röstsamtal

  1. – telefoniliknande samtal över internet. – Ordet används om samtal med tjänster som Skype, som inte är telefoni i formell bemärkelse, eftersom de inte använder det allmänna telenätet. (Man slår inte telefonnummer med Skype, och man kan inte ringa till nödnummer som 112, i varje fall inte utan tilläggstjänster.) Röstchatt är en typ av röstsamtal. – Termen används på två sätt:
    • – dels enbart för telefoniliknande samtal som inte är telefoni i strikt bemärkelse;
    • – dels som övergripande term för både konventionell telefoni och andra röstsamtal;
  2. – samtal i telefon mellan människor, till skillnad från fax eller dataöverföring med modem över telenätet.

– Språkligt: Termen röstsamtal kan verka fånig, eftersom samtal vanligtvis görs med röster. Men det finns också videosamtal och skriftliga samtal (chatt). Döva kan samtala med teckenspråk, alltså utan att använda rösten. När man talar om röstsamtal är det alltså underförstått att det sker över en elektronisk förbindelse och med röst, men inte med bild. När man å andra sidan talar om videosamtal är det inte bara video, utan också röst (bortsett från videosamtal med teckenspråk). – Om man säger röstsamtal för att skilja det från videosamtal är ordet en retronym.

[datakommunikation] [språktips] [telefoni] [ändrad 11 oktober 2021]

ADSL

asymmetrical digital subscriber line – den äldsta och mest kända formen av DSL. – DSL är en teknik för snabb internet­anslutning genom det vanliga tele­nätet. ADSL har sedan länge ersatts av andra, liknande tekniker med namn som oftast slutar på DSL (men se G.fast). Namnet ADSL används ändå ibland när man i själva verket talar om nyare typer av DSL. – ADSL utvecklades som ett sätt att tillhandahålla bredband genom telenätet till privatpersoner och småföretag. Det sågs som ett provisorium i väntan på anslutning genom optiska fibrer. På 2010‑talet har det i stället allt mer ersatts av dataöverföring genom 3g– och 4g-nätet, förutom genom fiber. – I ursprunglig ADSL kom man upp till ungefär 500 kilo­bit per sekund, vilket då var mycket jämfört med de maximalt 56 kilo­bit per sekund som vanliga modem klarade. Nyare former av DSL kan komma upp i hundra mega­bit per sekund, i bästa fall en giga­­bit per sekund. – Namnet: ADSL kallas för asymmetriskt därför att abonnenten har hög band­bredd till sig, men låg band­bredd från sig. Man räknar med att abonnenterna vill ta emot stora filer som digital video och musik, men att de mest sänder mindre filer som e‑post.

[dsl] [förkortningar på A] [ändrad 31 december 2017]

delning

  1. (sharing)delning är standardöversättningen av engelska sharing i ord som file sharing (fildelning) och screen sharing (skärmdelning). Det är delning som i att dela med sig eller att dela på något i betydelsen använda det gemensamt. To share (i denna betydelse) – att dela. – Se också applikationsdelning, delningsekonomi och textdelning samt sharewashing;
  2. dela – för (to) share – spridande av information till andra. Knappen Dela finns ofta på bloggar och sociala medier: den brukar innehålla genvägar för att vidarepublicera material på Facebook, Twitter eller andra plattformar, eller för att skicka det som e‑post;
  3. – det att flera samtidigt använder en resurs utan att märka varandra. Används om telefonitekniker som frekvensdelning, koddelning och tidsdelning;
  4. – om separering, se till exempel delningsdosa.

[företag och ekonomi] [hårdvara] [socialt] [språktips] [telefoni] [ändrad 9 juni 2020]

apronym

karakteriserande förkortning. – En apronym är en akronym som säger något om det som den står för. Exempel: det lätt­lärda program­språket Basic. Det är en förkortning av Beginners all-purpuse symbolic instruction code. I Sverige finns en organisation som heter Kris: en för­kort­ning av Krimi­nellas revansch i sam­hället. Ofta har det full­ständiga namnet valts för att ge den önskade för­kort­ningen. Uppen­bara efter­hands­konstruk­tioner kallas för bakronymer. – Ordet: Lär vara myntat av Tony McCoy O’Grady som slog ihop franska à propos med akronym. OGrady har listor med apronymer på apronyms.com.

