett program som körs med skyddad exekvering. Plattformen kan inte heller kopiera och spara de data som behandlas. Detta kan vara relevant när en organisation kör program i en molntjänst, alltså i servrar som någon annan äger, och som kanske dessutom används av flera organisationer. – Skyddad exekvering, på engelska shielded execution, är principen bakom Microsoft Haven.
[it-säkerhet] [programkörning] [ändrad 19 augusti 2019]
- – se integrated development environment;
- – integrated drive electronics – tidig specifikation för gränssnittet mellan hårddisk (och annan datalagringsutrustning) och dator. Senare användes mest en mer avancerad variant, EIDE. IDE ingick i IBM:s ursprungliga specifikation av persondatorer och blev mer känt som ATA. Det har till stor del ersatts av det snabbare Fibre channel och av vidareutvecklingar av ATA som SATA.
[datalagring] [förkortningar på I] [programmering] [sammankoppling] [ändrad 5 mars 2018]
(SSDT) – i Windows: en lista över tjänster i systemet. Listan används för att adressera anrop till de tjänsterna. Manipulering av listan används vid attacker, se SSDT‑attack. – Se Microsofts webbsidor.
[programmering] [windows] [ändrad 21 augusti 2018]