uppspännande träd

(spanning tree) – i nätstrukturer: en samman­­hängande figur av linjer (en graf) som når alla noder (knutpunkter) i nätet. Figuren får grena sig, men den får inte bilda slingor. – Minsta upp­­spännande träd (minimum spanning tree, på svenska också minimalt…) är den kortaste graf som når alla noder i nätet (beskrivs här). – Spanning tree proto­­col, känt som STP, är ett protokoll som an­­vänds för att hindra att meddelanden i nätverk går i slingor. Protokollet, som ut­­veck­lades 1985 av Radia Perlman, då på Digital†, senare på Intel, nu på Dell, hittar ett minsta uppspännande träd i nätet och stänger av alla förbindelser som inte ingår i trädet. Ett med­­de­lande som slussas från nod till nod kan då inte gå runt i slinga. – I början av 00-talet började det bli uppenbart att STP inte var effektivt, och rent av kontraproduktivt, i stora nätverk, eftersom det bara tillåter en enda förbindelse mellan två noder i nätverket, inte alltid den kortaste eller snabbaste. Därför utvecklades TRILL som allt mer har ersatt STP. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om traversering.

[matematik] [nätverk] [ändrad 20 maj 2020]

spam

  1. – obeställd e-postreklam i massutskick; skräp­post; störande meddelanden i stor mängd. – Spam är ofta reklam för pornografi, undermedel och snabba sätt att bli rik. Meddelandena har ofta avsändare som är svåra eller omöjliga att spåra. Det är vanligt med falska avsändaradresser. Ibland står mottagarens adress som avsändare. Men även etablerade företag skickar ut spam ibland. Alla obeställda massutskick brukar räknas som spam, även om innehållet är seriöst och avsändaren är känd. – Spam räknas som missbruk (abuse) av internet. – Läs också om spambot och spamfilter. – Andra benämningar på spam är bulk mail, bulk email, junk mail, junk email (ofta bara junk) eller unsolicited commercial email, för­kortat UCE. – Se också: bildspam, bologna, cramming, kommentarspam, murk, pink, social spam, sping, spit, splog, squammer och nigeriabrev samt ja‑krav och nej‑krav. – Motsatsen till spam, alltså legitim e‑post, kallas ibland på engelska för ham (skinka). Irriterande men välment e‑post från folk man känner kallas ibland för bacn (för bacon), granny spam eller barfmail, på svenska kräkpost. – En ordlista med engelska spam­­termer finns här: länk (nere sedan januari 2021 – arkiverad);
  2. – massor med mejl under kort tid från samma av­­sändare till samma mottagare (mejlbombning) kallas också för spam;
  3. – från början syftade ordet spam på ofoget att publicera samma inlägg i många olika diskussionsforum (newsgroups) på internet (crossposting). Alternativt att fylla ett diskussionsforum med repetitiva eller irrelevanta inlägg;
  4. – försök att manipulera en sök­motors rank­ning av en webbsida kallas också för spam, till exempel blogspam, spamdexing och kommentarspam. – Se också splogging.
Scen ur Monty Python-sketchen om vikingar och spam. Grahan Chapman, utklädd till kvinna, säger I don’t like spam till en viking.
Sketchen som gjorde spam odödligt.

– Ordet: Hur spam fick sitt namn vet ingen säkert. Men SPAM (länk) är sedan 1937 varumärke för en griskötts­­konserv från det amerikanska före­­taget Hormel Foods (länk). I en Monty Python‑sketch från 1970 med vikingar på en lunchservering upprepade Terry Jones (19422020), klädd som servitris, och vikingarna ordet spam så ofta att det dränkte huvudpersonernas sam­tal. (Texten finns här, länk, eller se sketchen på Youtube.) En vanlig teori är att den som började kalla stö­rande meddelanden för spam tänkte på den sketchen. – Enligt en källa (länk) (nere sedan januari 2021arkiverad) började det 1985 när en deltagare i ett rollspel på nätet skrev spam spam spam spam… tills hen blev avstängd. – Hormel Foods har, enligt ett borttaget meddelande på före­­tagets webbplats (men det finns på Inter­net Archive, klicka här), accepterat att skräppost kallas för spam, men vill att namnet på deras konserv däremot ska skrivas SPAM.