[typer av förkortningar] [ändrad 31 december 2017]

bakronym

efterhands­förkla­ring av namn, ord eller förkortning. – Bakronymer hittas på som förklaringar till namn eller ord med oklart ursprung. Till exempel att phishing (nätfiske) skulle stå för password harvesting fishing eller att captcha (se robotfilter) betyder completely automated public Turing test to tell computers and humans apart. Sådana förkla­ringar kan vara omöjliga att bevisa eller motbevisa. Ibland är de uppenbara skämt. – Ordet: Bakronym är en ordlek på bak som i bakåt och akronym (motsvarande på engelska). – En förkortning som har konstruerats för att på något sätt beskriva det som den står för kallas ibland för apronym. – Läs också om anakronymer, pseudoförkortningar, rekursiva förkortningar och retronymer. – På engelska: backronym.

[bakronymer] [ändrad 4 april 2020]

homofon

(homophone) – ord som uttalas likadant som ett annat ord. Kol och kål är homo­foner. – Homofoner behöver alltså inte stavas likadant. Egenskapen kallas för homofoni (homophony). Orden är homofona (homophonous).

  • – Ord som både stavas och uttalas likadant kallas för homonymer.
  • – Om två ord stavas likadant, men uttalas olika, kallas de på engelska för heterophones, på svenska heterofoner, till exempel hov (på häst) och hov (kungligt hushåll).

– Av grekiska homo – likadan, och phonos – ljud. – Se också homofon kryptering samt homo­graf. – Bredvidläsning: Läs om läraren som fick sparken från en språkskola för att han skrev om homofoner på sin blogg (se länk).

[dumhet] [kuriosa] [språk] [ändrad 8 september 2019]

homograf

  1. – ord som i skrift ser likadant ut som ett annat ord. Exempel: modern (=mamman), modern (=trendig). Orden kan uttalas olika, det är bara hur de stavas som räknas när man talar om homografer. – På engelska: homograph. – Se också homofon och homonym;
  2. – termen homograf används på internet också om ord eller bok­stäver som ser likadana ut, men som står för olika ljud i olika alfabet. Exempel: ryska bokstaven ”P” ser ut som det latinska alfabetets P, men den står för R‑ljud; ryska ”C” står för S‑ljud. (Se också glyf). – Homo­graf­attack (homo­graph attack) – försök att stjäla besökare från en webb­plats (sidnapp­ning) genom att ha en för­falskad webbplats på en ”homografdomän” (ett slags felstavningsdomän). Det är möjligt därför att man kan ha bok­stäver från andra alfabet än det latinska i namnet på en domän. Man kan till exempel registrera MiCrosoft med ryskt ”C” (vilket skulle uttalas ”MiSrosoft”). Sedan kan man lägga ut en länk till MiCrosoft.com och hoppas att folk klickar på den. Förutsatt att offrets webbläsare kan återge icke‑latinska alfabet finns det ingen möjlighet att se skillnad. (På landsdomänen .se är det inte tillåtet att blanda alfabet i domänens namn.) – Läs mer på denna sida (arkiverad) och i denna rapport från Unicode.

[bluffdomäner] [bluff och båg] [språktips] [ändrad 21 maj 2021]

anakronym

(anacronym) – anakronistisk akronym – en akro­nym (initialförkortning) som är så välkänd att de flesta har glömt att det är en förkortning. – Radar är en an­akro­­nym (radio de­tection and ranging), liksom laser (light amplification by stimu­lated emission from radia­tion). Bland före­tags­­namn är IBM och Ikea kända förkortningar, men hur många vet på rak arm vad de står för? (Ikea står för Ingvar Kamp­rad Elm­ta­ryd Agun­na­ryd.) – Anakronymer kan vara pseudoförkortningar, det vill säga att det ursprungliga kompletta namnet används inte längre. – Företagsnamnet Sun† var från början en akro­nym. – Se också bakro­nym, rekursiv för­kort­ning och retronym.

[typer av förkortningar] [ändrad 31 december 2017]