– International Data Group Inc. – ett USA-baserat företag inriktat på information och skapande av efterfrågan för it-branschen. – IDG är ägare till IDG i Sverige genom dotterbolaget Foundry. – IDG grundades 1964 av Patrick ”Pat” McGovern, då under namnet International Data Corporation, IDC. McGovern började 1967 ge ut tidningen ComputerWorld(computerworld.com). Det var den första nyhetstidningen om datorteknik. Tidigare hade det bara funnits facktidskrifter. IDG började publicera avläggare av ComputerWorld i andra länder, som tyska Computerwoche. Computer Sweden grundades 1983 och skulle egentligen heta ComputerWorld Sweden, men namnet ComputerWorld var upptaget. – Läs första numret av Computer Sweden här. – IDG hade under 1990-talet dotterbolag i ett 80-tal länder och gav ut publikationer inom många områden inom it. Sedan dess har de flesta tryckta publikationerna lagts ner. IDG har mer och mer inriktat sig på konferenser och att hjälpa it-företag att hitta potentiella kunder (leads). – Efter McGoverns död 2014 blev Patrick J McGovern Foundation(mcgovern.org) ägare till IDG. Stiftelsen sålde 2017 IDG till China Oceanwide Holdings Group (se denna länk), som i sin tur 2021 sålde IDG till Blackstone Inc(blackstone.com). – IDG har två dotterbolag: Foundry, som bland annat har hand om media och evenemang, och IDC, som har hand om marknadsundersökningar, analys och rådgivning. – Se idginc.com;
– IDG International Data Group AB – ett svenskt företag som bland annat ger ut Computer Sweden och anordnar konferenser. – Svenska IDG grundades 1985 av Bengt Marnfeldt. Det hade då redan börjat som ett samarbete mellan Marnfeldts förlag Nova Media och McGoverns IDG. De hade 1983 börjat ge ut Computer Sweden. Publikationerna gavs först ut av av förlaget CW Communications, som i början av 1990-talet bytte namn till IDG. Under 1990-talet gav IDG i Sverige ut ett stort antal it-relaterade tidningar och tidskrifter. Nästan alla IDG:s tryckta publikationer har sedan dess lagts ner, och titlarna på webben har minskat i antal genom sammanslagningar. IDG ägnar sig allt mer åt att arrangera konferenser och åt att sammanföra it-företag med potentiella kunder. – Svenska IDG ägs numera av amerikanska IDG:s dotterbolag Foundry. – Se idgsverige.se.
(zero-knowledge proof) – sätt att bevisa att ett påstående är sant, eller att man har löst en uppgift, utan att man avslöjar något mer. – Nollkunskapsbevis innebär att man inte nämner fakta eller andra omständigheter som ingår i beviset. Enkelt exempel: man bevisar att man hittar i en labyrint genom att ta sig till utgången på kort tid – man behöver inte berätta hur man gjorde. – Nollkunskapsbevis har praktisk betydelse när man till exempel ska visa att man har löst en uppgift som man ska få betalt för. Beställaren vill inte betala förrän hon vet att utföraren verkligen har löst uppgiften, men utföraren vill inte lämna ifrån sig lösningen förrän hon vet att hon får betalt (se också codenapping). Genom att använda ett lämpligt nollkunskapsbevis kan utföraren visa att hon har löst uppgiften utan att visa hur lösningen ser ut. (Detta är tillämpligt främst på matematiska och logiska uppgifter.) – Nollkunskapsbevis har också användning i hantering av lösenord. Helst vill man inte att lösenord ska sändas över nätet. Man kan då använda ett nollkunskapsbevis som visar för servern att användaren har rätt lösenord, men som inte innehåller själva lösenordet. Ett exempel är när man skickar ett kondensat(hash) av lösenordet. – Nollkunskapsbevis är ofta baserade på sannolikhet, inte på total säkerhet. För att öka säkerheten upprepar man beviset på ett slumpartat sätt (inte exakt likadant). Om ett bevis ger, till exempel, 90 procents säkerhet, och man upprepar det med lyckat resultat tio gånger, är risken för att beviset ändå är fel 1-10 (en på tio miljarder). – I teorin om nollkunskapsbevis talar man om två roller:
– sändaren (the prover) – den som ska bevisa något. Sändaren kallas ofta för Peggy;
– kontrollanten (the verifier) – den som ska godkänna eller underkänna beviset. Kontrollanten kallas ofta för Victor.
– Forskningsfältet nollkunskapsbevis uppstod 1985 då Shafi Goldwasser, Silvio Micali och Charles Rackoff publicerade artikeln ”The knowledge complexity of interactive proof-systems”(länk). Benämningen zero‑knowledge proof har med tiden ersatt deras benämning interactive proof.
