en avvecklad branschorganisation för företag som levererar produkter för beställtryck(print‑on‑demand). Organisationen grundades 1996 och avvecklades 2019; dess tillgångar övergick till APTech, Association for print technologies(se arkiverat pressmeddelande). PODi lanserade språket PPML för beställtryck. – PODi var en pseudoförkortning, som från början stod för Print on demand initiative. Senare kallade PODi sig i stället för the digital printing initiative. – PODis webbsida finns på podi.org.
lightweight document printing application – ett protokoll för utskrifter över internet, föreslaget 1996 av Novell†. Det slogs senare samman med ett liknande protokoll, HTPP (hypertext printing protocol), till IPP(internet printing protocol).
– en nerlagd handhållen penndator (en så kallad PDA) med operativsystemet Palm OS†. (Från 2009 också med WebOS.) Varumärket Palm användes inte efter 2011, då nya modeller fick varumärket HP. – Palm och dess efterträdare hade pekskärm och manövrerades med en elektronisk penna eller med ett finger. Datorn, stor som ett spelkort, lanserades 1996 som Palm Pilot och blev en oväntad succé på grund av sin enkelhet och på grund av att batterierna räckte länge. Den fungerade mycket bättre än Apples överambitiösa Newton†. Namnet Palm Pilot ändrades till bara Palm när penntillverkaren Pilot(länk) klagade. – Palms produkter var framgångsrika fram till början av 00‑talet, då de trängdes undan av smarta mobiler med program från Microsoft och Symbian†, av Blackberry och senare av iPhone. 2003 började Palm sälja smarta mobiler, först under produktnamnet Treo. De utvecklades först av företaget Handspring†. 2005 kom en Treo som hade operativsystemet Windows Mobile†. Den sista Palmdatorn utan telefon var Palm TX från 2005. Efter det kom det bara smarta mobiler. 2009 visade Palm upp en ny smart mobil med pekskärm och litet tangentbord, Palm Pre†, och ett nytt operativsystem, WebOS. Men 2012 försvann Palm helt som produkt;
– Palm Inc – företaget som utvecklade och sålde Palm‑datorerna, sommaren 2010 köpt av dåvarande Hewlett‑Packard†. Sedan augusti 2012 ingår det som återstår av Palm i HP:s dotterbolag Gram† (som i sin tur tycks vara avvecklat 2016). – Företaget Palm grundades 1992 under namnet Palm Computing av Jeff Hawkins, som ledde utvecklingen av operativsystemet och handdatorn. Donna Dubinsky var vd. 1995 blev Palm uppköpt av US Robotics(länk). I juni 1997 köptes US Robotics och därmed också Palm i sin tur av 3Com (som senare blev del av Hewlett‑Packard†). År 2000 blev Palm ett fristående börsnoterat företag, Palm Inc. 2002 bildades dotterbolaget PalmSource† för att utveckla och marknadsföra Palm OS, som då också användes av andra tillverkare. År 2003 bytte Palm Inc, som utvecklade och marknadsförde datorer och program för Palm OS, namn till palmOne†, och PalmSource blev ett självständigt bolag. Samma år köpte Palm företaget Handspring (se ovan). I juli 2005 bytte palmOne tillbaka till namnet Palm. PalmSource köptes 2005 av japanskaAccess, men Palm hade trots det rätt att använda Palm OS. – I augusti 2012 meddelade Hewlett‑Packard att varumärket Palm avvecklas, och att det som återstod av företaget skulle ingå i Hewlett‑Packards dotterbolag Gram.
– en smart mobil med operativsystemet Android, presenterad hösten 2018. Den är ovanligt liten och gjord för att vara en mindre störande version av den vanliga smarta mobilen: den har ett läge som kallas för ”Life” som inte släpper igenom meddelanden, påminnelser och aviseringar när bildskärmen är släckt. Det är meningen att den ska synkas med ägarens ”vanliga” mobiltelefon, vilket är möjligt genom Verizon, som har ensamrätt till att sälja telefonen. Det går att synka den med både Androidtelefoner och iPhone. – Denna Palm har inget att göra med den klassiska handdatorn Palm, se ovan, eller med företaget Palm, se ovan. Den nya Palm har utvecklats av företaget Palm Ventures Group, som har köpt rätten till namnet Palm. Den kostar 350 dollar i USA. – Se palm.com;
serverdelen av HCL Notes (tidigare IBM Notes). – Domino lanserades 1996 som en ren webbserver för Notes. Den konverterade Notesdokument till HTML. Numera är alla servrar för Notes webbanpassade, och går under namnet Domino. Indiska HCL (hcltech.com) köpte 2019 Notes och Domino från IBM. – Läs också om Verse. – Se HCL:s webbsidor.