[it-historia] [spam] [ändrad 11 februari 2021]

Macintosh Office

ett nätverk för kontorsdatorer, lanserat 1985 av Apple, nerlagt kort därefter. – Macintosh Office bestod av en laserskrivare, på den tiden en nymodighet, ett lokalt nätverk (även det något nytt för persondatorer) och en server (som då kallades för filhanterare), som kallades för BigMac. Macintosh Office var alltså inget programpaket, som Microsoft Office. Satsningen misslyckades, inte minst för att nätverket inte fungerade särskilt bra.

[it-historia] [nätverk] [ändrad 10 november 2018]

AppleTalk

ett gammalt lokalt nätverk för Macintosh. – AppleTalk infördes 1985, och var avancerat för sin tid. Allt användaren behövde göra var att koppla ihop datorer med en kabel, så konfigurerade nätverket sig själv. AppleTalk anpassades också för PC. – AppleTalk var standardnätverket i alla Macintosh‑datorer fram till införandet av Mac OS X (numera macOS), men den ökande användningen av internet gjorde att det på 1990‑talet fick kompletteras med eller ersättas av TCP/IP. Även Mac OS X kunde hantera AppleTalk fram till 2009. Komponenter från AppleTalk används fortfarande – se AppleTalk filing protocol (AFP).

[nerlagt] [nätverk] [ändrad 13 juni 2017]

Mach

ett utförande av Unixkärnan, utvecklat 19851994 vid Carnegie Mellon‑universi­tetet av bland andra Avie Tevanian. – Mach är en kärna, inte ett komplett operativsystem. En del utföranden av Mach räknas som mikrokärnor. – Målet för Mach­­projektet var att skapa en modernare version av Unix, avsedd för flerprocessorsystem, multikörning och multitrådning. Det var tänkt som en vidareutveckling av och ersättning för BSD. Det blev mer flexi­belt, men också långsammare. – Mach var mycket framgångs­rikt under några år runt 1990. Mach var kärna i OSF/1†, ett försök att skapa ett enhet­ligt Unix. (OSF/1 levde längst kvar som Tru64†.) IBM använde Mach i en version av OS/2†. Mach ingick också i NextStep†, och används i modifierad form (se XNU) i macOS. – Tyvärr blev Mach‑projektet aldrig riktigt klart. Carnegie Mellon har (mycket gammal) information om Mach‑pro­jektet (cs.cmu.edu…). Mer infor­mation finns på Wikipedia. – En version av Mach ingår som mikrokärna i det fria operativ­systemet GNU.

[it-historia] [unix] [ändrad 10 januari 2022]

Windows

Microsofts familj av operativsystem med grafiskt användargränssnitt. – Första versionen av Windows kom 1985. Version 3 från 1990 gjorde Windows till en in­officiell världsstandard. Versionerna 1—3 av Windows var inga självständiga operativ­system, utan grafiska användargräns­snitt (skal) till MS‑DOS. 1993 började Microsoft dela upp Windows i produkter för konsumenter och för före­­tag. För före­tag kom då Windows NT†, som inte var baserat på DOS. För konsumentmarknaden fanns Windows med nummer efter lanse­rings­­året: Windows 95† och Windows 98†. De var också kom­pletta operativsystem, men till skillnad från NT kunde de också köra äldre Windows- och DOS‑program. På 00‑talet ändrades namngivningen. NT fick heta Windows 2000† medan efter­­följaren till Windows 98 fick namnet Windows ME†. För hand­hållna datorer och andra digitala apparater kom Windows CE, från år 2000 kallat Pocket PC†. Senare blev det Windows Mobile† och Windows Phone†. – År 2001 började Micro­­soft ha samma namn på konsument- och före­­tags­­versionerna av Windows. Däremot såldes (och säljs) Windows för person­datorer i varianter för olika kund­­typer, even­tu­ellt med tillägg som Pro. Första Windows-versionen med gemen­­samt namn var Windows XP† från 2001. Senare versioner är Windows Vista†, Windows 7, Windows 8, Windows 10 och Windows 11. (Något Windows 9 har aldrig funnits.) Det finns också versioner av Windows för spe­ci­ella ända­mål. – IDG:s artiklar om Windows: länk.

