Alliance for affordable internet

en organisation som verkar för att göra internet tillgängligt för fattiga människor i ut­veck­lings­länder. – Alliance for affordable internet bild­ades i september 2013 och har företag, ide­ella or­ga­ni­sa­tion­er och forskningsinstitut som medlem­mar. Ini­tia­tiv­tagare är Tim Berners-Lee, och World Wide Web Foundation hyser organisationens sek­re­ta­riat. Namnet förkortas A4AI. – Se a4ai.org.

[internet] [organisationer] [ändrad 5 juni 2017]

hypertext

text med inbyggda kopplingar (hyperlänkar) till annan information. Det står inte bara var den informationen finns, utan programmet som visar texten har också möjlighet att hämta och visa den information som hyperlänken går till. (Denna sida är till exempel hypertext.) – Information som text, bilder och ljudfiler som nämns i texten kan hämtas av datorn efter en enkel instruktion från användaren – normalt genom att man klickar på en länk. Tekniken förutsätter att texten visas på bildskärm i en dator. – Idén om hypertext har utvecklats från två utgångspunkter. Den ena är Vannevar Bushs† idé (se Memex) att vi borde kunna länka samman informationen i våra egna textsamlingar (böcker, tidningsklipp, anteckningar) efter behov. Den andra är idén att de källhänvisningar som akademiker och forskare har i sina artiklar borde vara snabbt åtkomliga för läsarna – inte genom att de ingår i artikeln, utan genom länkning. Detta var Tim Berners-Lees främsta mål när han konstruerade webben. – Ordet hypertext myntades 1965 av Ted Nelson.

[användargränssnitt] [informationshantering] [it-historia] [ändrad 5 juni 2017]

NeXT

NeXTs märke, formgivet av Paul Rand. Formen anspelar på den allra första NeXT-datorn, som var kubformad.

NeXT Computer, senare NeXT Software – det datorföre­tag som Steve Jobs† grundade 1986 efter att han hade utmanövrerats från Apple. – NeXT lanserade en dator med samma namn, elegant formgiven och rik på finesser, men långsam. Datorns historiska insats är att Tim Berners-Lee och Robert Cailliau använde den när de ut­veck­lade World Wide Web (se artikel i The Guardian: länk). – NeXT lade ner till­verk­ningen av datorer 1993. Ope­ra­tiv­­systemet Next­Step† (senare OpenStep†) vann mer anseende på grund av sin lätthanterliga men kraft­fulla objektorienterade utvecklings­miljö. Apple köpte NeXT 1997, av­veck­lade verksamheten och gjorde Next­Step till grund för Mac OS X (som numera heter macOS), samt fick tillbaka Steve Jobs på köpet.

[it-historia] [persondatorer] [unix] [uppköpt] [ändrad 3 maj 2019]

Bush, Vannevar

Vannevar Bush.
Vannevar Bush.

(18901974) – en amerikansk forskare som skissade en före­gångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var pro­fessor på MIT, och kon­stru­erade i mellankrigstiden avan­ce­rade meka­niska räknemaskiner. Under andra världs­kriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. För­slaget om Memex publice­rade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman informa­tion i böcker, an­teck­ningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyper­länkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. An­vändaren skulle kunna koppla ihop ett doku­ment med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Suther­land, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på register­kort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier (1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Ar­­ti­keln As we may think finns här. – Namnet: Vannevar uttalas med samma be­to­ning som Sven-Ivar.

[för- och bihistoria] [informationshantering] [personer] [vannevar bush] [ändrad 31 augusti 2020]

Manchester Mark I

en av de första helt elektroniska datorerna, byggd 1949 vid Manchesteruniversitetet i England. – Manchester Mark I var en av de första datorerna som kunde lagra program i minnet. Inmatnings- och programmerings­systemet konstru­e­ra­des av Alan Turing†. Maskinen var en vidareutveckling av SSEM† (”Baby”). – Bland de som arbetade med Manchester Mark I fanns Conway Berners‑Lee och Mary Lee Woods, föräldrar till Tim Berners‑Lee. – Manchester Mark I var förebild till Ferrantis† första dator. – I USA fanns en annan liknande dator med namnet Mark I†. – Se historik från Manchesteruniversitetet.

[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 5 juni 2017]

Berners-Lee, Tim

Porträttfoto av Tim Berners-Lee.
Tim Berners-Lee.

(1955) – uppfinnare av webben, chef för webbens tekniska lednings­­grupp W3C. – Tim Berners-Lee utveck­lade World Wide Web under 19801991 när han arbetade på det euro­­peiska kärnforskningsinstitutet Cern. (Hans första formella förslag finns här.) – Från början ville han bara göra ett hjälp­­­medel för hantering av källorna i forskningsrapport­er genom att an­vända hyper­­länkar (jämför med Xanadu). Han ut­­vecklade proto­­kollet HTTP, sidbeskrivningsspråket HTML och skrev tillsammans med Robert Cailliau den första kom­bi­nerade webb­­läsaren och webbeditorn på en NeXT†-dator. 1991 la han ut http://info.cern.ch på inter­­net – den första allmänt tillgängliga webbsidan. Senare utvecklande han XML och tog initiativ till den seman­tiska webben. – Tim Berners-Lee grundade 2008 stiftelsen World wide web foundation. 2012 var han med och startade Open data institute. 2013 grundade han Alliance for affordable internet, A4AI. – Tim Berners-Lee fick 1998 utmärkelsen Usenix life­time achieve­ment award (länk), år 2000 EFF:s pris Pioneer Award, 2006 Love­lace medal och 2012 Millennium­­priset för teknologi, och han adlades 2003 av brittiska drottningen. Han tilldelades i april 2017 Turingpriset (för år 2016), se denna länk. – Hans föräldrar var med och byggde en av de första datorerna, Manchester Mark I†.

