– ett system från Amazon för talstyrning av datorer och hemelektronik. Det lanserades i november 2014 och ingår bland annat i Amazon Echo. Alexa finns också som app för Android och iOS. – Användarna kan med talstyrning ge Alexa instruktioner som man annars skulle behöva ge från ett tangentbord eller en pekskärm. Man kan be Alexa sådant som att spela musik, ställa in väckning eller läsa upp väderprognosen. Den kan också användas för hemautomatisering (”det smarta hemmet”). Fristående utvecklare kan anpassa elektronisk utrustning och tjänster till talstyrning med Alexa. – Alexa fungerar lokalt, utan att behöva kommunicera med en server, men skickar ibland inspelningar av tal till Amazon som använder dem för att förbättra taligenkänningen. Detta har lett till farhågor för att Amazon tjuvlyssnar på användarna. Alexa spelar, enligt Amazon, inte in tal kontinuerligt, men den är ständigt påslagen för att lyssna efter det ord, ofta ”echo”, som aktiverar den. Alexa finns i oktober 2018 för engelska och tyska. – Se Amazons webbsidor;
– Alexa Internet – ett amerikanskt företag, känt för sin besöksstatistik över webbplatser, Alexa traffic rank. – Alexa grundades 1996 med målet att bli en intelligent sökmotor som, med ledning av besöksstatistik, skulle kunna rekommendera sidor till webbsurfare. Alexa arkiverade också besökta webbsidor och blev på så sätt grunden till arkivet Wayback machine. Företaget samarbetar också med Open Directory Project†, numera Curlie. Besöksstatistiken samlas in med hjälp av ett program, Alexa Toolbar, som användarna installerar i sina webbläsare. Den ger alltså information enbart om de användare som har installerat sådana program. – Alexa köptes 1999 av Amazon. – Se alexa.com.
(1952—1999) – amerikansk forskare och uppfinnare, chefsteknolog på forskningsinstitutet PARC från 1996. – Mark Weiser är känd som upphovsman till idén ubikvitärait-system(ubiquitous computing), alltså att datorkapacitet skulle vara tillgänglig när som helst i vardagslivet. Hans vision, som publicerades 1991 i artikeln ”The computer for the 21st century” i Scientific American(länk), har till stora delar realiserats. Weiser förespråkade också något som han kallade för calm technology – bra design skulle, ansåg han, märkas så lite som möjligt. – Mark Weiser var också trummis i bandet Severe tire damage(std.org) som i juni 1993 var det första bandet som spelade på internet och som, till Rolling Stones förvåning, var förband när Rolling Stones i november 1994 gjorde sin första spelning på internet. – En minnessida med artikeln från 1991 finns här.
en standard för överföring av ljud, bild och video i realtid över internet och liknande nät, fastställd 1996 av Internationella teleunionen, ITU. Målet är att man till exempel ska kunna anordna videokonferenser utan att deltagarna behöver ha utrustning från samma leverantör. Standarden omfattar specifikationer av komponenter, protokoll och procedurer. – Se ITU:s webbsidor (från 2008).
– Adobe Flash, ursprungligen Macromedia Flash – ett program för rörliga bilder och interaktiv grafik som ska visas i webbläsare. – I juli 2017 meddelade Adobe att Flash skulle avvecklas 2020 – se Adobes webbsidor. – Flash, som lanserades 1996, var länge det vanligaste formatet för animerad video på webben, och det har varit nästan nödvändigt att ha insticksprogrammet Adobe Flash Player installerat i webbläsare. Det var gratis. Animerad video i Flash‑format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Filformatet för Flash hette .swf. – I mitten av 2010‑talet började allt fler it‑företag ta avstånd från Flash. Flash sades ge möjlighet till dataintrång, det var en företagsspecifik teknik som ägdes av Adobe, det drog mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det överflödigt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och strömsnålt alternativ. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev (arkiverat) från 2010 från Steve Jobs†. Google beslöt 2012 att inte längre tillhandahålla Flash för Android. – I december 2015 meddelade Adobe att Flash Professional ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogginlägg (länk) och i juli 2017 blev det, som sagt, känt att Adobe tänkte sluta att tillhandahålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webbsidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash. – Historia: Flash utvecklades 1996 av företaget FutureWave Software, som kallade det för FutureSplash Animator. Macromedia köpte FutureWave Software samma år och döpte då om programmet till Macromedia Flash. Adobe köpte i sin tur Macromedia 2005 och döpte då om programmet till Adobe Flash;
RISE Acreo – tidigare: ett svenskt forskningsinstitut med inriktning på bland annat kommunikationsteknik, nanoteknik och tryckt elektronik. Efter omorganisation integrerad i RISE; namnet Acreo används inte längre. Fanns i Kista, Göteborg, Lund, Norrköping och Hudiksvall. Grundades 1996 och ingick från 2002 i paraplyorganisationen Swedish ICT† som i sin tur sedan 2016 ingår i RISE. – Se ri.se.
en avvecklad gratis e-posttjänst från Microsoft. – Hotmail ersattes i början av 2013 av Outlook.com. Det var länge den e‑posttjänst i världen som hade flest användare. Tjänsten grundades 1996 som ett fristående företag av Sabeer Bhatia och Jack Smith. De sålde 1997 företaget till Microsoft. Microsoft har kallat det för MSN Hotmail, Windows Live Hotmail och senast för Microsoft Hotmail. Sommaren 2012 meddelade Microsoft att Hotmail skulle ersättas av Outlook.com. Användarna flyttades sedan successivt över från Hotmail till Outlook.com. Inga nya Hotmailadresser har skapats sedan 2013, men de som fanns redan då kan fortfarande användas. De ingår i Outlook.com. – Se blogginlägg från Microsoft (länk). (Namnet Hotmail var en ordlek på HTML och skrevs ibland HoTMaiL.)
(1905—1986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysklands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som användes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddelanden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i bokenSvenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube(länk) och i Öppet arkiv(länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriksson (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privatliv.
(CDA) – en delvis avskaffad amerikansk lag som förbjöd sexuella yttranden på internet om barn kunde se dem. (Med yttranden menas här text, ljud och bild.) – Lagen, som infördes 1996, gjorde först alla inblandade – operatörer, ansvariga för webbsidor och deltagare i diskussionsforum – ansvariga för att se till att barn inte fick se något som kunde räknas som oanständigt. Efter hård kritik avskaffades den delen av lagen 1997 av USA:s högsta domstol. CDA anses nu bland annat innebära att internetoperatörer inte kan ställas till ansvar för innehållet i de meddelanden som de förmedlar. – Lagtexten finns här. – 1998 införde USA:s kongress en annan lag med samma syfte, Child online protection act†.