[windows] [ändrad 6 juli 2022]

Well

The Well – Whole earth ’lectronic link – ett legendariskt forum på internet, grundat 1985. – The Well är ett slutet forum: man måste vara betalande medlem för att starta en diskus­sion på The Well, och oftast också för att delta i diskussionerna; vissa diskus­sioner är öppna för utom­stående (se Inkwell, bety­delse 2). Alla medlemmar måste använda sina riktiga namn. Medlemmarna har e‑post och webbsidor på The Wells domän. The Well tar inte emot annonser och betraktar medlemmarnas inlägg som deras personliga egendom (”you own your own words”). – The Well grundades som en BBS av Larry Brilliant (länk) och Stewart Brand från Whole earth catalog†. Senare flyttades The Well till internet. Huvud­kon­toret finns i San Francisco, och de flesta medlemmarna bor där eller i Silicon Valley. – The Well är ett av de äldsta exemplen på vad Howard Rhein­gold kallar för en virtuell gemenskap, och var länge det mest kända, trots att The Well aldrig har haft särskilt många medlemmar. – The Well ägs sedan sep­tember 2012 av The Well Group, som i sin tur ägs av mångåriga medlemmar av The Well. Från 1999 till 2012 ägdes The Well av Salon Media Group (länk). Salon försökte sälja The Well 2005, men fann ingen köpare. Så i maj 2012 sa Salon upp all personal på The Well och bjöd ut domän­en till försäljning. Ett antal medlemmar samlade då in pengar och tog över företaget. – Se well.com. – Journa­listen Katie Hafner (länk) har skrivit boken The Well: A story of love, death and real life in the seminal online community (2001).

[diskussioner] [it-historia] [ändrad 5 november 2017]

C++

ett av de viktigaste program­språken, utformat för objektorienterad program­mering. – C++ utvecklades 19791985 av dansken Bjarne Stroustrup (stroustrup.com), då på Bell Labs. Han var inspirerad av Simula 67, men han skrev språket i C. (C++ betyder C+1.) C++ fick snabbt stor spridning, bland annat för att AT&T införde C++ som standardspråk. – Liksom föregångaren C är C++ kraftfullt och ger programmeraren goda möjligheter till detaljstyrning, och liksom C har C++ brister, främst dålig minneshantering. – Angående ryktet om att Bjarne Stroustrup uppfann C++ bara för att skapa välbetalda jobb åt programmerare, se webbplatsen Snopes (länk).

[c] [skvaller och rykten] [ändrad 31 juli 2019]

fulleren

Principskiss av en buckyboll. Kulorna i noderna är kolatomer. Källa: Wikipedia.

kortform av buckminster­fullerene – en kolmolekyl med atomer som hänger ihop i sexkantiga mönster, som hönsnät. – Fullerener kan vara formade som bollar (buckyballs), kemiskt kända som C‑60, där bindningarna bildar samma mönster som söm­mar­na på en fotboll. Det finns också långa rör, som påminner om rullar av hönsnät, så kallade nanotuber. Nanotuber kan bli så långa att enskilda molekyler kan ses i mikroskop. Fullerener kan också forma stora platta sjok, grafen. – Fullerener förekommer i naturen, grafit (kolet i blyertspennor) är till exempel massor av lager av grafen. Buckytuber före­kommer i vanligt sot. Men fullerener upp­täcktes inte förrän 1985 av Robert Curl, Harold Kroto och Richard Smalley, som 1996 belönades med Nobel­priset i kemi (länk). – Fullerenerna har lovande egenskaper: de är extremt håll­bara, leder elektri­citet bra och snabbt, väger lite och kan, om man till­sätter andra atomer (dopar) fungera som halvledare. Det experimenteras med att använda dem som elektroniska komponenter, i bildskärmar och som fibrer i extremt starka material. Det finns dock farhågor om hälsorisker, till exempel att nanotuber kan tränga in i kroppen på samma sätt som asbestfibrer. (Läs om grey goo och buckyjunk.) – Fullerener är uppkallade efter den amerikanska arkitekten Buckminster Fuller (se Wiki­pedia), som konstru­erade en klotliknande byggnad, den geodesiska kupolen, som bärs upp av ett fackverk med samma struktur som en buckyball. – Läs också om silicen och stanen.

[forskning] [material] [ändrad 8 maj 2019]