Antipiratbyrån

Svenska antipiratbyrån – en nerlagd branschorganisation för skydd av upphovsrätts‑ägares rättig­heter gentemot piratkopierare. Grundades 2001, nerlagd 2011, då den gick upp i Rättighetsalliansen. – Medlemmar i Antipiratbyrån var filmbolag, programföretag och datorspels-företag. Fanns på antipiratbyran.com. Ska inte för­växlas med sin nerlagda ärkefiende Piratbyrån†. – Läs också om Spridningskollen.

[branschorganisationer] [sammanslaget] [upphovsrätt] [ändrad 30 maj 2021]

Gramm-Leach-Biley Act

GLBA – en amerikansk lag som före­skriver att finans- och bankdatasystem ska ha skydd för personuppgifter och hög it‑säkerhet. – Lagen, som också kallas för Financial services modernization act, utgjorde en stor avreg­le­ring av bank- och finansväsendet i USA, och upphävde bland annat viktiga delar av lagen Glass-Steagall Act från 1933. – Samtidigt som den nya lagen ger bank-, finans- och försäkringsbolag stor frihet att agera kräver den att alla transaktioner och alla meddelanden lagras. – Lagen gäller från den 1 juli 2001. – Se också Sarbanes-Oxley.

[lagar] [personuppgifter] [ändrad 6 maj 2017]

agil systemutveckling

(agile software development) – arbetssätt för systemutveckling som betonar snabb­­het, informellt samarbete, täta kundkontakter och möjlighet att ändra under arbetets gång. (Se agil.) Även kravspecifikationen bör kunna omprövas. Det är en rörelse, inte en enhetlig metod. – Manifestet för agil systemutveckling (länk) publicerades 2001 av en grupp programmerare som hade reagerat på strävan efter detaljerade kravspecifikationer, omfattande dokumentation och byråkratiserande metoder och processer. De bildade Agile Alliance (länk), och har sedan dess utvecklat verk­tyg och andra hjälpmedel. – Jämför med devops, chatops, noops, extremprogrammering, lean software development, Scrum och DSDM. – Se också artikeln ”Agile software development is dead. Deal with it” från 2020.

[systemutveckling] [ändrad 3 februari 2020]

Seqr

en nerlagd svensk tjänst för betalning med mobil­telefon. – Det behövdes ingen kortläsare, som i flera andra sådana tjänster, utan trans­aktionerna byggde på QR‑koder, PIN och en ner­laddad app. Även NFC fungerade. Inga pengar drogs från kundens konto vid köptillfället, utan hon fick en räkning varje månad. – Seqr utvecklades av det svenska före­­taget Seam­less, och användes från 2001. Den köptes i början av 2018 av företaget Glase Fintech, som ändrade tjänstens namn till Glase. Tjänsten lades ner i november 2018. – Se seqr.se.

[betalningar] [nerlagt] [ändrad 18 augusti 2019]

Neonode

Neonodes nerlagda mobiltelefon med stor pekskärm – alltför långt före sin tid?

ett svenskt företag som utvecklar och licensierar ut teknik för pekskärmar. – Neonode kom 2012 i rampljuset på grund av den juridiska tvisten mellan Apple och Samsung (se Wikipedia). Apple hävdade då att Samsung hade inkräktat på Apples pekskärmsteknik, men Samsung kontrade med att påstå att Apple hade gjort intrång på Neonodes patent. – Neonode grundades 2001 av Magnus Goertz och Thomas Eriksson för att utveckla en mobiltelefon med pekskärm, men utan knappar. Företaget släppte telefonerna N1, N1m och N2. En nyemission 2008 misslyckades, och företaget försattes i konkurs. Thomas Eriksson startade då företaget på nytt med inriktning på att licensiera ut företagets pekskärmsteknik, Zforce. Verksamheten är numera framgångsrik. – 2017 började Neonode sälja Airbar†, ett senare avvecklat tillbehör som gjorde att man kunde använda en dators bild­skärm som pekskärm. – Se neonode.com.

[bildskärmar] [styrdon] [ändrad 17 januari 2023]

Susning

en nerlagd svensk wikipedi. – Susning var alltså ett webbaserat uppslagsverk som läsarna kunde ändra i, lägga till i och stryka i från sina webbläsare. – Susning startades 2001 av Lars Aronsson. Det var den första wikipedin på svenska, och den fanns i flera år jäm­sides med den svenska ver­sionen av Wiki­pedia. På grund av problem med klotter (oseriösa ändringar) och redigerings­krig stängdes Susning 2004 för redigering (men inte för läsning), utom för ett fåtal be­trodda personer. I augusti 2009 stängdes Susning helt.

[nerlagt] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 24 juni 2017]

konsumentisering

(consumerization) – det att ny teknik först kommer i konsumentprodukter och därefter införs i produkter för professionellt bruk. – Traditionellt har det varit omvänt: ny teknik är dyr och kräver inlärning, och därför har den först använts i produkter för proffs och företag. Sedan 1990‑talet har det allt oftare varit tvärtom: ny teknik har direkt utvecklats för massproduktion och för konsumentmarknaden. Professionella användare, som ofta är misstänksamma mot nyheter och vill se vad de går för, börjar använda dem efter ett tag. Ett exempel är surfplattor, ett annat är de avancerade processorerna för bildbehandling i spelkonsoler. – Även: det att gränsen mellan professionell utrustning och konsumentprodukter suddas ut. – Termen consumerization lär ha lanserats 2001 i ett föredrag på Leading Edge Forum av Douglas Neal och John Taylor. – Språkligt: Konsumentisering är bättre än konsumentifiering, eftersom konsumentifiering betyder att man gör konsument av något. – Se också gamification.

[innovation och produktion] [produkter och tjänster] [ändrad 17 december 2018]

Liberty Alliance

en avvecklad organisation som fastställde regler för samordnad identitetshantering för så kallade web services. – Tanken var att en användare bara skulle behöva logga in en gång under ett arbetspass, även om hon under det passet använder webbaserade tjänster från flera olika organisationer. – Liberty Alliance grundades 2001 som ett alternativ till Microsofts sedan dess nerlagda Dotnet My Services. De flesta större data- och telekomföretagen var med i Liberty Alliance. – Organisa­tionen avvecklades 2009, och er­sattes då av Kantara Initiative. – Liberty Alliances webbplats finns kvar vilande på projectliberty.org.

[identitet] [nerlagt] [organisationer] [ändrad 9 juli 2017]