least power

– the rule of least power – regeln om minst kraftfulla språket – principen att programmerare bör välja det minst kraftfulla av de programspråk som kan användas för att lösa en uppgift. Man bör, om det går, välja ett språk som steg för steg och med lättfattliga kodord beskriver vad som ska göras, eller hur en datamängd är uppbyggd. – Principen formulerades först av Tim Berners‑Lee (se denna länk), som motiverar den med att program och datamängder som ska göras tillgängliga på webben och återanvändas bör vara enkla för andra än upphovspersonen att förstå, bearbeta och analysera. Man bör kunna förstå delar av koden oberoende av helheten. Koden till webbsidor som är skrivna i HTML är till exempel lätt att förstå, förutsatt att man har vissa förkunskaper, medan koden till en Java-applikation inte går att genomskåda på något enkelt sätt. – Regeln om minst kraftfulla språket går på tvärs mot decennier av utveckling av programspråk. Utvecklare har strävat efter att göra språken så kraftfulla som möjligt, men det kräver förkunskaper på hög nivå av programmerarna och gör det svårt för utomstående att förstå programkoden. – Läs mer i detta dokument från W3C.

[lagar] [programmering] [17 maj 2018]

falska nyheter

(fake news, på svenska också fejknyheter, fejkade nyheter) – falska påståenden som publice­ras som om de var äkta ny­heter. De sprids sedan vidare av personer som tror att de är sanna, eller som vill att andra ska tro det. Detta kan få skrämmande följder, se Pizza­gate. – Det finns två huvudtyper av falska nyheter:

  • – avsiktlig desinformation. Avsändaren sprider lögnaktiga påståenden om politiska motståndare eller om grupper av människor (homosexuella, judar, mexikaner, muslimer, romer, transpersoner …) i hopp om att av­sänd­a­rens likasinnade ska ta lögn­er­na på allvar. Det förekommer också att sajter publicerar falska nyheter enbart för att locka besökare och få betalda annonser (se också klickbete);
  • – parodiska nyheter. Det är inte meningen att läsarna ska ta ”nyheterna” på allvar. De är avsedda som skämt. Välkända källor till parodiska ny­heter är de amerikanska sajterna The Onion (theonion.com) och World news daily report (worldnewsdailyreport.com). Tyvärr tas parodiska nyheter ibland på allvar. – Viralgranskarens lista över sajter med parodiska nyheter finns här.

– I slutet av 2016 uppstod en intensiv debatt om falska nyheter. Det gällde bland annat de falska nyheternas betydelse i det inflammerade presidentvalet i USA. Många ansåg att sociala medier som Facebook och sökmotorer som Google borde varna sina besökare för falska nyheter. – I mars 2017 varnade webbens skapare Tim Berners-Lee för falska nyheter (länk). Forskare på Harvarduniversitetet publicerade 2017 A field guide to fake news and other information disorders, se denna pdf. – Påven Franciskus skrev om falska nyheter i ett meddelande den 24 januari 2018 och påpekade att det började i Edens lustgård (länk). – Läs också om Faktisk, Snopes och Viralgranskaren samt om skräpnyheter (junk news). – Fejkade nyheter var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[desinformation] [ändrad 15 september 2018]

World wide web

webben – nät av information på internet i form av sidor som är sammanknutna med hyperlänkar. Från en sida på webben kan man komma till en annan med en knapptryckning. Sidorna visas i webbläsare (web browsers). – Tekniskt bygger webben på sidspråket html, numera ofta ersatt av xml, och pro­to­kollet för sidhämtning, http (numera ofta https). – Webben förutsätter internet, men det är inte samma sak som internet. – Webben utvecklades av Tim Berners-Lee runt 1990 som ett sätt att publicera vetenskapliga uppsatser på internet: med hyperlänkarna ville han ge läsaren möjlighet att direkt hämta och läsa de artiklar som skribenten hänvisar till i fotnoterna. Forskare och studenter kom snart på att webben kunde användas till annat än vetenskapliga uppsatser. 1993 kom webbläsaren Mosaic, som gjorde webben till ett massmedium i klass med press och tv. – Webbens tekniska ledning är W3C.

Mosaic

den första webbläsaren som fick stor spridning. – Mosaic utvecklades 1993 av Marc Andreessen och Eric Bina, vid den tiden studenter på University of Illinois (illinois.edu) och frilansprogrammerare för National center for supercomputing applications (NCSA). Det var tack vare Mosaic som tusentals internetanvändare fick upp ögonen för World Wide Web. Den allra första webbläsaren, egentligen en kombinerad webbläsare och webbeditor, utvecklades av webbens skapare, Tim Berners-Lee. Men den hade ett renodlat textgränssnitt och inga bilder. – Se också Erwise.

– Mosaic fanns i två versioner:

  • – Den ena utvecklades på NCSA som underhöll den fram till 1997. (NCSA:s Mosaic finns fortfarande för nerladdning här.)
  • – Den andra versionen utvecklades av företaget Spyglass, som ägdes av NCSA. Spyglass hade rätt att använda namnet Mosaic, men skrev om källkoden från grunden. Det var Spyglass version av Mosaic som såldes till Microsoft, och som blev grunden till Internet Explorer.

[it-historia] [webbläsare] [ändrad 11 april 2017]

HTML

Hypertext markup language – det språk som används för att skriva webb­sidor. Textens och sidans utformning, liksom länkar till andra webbsidor, anges med enkla koder, taggar, som blir osynliga för användaren när man tar upp sidan i en webbläsare. HTML är en tillämpning av SGML. – Se också dynamisk HTML, XML, XHTML och Compact HTML. – Version 5 av HTML, HTML5, är en radikal omarbetning. – HTML utvecklades av Tim Berners-Lee, och är en av grundstenarna för webben.

[förkortningar på H] [programspråk] [webbpublicering] [ändrad 7 juni 2017]

HTTP

Hypertext transfer protocol – det protokoll som styr kommunikationen på webben. – HTTP styr hämtandet och skickandet av webbsidor mellan webbserver och webbläsare. – HTTP konstruerades av webbens upp­hovs­man Tim Berners-Lee. – Skilj mellan HTTP och den säkrare varianten HTTPS. – HTTP förnyas långsamt. Version 1.1 är från 1997, och gällde fram till 2015, då http version 2 släpptes, se HTTP/2. – Läs också om HTTPD (som inte är ett protokoll).

[förkortningar på H] [webben] [ändrad 8 juli 2017]

CERN

Organisation européenne pour la recherche nucléaire – den europeiska kärn­forsknings­organisationen i Genève. Det var där som Tim Berners-Lee upp­fann World Wide Web år 1990. – Se home.cern. – 2014 startade CERN den krypterade e‑post­tjänsten Proton­mail. – Förkortningen CERN står för Conseil européen pour la recherche nucléaire (Europeiska rådet för kärnforskning), organisationens ursprungliga namn.

[forskningsinstitut] [förkortningar på C] [webben] [ändrad 9 november 2017]

Alliance for affordable internet

organisation som verkar för att göra internet tillgängligt för fattiga män­ni­skor i ut­veck­lings­länder. – Alliance for affordable internet bild­ades i sep­tem­ber 2013 och har företag, ide­ella or­ga­ni­sa­tion­er och forsk­nings­insti­tut som med­lem­mar. Ini­tia­tiv­tagare är Tim Berners-Lee, och World Wide Web Foundation är organisationens sek­re­ta­riat. Namnet för­kortas A4AI. – Se a4ai.org.

[internet] [organisationer] [ändrad 5 juni 2017]