[it-historia] [tim berners-lee] [webben] [ändrad 5 juni 2017]

webbläsare

(web browser eller bara browser) – program som hämtar webbsidor från webb­servrar och visar upp dem i grafisk form för användaren. – I en webbläsare ingår program som efterfrågar och tar emot webbsidor från de webbservrar där de publi­ce­ras, program som återger (renderar) webbsidan på bild­skärmen samt hjälp­medel som bokmärken / favoriter, historie­fil och kakhantering. – Se också webb­läsar­motor. – Den första spridda webbläsaren med grafiskt användargränssnitt var Mosaic† från 1993. (Men se också Erwise†.) Före Mosaic fanns två webb­läsare med enbart text, utvecklade av webbens skapare Tim Berners‑Lee och av Robert Cailliau. Tim Berners‑Lees webbläsare har återskapats för moderna datorer, se denna länk. – I mitten av 1990‑talet var Netscape Navigator† ledande, men den trängdes undan av Microsofts Internet Explorer†, som länge var den mest spridda, men som Microsoft 2015 ersatte med Edge. På 2000‑talet blev den ledande konkurrenten till Internet Explorer först Firefox, skriven i öppen källkod, på 2010‑talet Google Chrome. Apple har Safari, och en annan känd webbläsare är norska Opera. 2008 kom Googles Chrome. Eftersom Chrome är skriven i öppen källkod har det kommit flera andra webbläsare som är baserade på Chrome, till exempel Brave (brave.com) och Vivaldi (vivaldi.com). – En enkel, textbaserad webbläsare är Lynx. – Språkligt: Den engelska benämningen browser är, om man tolkar den strikt, missvisande, eftersom man inte använder webbläsare för att ögna igenom (browse) webben, utan för att hämta och visa valda webbsidor. Benämningen är övertagen från en äldre betydelse av browser inom it. – Se också rich internet application. – Den mer övergripande termen webbklient omfattar både vanliga webb­läsare och speci­ella program för hantering av speciella typer av information som förmedlas med webbteknik. Många andra program kan visa webbsidor.

[webbläsare] [ändrad 12 mars 2023]

Cailliau, Robert

(1947)belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners‑Lee på en NeXT†‑dator.) – Cailliau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu. Tillsammans med James Gillies har han skrivit boken How the web was born (länk) från år 2000.

[it-historia] [personer] [robert cailliau] [webben] [ändrad 11 mars 2023] 

Curl

  1. curl – ett program för överföring av filer mellan datorer med användning av olika protokoll. – curl ut­veck­la­s sedan 1997 i fri och öppen källkod av Daniel Stenberg (länk), och har blivit mycket spritt. Daniel Stenberg belönades 2017 med Polhemspriset för curl, se motivering.  – Namnet stavas numera oftast curl med liten begynnelsebokstav, tidigare även cURL. – libcurl (även skrivet libcURL) är ett bibliotek med protokoll för överföring av filer, se curl.haxx.se/libcurl/. – curl användes i den helikopter som den 19 april 2021 flög på Mars (se länk). – Se curl.se och boken Everything curl, som kan laddas ner här;
  2. Curl – ett programspråk för webb­sidor, avsett att ersätta både HTML och skriptspråk som PHP. – Den som hämtar en webbsida skriven i Curl får hela källkoden till den efter­frågade sidan, och den körs sedan hos mottagaren i ett tilläggs­program till webbläsaren, Surge. – Curl är ett objekt­orienterat språk som har utvecklats av David A KranzMIT med finansiering från Darpa, och med hjälp av Tim Berners-Lee. – Läs mer på curl.com.

[datakommunikation] [programspråk] [webbpublicering] [ändrad 11 januari 2020]

Erwise

den första webb­läsaren med grafiskt användargränssnitt. – Erwise ut­veck­­la­des 1992 av fyra studenter i Hel­sing­fors. De hette Kim Nyberg, Teemu Rantanen, Kati Suominen och Kari Sydänmaanlakka. – Erwise kunde ha blivit den första stora webb­läsaren i stället för Mosaic†, men arbetet avbröts av att studenterna tog examen och började med annat. Tim Berners-Lee ville då ta över pro­jektet, men det stupade på att allt var skrivet på finska. – För mer in­for­ma­tion, följ länkarna på Wikipedia.

[it-historia] [webb­läsare] [ändrad 4 juni 2017]