Health insurance portability and accountability act – amerikansk lag från 1996 om sjukförsäkringar. – HIPAA innehåller bland annat föreskrifter om skydd av patientjournaler och andra personuppgifter samt om de försäkrades rätt att ta del av uppgifter som gäller dem själva. Många äldre it‑system i USA måste anpassas till HIPAA, och nyare system levereras ofta förberedda för HIPAA. – Läs mer på US department of health and human services webbplats (länk).
ett amerikanskt arkiv som sedan 1996 sparar och bevarar information från webben. – Internet archive driver den arkiverande sökmotorn Wayback machine. Sidorna som sparas hämtas bland annat av Alexa. – Se archive.org. – IDG:s artiklar om Internet archive: länk. – Läs också om Wayforward machine.
– ett system från Amazon för talstyrning av datorer och hemelektronik. Det lanserades i november 2014 och ingår bland annat i Amazon Echo. Alexa finns också som app för Android och iOS. – Användarna kan med talstyrning ge Alexa instruktioner som man annars skulle behöva ge från ett tangentbord eller en pekskärm. Man kan be Alexa sådant som att spela musik, ställa in väckning eller läsa upp väderprognosen. Den kan också användas för hemautomatisering (”det smarta hemmet”). Fristående utvecklare kan anpassa elektronisk utrustning och tjänster till talstyrning med Alexa. – Alexa fungerar lokalt, utan att behöva kommunicera med en server, men skickar ibland inspelningar av tal till Amazon som använder dem för att förbättra taligenkänningen. Detta har lett till farhågor för att Amazon tjuvlyssnar på användarna. Alexa spelar, enligt Amazon, inte in tal kontinuerligt, men den är ständigt påslagen för att lyssna efter det ord, ofta ”echo”, som aktiverar den. Alexa finns i oktober 2018 för engelska och tyska. – Se Amazons webbsidor;
– Alexa Internet – ett amerikanskt företag, känt för sin besöksstatistik över webbplatser, Alexa traffic rank. – Alexa grundades 1996 med målet att bli en intelligent sökmotor som, med ledning av besöksstatistik, skulle kunna rekommendera sidor till webbsurfare. Alexa arkiverade också besökta webbsidor och blev på så sätt grunden till arkivet Wayback machine. Företaget samarbetar också med Open Directory Project†, numera Curlie. Besöksstatistiken samlas in med hjälp av ett program, Alexa Toolbar, som användarna installerar i sina webbläsare. Den ger alltså information enbart om de användare som har installerat sådana program. – Alexa köptes 1999 av Amazon. – Se alexa.com.
(1952—1999) – amerikansk forskare och uppfinnare, chefsteknolog på forskningsinstitutet PARC från 1996. – Mark Weiser är känd som upphovsman till idén ubikvitärait-system(ubiquitous computing), alltså att datorkapacitet skulle vara tillgänglig när som helst i vardagslivet. Hans vision, som publicerades 1991 i artikeln ”The computer for the 21st century” i Scientific American(länk), har till stora delar realiserats. Weiser förespråkade också något som han kallade för calm technology – bra design skulle, ansåg han, märkas så lite som möjligt. – Mark Weiser var också trummis i bandet Severe tire damage(std.org) som i juni 1993 var det första bandet som spelade på internet och som, till Rolling Stones förvåning, var förband när Rolling Stones i november 1994 gjorde sin första spelning på internet. – En minnessida med artikeln från 1991 finns här.
en avvecklad gratis e-posttjänst från Microsoft. – Hotmail ersattes i början av 2013 av Outlook.com. Det var länge den e‑posttjänst i världen som hade flest användare. Tjänsten grundades 1996 som ett fristående företag av Sabeer Bhatia och Jack Smith. De sålde 1997 företaget till Microsoft. Microsoft har kallat det för MSN Hotmail, Windows Live Hotmail och senast för Microsoft Hotmail. Sommaren 2012 meddelade Microsoft att Hotmail skulle ersättas av Outlook.com. Användarna flyttades sedan successivt över från Hotmail till Outlook.com. Inga nya Hotmailadresser har skapats sedan 2013, men de som fanns redan då kan fortfarande användas. De ingår i Outlook.com. – Se blogginlägg från Microsoft (länk). (Namnet Hotmail var en ordlek på HTML och skrevs ibland HoTMaiL.)
(1905—1986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysklands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som användes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddelanden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube(länk) och i Öppet arkiv(länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriksson (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privatliv.
