– se e‑post och mejl. – Stavningen email är numera vanligare på engelska och används i denna ordlista.
Etikett: e
Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om ord och uttryck med förleden e-, som i elektronisk.
e-post
(e-mail eller email, på svenska ofta mejl) – elektroniskt meddelande som skickas över internet. – Det som skiljer e‑post från andra elektroniska meddelanden är att e‑post, via internet, kan skickas från en användare i ett nätverk till en mottagare i ett annat nätverk. (Och, givetvis, även till en mottagare i samma nätverk.) Nyare typer av meddelanden på internet, som chatt, förutsätter däremot att man först loggar in på en internetbaserad tjänst, där både avsändare och mottagare måste ha konton. E‑post kännetecknas av att:
- – tecknet @ (snabel‑a) måste ingå i adressen. Det separerar mottagarens användarnamn från namnet på nätverket som mottagaren finns på;
- – alla som har e‑postadress kan skicka mejl till alla andra som har e‑postadress – det behövs inga speciella inställningar, behörigheter eller inloggning;
- – mottagaren hämtar sina meddelanden. Inkommande e‑post sparas på en server i mottagarens nätverk eller i den nättjänst som förmedlar e-posten. Det är först när mottagaren ber om sin e‑post som den skickas från servern till mottagarens e‑postprogram eller webbläsare. Eftersom e‑postprogrammet kan vara inställt för att göra detta automatiskt med jämna mellanrum kan det verka som om mejlen kom automatiskt. (Undantag: så kallad pushmail.) – Jämför med snabbmeddelanden.
– E‑post uppfanns 1971 av Ray Tomlinson†: det som han tillförde var just ett standardiserat sätt att skicka meddelanden mellan olika datorsystem. (Att kunna skicka meddelanden inom samma datorsystem var inget nytt.) Andra elektroniska meddelanden som SMS, snabbmeddelanden och nätverksmeddelanden är alltså inte e‑post i ordets strikta bemärkelse. Sådana meddelanden har heller inte tecknet @ i adresserna. – Variantordet elpost bör ses som en skämtsamhet. – På engelska är stavningen email utan bindestreck numera vanligast, men på svenska skriver de flesta e‑post.
[e-post] [ändrad 14 mars 2023]
e-posthygien
(email hygiene) – goda vanor som skyddar datorn mot datavirus och minskar exponeringen för spam. Till exempel:
- – att du aldrig öppnar e‑postbilagor från okända avsändare;
- – att du aldrig svarar på spam. Då bekräftar du nämligen att din e‑postadress finns och fungerar. När spammaren vet det kan hon sälja adressen vidare till andra spammare, och då får du ännu mer spam;
- – du bör inte heller skicka kedjebrev vidare, i synnerhet inte virusvarningar eller bluffar (hoaxes), som att storföretag skänker bort saker (se Anna Swelung);
- – att du använder program som upptäcker och stoppar datavirus, spionprogram och andra oönskade program.
elektroniskt papper
e-papper – beteckning på typer av bildskärmar som har några av papperets fördelar jämfört med vanliga bildskärmar. – Elektroniskt papper bör uppfylla åtminstone några av dessa krav:
- – se ut som papper. Man ska kunna läsa texten utan bakgrundsbelysning;
- – skonsamt för ögonen. Det bör vara fritt från flimmer och ha hög upplösning;
- – beständig bild. Text och bild ska vara kvar på det elektroniska papperet utan att det behövs ständig tillförsel av elektrisk ström. Ström ska bara behövas för att byta bild;
- – böjlighet och vikbarhet. Elektroniskt papper ska kunna rullas ihop och vikas som vanligt papper;
- – skrivbarhet. Man ska kunna skriva på det elektroniska papperet med något slags penna;
- – lågt pris.
– På engelska kallas elektroniskt papper ibland för e‑ink (se också företaget E Ink). – Se också e‑bok och elektrovätning, och jämför med Power paper.
[bildskärmar] [ord på e-] [ändrad 5 maj 2020]
Cyber Monday
påhittat namn på måndagen efter Thanksgiving i USA – den dag då folk påstås börja köpa julklappar på nätet. – Benämningen (se cyber) infördes i november 2015 av branschorganisationen Shop.org i USA, och fick snabbt genomslag. – Bakgrund: Cyber Monday hör ihop med Black Friday, dagen efter Thanksgiving. Thanksgiving firas alltid fjärde torsdagen i november, och är helgdag i USA. Black Friday är alltså en klämdag, alltså ledig dag för många i USA, och brukar räknas som den dag då julhandeln börjar. Black Friday heter så för att det är den dag då butikernas försäljning för hela året börjar gå ihop (in black). Cyber Monday (som inte är en ledig dag) hittades på för att skapa en liknande tradition för webbshopping. I slutet av 2010‑talet har man börjat tala om Black Friday även i Sverige, och hela veckan kallas också för Black Week i Sverige. – Cyber Monday allas också för eDay eller e‑Day. – Jämför med Singles’ day.
