Kategori: språk

Artiklar om naturliga språk i IDG:s ordlista. Här finns också förkortningar och typografiska termer. IDG:s artiklar om språk: länk.

homonym

ord som stavas och uttalas likadant som ett annat ord, men som har en annan betydelse. – Exempel: eka (roddbåt) och eka (av eko). – Om ett ord har fått två eller flera klart åtskilda, men ändå besläktade betydelser talar man också om polysemi, till exempel trädets krona och kungens krona. – På engelska: homonym. – Se också homofon och homograf.

[språk] [ändrad 8 november 2019]

rekursiv förkortning

förkortning som ingår i det som för­kort­ningen är en förkortning av. Det är en vanlig programmerarlustighet. (Se rekursion.) – Ett känt exempel på rekursiva förkortningar är namnet GNU: operativsystemets namn påstås stå för ”GNU is not Unix”. Andra exempel är Bing, SparQL, SQL, CAVE (se VR‑kub) och XNU. – Rekursiva förkortningar är ofta efterhandskonstruktioner, så kallade bakronymer. – Se också anakronym, pseudoförkortning och retronym.

[rekursiva förkortningar] [ändrad 31 december 2017]

ware

(program) – vanligt slutled i namn på olika typer av program och andra produkter. – De mest kända orden inom it på -ware är hardware och software, se mjukvara. – Ware ska tolkas som -vara i råvara (alltså gods, stoff, grejer) snarare än som vara i handelsvara (sådant som är till salu). Många företag och produkter heter också något på -ware. En del av orden är till­fälliga skämt, andra är allmänt accepterade. – Ware är oräkne­bart (finns inte i plural) i vanlig engelska, men läs också om warez.

[jargong] [mjukvara] [-ware] [ändrad 18 april 2017]

IP-tv

internet protocol television – IP-television – överföring av tv‑program via internet, alltså med internetprotokollet IP. – IP‑tv är ett alternativ till traditionell kabel‑tv, och fördelen är att det sparar utrymme i nätet. Kabel‑tv sänder nämligen alla kanaler i utbudet till alla tittare hela tiden, trots att varje kund bara tittar på en kanal i taget. Med IP‑tv sänder tv‑operatören till varje kund bara det som kunden vill titta på. IP‑tv ger också utrymme för interaktiva tjänster.

[förkortningar på I] [ip] [tv] [ändrad 10 januari 2019]

ACID

  1. – atomicity, consistency, isolation, durability – fyra viktiga egenskaper i databaser i transaktionshantering:
    • – atomicitet (odel­bar­het) inne­bär att antingen genomförs en transaktion från början till slut, eller också genom­förs den inte alls;
    • – konsistens be­tyder att databasen ska vara i ett tillåtet tillstånd innan en transaktion inleds och likaså när transaktionen är avslutad;
    • – isolering betyder att mellanstegen i en transaktion ska vara oåtkomliga för andra transaktioner. En pågående transaktion ska inte kunna på­verka en annan på­gående transaktion;
    • – durability (varaktighet) betyder att när en transaktion väl är avslutad så sparas resultatet på ett säkert sätt. Det ska inte gå att trolla bort transaktionen i efter­hand.

    – Begreppet ACID har funnits sedan början av 1990‑talet, men det är svårt att tillämpa principen fullt ut om man inte vill ha ett mycket långsamt system. Ett alternativ till ACID är CAP. – Läs också om referensintegritet;

  2. – (föråldrade) test för webbsidor, se Acid1, Acid2 och Acid3.

[databaser] [förkortningar på A] [webbpublicering] [ändrad 30 november 2020]

versallås

(caps lock) – knapp som gör att alla bok­stäver skrivs som versaler (”stora bokstäver”). Knappen brukar sitta till vänster om A på vanliga tangent­bord. När man har tryckt på versal­låset fungerar det tills man stänger av det, till skill­nad från skift­tangenten, som bara på­verkar ett tecken. Att man har tryckt ner versal­låset av misstag är en vanlig orsak till problem med lösen­ord, som brukar vara skift­käns­liga. – Ver­sal­låset på­verkar bara bok­stäver, inte andra tecken, och är alltså inte riktigt samma sak som det skift­lås som fanns på skriv­maskiner. – Se också Inter­national caps lock day.

[tangentbord] [tecken] [ändrad 16 september 2017]

humanoid

robot som påminner om en människa, men som inte kan förväxlas med en människa. En plåtniklas. – En humanoid har armar och ben, kan gå, ta tag i saker med händer eller klor och har ett huvud, vanligtvis med videokameror på ögonens plats. Sådana robotar kan, särskilt om de är lika stora som människor, ha praktisk betydelse eftersom de kan använda människors verktyg och annan utrustning och därför ersätta människor i riskfyllda situationer. – De robotar som förekommer i science fiction, och som kan förväxlas med riktiga människor, brukar kallas för androider eller hubotar.

[robotar] [språktips] [ändrad 7 maj 2017]