Ord och uttryck i it-branschen
en överenskommelse mellan företag, regeringar och medborgare om att skydda webben från censur, näthat och intrång i privatlivet. Det kallas också för ”Magna Carta for the web”. – Contract for the web är ett initiativ av webbens grundare Tim Berners‑Lee, presenterat i november 2018 (se föredrag). Många företag och andra organisationer har ställt sig bakom. – Se contractfortheweb.org. – Se också hashtaggen #ForTheWeb.
[censur] [näthat] [personlig integritet] [webben] [9 november 2018]
– the rule of least power – regeln om minst kraftfulla språket – principen att programmerare bör välja det minst kraftfulla av de programspråk som kan användas för att lösa en uppgift. – Man bör, om det går, välja ett språk som steg för steg och med lättfattliga kodord beskriver vad som ska göras, eller hur en datamängd är uppbyggd. – Principen formulerades 1998 av Tim Berners‑Lee (se denna länk), som motiverar den med att program och datamängder som ska göras tillgängliga på webben och återanvändas bör vara enkla för andra än upphovspersonen att förstå, bearbeta och analysera. Man bör kunna förstå delar av koden oberoende av helheten. Koden till webbsidor som är skrivna i HTML är till exempel lätt att förstå, förutsatt att man har vissa förkunskaper, medan koden till en Java-applikation inte går att genomskåda på något enkelt sätt. – Regeln om minst kraftfulla språket går på tvärs mot decennier av utveckling av programspråk. Utvecklare har strävat efter att göra språken så kraftfulla som möjligt, men det kräver förkunskaper på hög nivå av programmerarna, och gör det svårt för utomstående att förstå programkoden. – Läs mer i detta dokument från W3C.
[lagar] [programmering] [17 maj 2018]
(fake news, på svenska också fejknyheter, fejkade nyheter) – falska påståenden som publiceras som om de var äkta nyheter. De sprids sedan vidare av personer som tror att de är sanna, eller som vill att andra ska tro det. Detta kan få skrämmande följder, se Pizzagate. – Det finns två huvudtyper av falska nyheter:
– I slutet av 2016 uppstod en intensiv debatt om falska nyheter. Det gällde bland annat de falska nyheternas betydelse i det inflammerade presidentvalet i USA. Många ansåg att sociala medier som Facebook och sökmotorer som Google borde varna sina besökare för falska nyheter. – I mars 2017 varnade webbens skapare Tim Berners-Lee för falska nyheter (länk). Forskare på Harvarduniversitetet publicerade 2017 A field guide to fake news and other information disorders, se denna pdf. – Påven Franciskus skrev om falska nyheter i ett meddelande den 24 januari 2018 och påpekade att det började i Edens lustgård (länk). President Donald Trump kallade alla nyheter som inte passade honom för fake news. – Läs också om Faktisk och Snopes samt om sham news och skräpnyheter (junk news). – Fejkade nyheter var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[desinformation] [årets nyord] [ändrad 6 november 2021]
webben – nät av information på internet i form av sidor som är sammanknutna med hyperlänkar. Från en sida på webben kan man komma till en annan med en knapptryckning. Sidorna visas i webbläsare (web browsers). – Tekniskt bygger webben på sidspråket HTML, numera ofta ersatt av XML, och protokollet för sidhämtning, HTTP (numera ofta HTTPS). – Webben förutsätter internet, men det är inte samma sak som internet; det är en tillämpning av internet. – Webben utvecklades av Tim Berners‑Lee på kärnforskningsinstitutet CERN runt 1990 som ett sätt att publicera vetenskapliga artiklar på internet: med hyperlänkarna ville han ge läsaren möjlighet att direkt hämta och läsa de artiklar som skribenten hänvisar till i fotnoterna. Forskare och studenter kom snart på att webben kunde användas till annat än vetenskapliga uppsatser. 1993 kom webbläsaren Mosaic†, som gjorde webben till ett massmedium i klass med press och tv. – Webbens tekniska ledning är W3C. – Den svenska stavningen med två b:n, webb och webben, har använts sedan mitten av 1990-talet för uttalets skull – weben skulle ju rimma på Preben.
[webben] [ändrad 28 juni 2020]
den första webbläsaren som fick stor spridning. – Mosaic utvecklades 1993 av Marc Andreessen och Eric Bina, vid den tiden studenter på University of Illinois (illinois.edu) och samtidigt frilansprogrammerare för National center for supercomputing applications (NCSA). Det var tack vare Mosaic som tusentals internetanvändare fick upp ögonen för World Wide Web. Den allra första webbläsaren, egentligen en kombinerad webbläsare och webbeditor, utvecklades av webbens skapare, Tim Berners-Lee. Men den hade ett renodlat textgränssnitt och inga bilder. – Se också Erwise†.
– Mosaic fanns i två versioner:
[it-historia] [webbläsare] [ändrad 17 mars 2020]
Hypertext markup language – det språk som används för att skriva webbsidor. Textens och sidans utformning, liksom länkar till andra webbsidor, anges med enkla koder, taggar, som blir osynliga för användaren när man tar upp sidan i en webbläsare. HTML är en tillämpning av SGML. – Se också dynamisk HTML, XML, XHTML och Compact HTML. – Version 5 av HTML, HTML5, är en radikal omarbetning. – HTML utvecklades av Tim Berners-Lee, och är en av grundstenarna för webben.
[förkortningar på H] [programspråk] [webbpublicering] [ändrad 7 juni 2017]
World wide web consortium – den organisation som fastställer standarder för webbläsare och webbservrar samt för HTML, XML och andra program för webben. W3C finns på MIT, som driver det tillsammans med franska dataforskningsinstitutet INRIA (länk) och europeiska kärnforskningsinstitutet CERN i Genève. Chef för W3C är webbens skapare Tim Berners‑Lee. – Se w3.org. – W3C är inte samma som World wide web foundation.
[branschorganisationer] [förkortningar på W] [webben] [ändrad 18 december 2019]
Hypertext transfer protocol – det protokoll som styr kommunikationen på webben. – HTTP styr hämtandet och skickandet av webbsidor mellan webbserver och webbläsare. – HTTP konstruerades 1991 av webbens upphovsman Tim Berners-Lee. – Skilj mellan HTTP och den säkrare varianten HTTPS. – HTTP förnyas långsamt. Version 1.1 är från 1997, och gällde fram till 2015, då HTTP version 2 släpptes, se HTTP/2; se också HTTP/3. – Läs också om HTTPD (som inte är ett protokoll).
[förkortningar på H] [webben] [ändrad 21 februari 2023]
Organisation européenne pour la recherche nucléaire – den europeiska kärnforskningsorganisationen i Genève. Det var där som Tim Berners-Lee uppfann World Wide Web år 1990. – Se home.cern. – 2014 startade CERN den krypterade e‑posttjänsten Protonmail. – Förkortningen CERN står för Conseil européen pour la recherche nucléaire (Europeiska rådet för kärnforskning), organisationens ursprungliga namn.
[forskningsinstitut] [förkortningar på C] [webben] [ändrad 9 november 2017]
organisation som driver på utvecklingen av öppna data. Grundades 2012 av bland andra Tim Berners‑Lee, och har huvudkontor i London. Förkortas ODI. – Se theodi.org.
[organisationer] [öppen information] [ändrad 14 maj 2018]