[e-handel] [årliga evenemang] [ändrad 14 november 2017]
e-pliktlagen
lag om att kopior av alla elektroniska publikationer ska lämnas till Kungliga biblioteket, KB (kb.se). Det är en utvidgning av regeln om att pliktexemplar av alla tryckta publikationer måste lämnas till KB och till några andra bibliotek. – E‑pliktlagen gäller sedan den 1 juli 2012, och omfattar i princip allt material som görs tillgängligt för allmänheten genom internet eller genom andra offentliga datornätverk. Den gäller även för datorspel.– Det formella namnet på lagen är Lag om pliktexemplar av elektroniskt material – se Svensk författningssamling.
[arkiv och bibliotek] [lagar] [publicering] [ändrad 24 maj 2021]
ecash
– elektroniska kontanter, elektroniska pengar; även: e-cash;
- – eCash – varumärke för elektroniska pengar från DigiCash, som gick i konkurs 1998;
- – allmän beteckning på engelska för elektroniska pengar;
- – se Ecash Act.
[elektroniska pengar] [ändrad 16 april 2022]
e-bok
- – elektronisk bok bok i digitalt format, alltså i form av en fil som kan visas på en vanlig dator, smart mobil, surfplatta eller med läsplatta. – Filformat för e‑böcker är främst ePub. Dessutom finns, eller har funnits, bland annat bbeb†, eReader, Microsoft Reader† och Mobipocket†. – På engelska: e‑book. En kort e‑bok kallas för e‑singel. – Vanliga krav på program för visning av e‑böcker är att läsaren ska kunna lämna bokmärken, kunna skriva anteckningar och att texten ska vara flödande (inte fasta radslut). Förlagen brukar också vilja ha kopieringsskydd. – I december 2019 fastslog EU‑domstolen att e‑böcker inte får säljas i andra hand – se domstolens utslag. – Se också Datatermgruppens rekommendation. – Läs också om blook och om projektet Worldreader;
- – e-bokläsare, se läsplatta.
[e-böcker] [ändrad 21 december 2019]
e-legitimation
- – elektronisk legitimation, e‑leg – elektronisk identitetshandling i form av ett program som signerar innehavarens handlingar på internet. Används för bankärenden på nätet, för Mina vårdkontakter och för många andra svenska nättjänster. Innehavaren aktiverar e‑legitimationen med ett lösenord som är samma från gång till gång. – E‑legitimationer kan gälla för:
- – personer (personlig e‑legitimation);
- – organisationer (elektronisk organisationslegitimation) eller för:
- – maskiner (elektronisk serverlegitimation).
– Se också e‑stämpel och elektronisk signatur samt e-underskrift. – Läs mer i TNC:s ordlista Terminologi för e‑legitimationer (länk) – Se också broschyren Juridisk vägledning för införande av e‑legitimation och e‑underskrifter och Myndigheten för digital förvaltning, DIGG:s sida: e‑legitimation.se;
- – varumärke för e‑legitimation som tjänst från flera svenska myndigheter, banker och teleoperatörer. – Se bankid.com. – Se också BankID, DIGG, eIDAS (EU:s förordning om e‑legitimation) och Sweden Connect.
– Legitimation eller ID? – I strikt terminologi är en identitetshandling, till exempel ett ID‑kort, något som talar om vem du är. En legitimation intygar dessutom att du har en viss rättighet, behörighet eller egenskap: att du är anställd någonstans, att du har en viss befogenhet, att du är student eller pensionär. De två termerna blandas ofta ihop: en legitimation intygar ju också identitet. Man kan till exempel använda sitt körkort (en legitimation) som ID‑kort. (Men inte omvänt. Ett ID‑kort gäller inte som körkort.) E‑legitimation är egentligen en elektronisk identitets-handling: själva poängen är ju att en e‑legitimation kan användas i många sammanhang. – Man kan också säga att skillnaden mellan legitimation och ID‑kort har blivit mindre viktig i många sammanhang, eftersom man direkt kan kolla ett ID-kort mot ett register och se vilken behörighet eller rättighet personen i fråga har. Polisen kan till exempel snabbt ta reda på ifall innehavaren av ett ID‑kort också har körkort.
– Helt apropå: legimitation.
[elektroniska signaturer] [identifiering] [uttryck på e-] [ändrad 3 juni 2022]