(1985) – en finsk-brittisk hackare som 2013–2018 hotades av utlämning från Storbritannien till USA. – Lauri Love greps 2013 av brittisk polis, anklagad av USA för att ha deltagit i stora dataintrång mot rymdflygstyrelsen NASA, amerikanska armén och amerikanska centralbanken Federal reserve. Det påstods att Lauri Love ingick i gruppen Anonymous. Han släpptes snabbt och har inte åtalats för något i Storbritannien. Däremot begärde USA Lauri Love utlämnad. I USA riskerade han ett långt fängelsestraff, men begäran om utlämning avslogs i februari 2018 av Storbritanniens högsta domstol. – Lauri Loves datorer och mobiltelefoner togs i beslag när han häktades. Brittiska polisen har vägrat att lämna tillbaka dem om inte Love ger dem krypteringsnycklar som ska överlämnas till USA så att amerikansk polis kan gå igenom innehållet på datorerna. Love har vägrat. I maj 2016 beslöt en domare att Love inte behöver lämna ut krypteringsnycklarna. I februari 2018 fastställde en brittisk domare att Love inte kunde utlämnas till USA på grund av hans hälsotillstånd. USA har kommit med förslag om hur Love ska kunna utlämnas till USA utan att hans hälsotillstånd försämras. 2018 drog USA tillbaka begäran om utlämning. – Se kampanjsidan freelauri.com.
landsdomän för USA. – Domäner under .us får registreras av amerikanska medborgare och företag, personer bosatta i USA och av företag verksamma i USA. Används ibland av amerikanska myndigheter som alternativ till domänen .gov. Domänen .us har funnits sedan 1985, men används inte så mycket. Yttersta ansvaret för .us‑domänen har National telecommunications and information administration, NTIA.
– short message service – textmeddelanden mellan mobiltelefoner. – SMS ingick i planerna för digital mobiltelefoni från 1982 och infördes med GSM‑systemet 1985, men ingår också i senare generationer av mobiltelefoni. Från början var SMS avsett för meddelanden från operatören till abonnenten, till exempel om meddelanden i röstbrevlådan; det första SMS:et från en privatperson till en annan sändes 1992. – SMS har en gräns på 160 tecken. Trots, eller kanske tack vare, sin enkelhet används SMS kanske mer än någonsin tidigare i början av 2020‑talet. Att skicka SMS kallas ibland för att messa. Andra mobila meddelandetjänster är EMS och MMS;
pseudonym för författaren till The hackers handbook(länk), först utgiven 1985. – Författarens riktiga namn, som senare blev känt, är Peter Sommer(länk), numera professor och expert på it‑säkerhet.
en svensk persondator, utvecklad för användning i skolor, tillverkad 1985—1988. – Compis utvecklades av företaget Telenova† och såldes bara till skolor, inte till privatpersoner. Den hade operativsystemet CP/M†. Compis skilde sig både från den marknadsledande PC‑standarden och från Mac, och försvann därför successivt från skolorna. – Läs mer om Compis på Runes PC‑museum.
(NTP) – ett protokoll som gör att datorer på internet kan visa samma tid. (Se internettid.) Det håller i slutet av 2010-talet på att ersättas av Network time security, NTS. – NTP följer UTC, se tidsskala, och om NTP tillämpas rätt avviker tiden på anslutna datorer från UTC med bara några tusendels sekunder. – NTP utvecklades av David Mills(blogg) på University of Delaware, och har använts sedan 1985. Den nuvarande versionen av NTP är version 4, NTPv4, från 2010, specificerad i RFC 5905 (länk). – NTP har, på grund av att det utvecklades under en tid när många nutida attacker inte kunde förutses , säkerhetsproblem. Det går att sabotera en NTP‑server, och de har också använts för överbelastningsattacker. En lösning är att kryptera paketen som överför tidsinformationen, men det är resurskrävande.
en av de tre vanligaste toppdomänerna på internet. (De andra två är .com och .net.) – .org är en öppen och generisk toppdomän som vem som vill får registrera domäner under. Den har funnits sedan 1985. org är kort för organization: domänen .org var från början tänkt för ideella och andra icke‑kommersiella organisationer. Det finns dock inga krav på att man har en sådan organisation för att man ska få registrera en .org‑domän. – Domänen .org administreras av företaget Public interest registry(PIR). I slutet av 2019 blev det känt att Internet Society tänkte sälja PIR, och därmed hanteringen av .org‑domänen, till företaget Ethos Capital(ethoscapital.com) för 1,135 miljarder dollar. I april 2020 skrev Electronic frontier foundation(EFF) brev till ICANN och bad att försäljningen skulle stoppas – se denna länk. Den 30 april 2020 beslöt ICANN:s styrelse att avvisa budet från Ethos Capital – se pressmeddelande från ICANN.
(FSF) – en stiftelse för utveckling och spridning av fri mjukvara. – Fri mjukvara är datorprogram som användaren får använda, ändra och sprida fritt. (Men de är inte nödvändigtvis gratis.) FSF stöder också spridningen av programdokumentation som får användas och ändras fritt. – FSF grundades 1985 av Richard Stallman, och är nära knutet till projektet GNU, som utvecklar operativsystemet med samma namn. För att säkerställa att FSF:s program förblir fria, det vill säga att de alltid sprids fritt, med eller utan ändringar, använder FSF den speciella tillämpning av copyright som kallas för copyleft. – FSF finns på fsf.org. FSF på svenska (delvis) finns här.
