Jain

(Java APIs for integrated net­works) – en avvecklad Java‑baserad teknik som skulle göra det möjligt att skriva pro­gram för webben utan att programmeraren skulle behöva veta om kommunikationen sker över telenätet, optiska fiber­nät eller via mobiltelefonnätet. – Syftet var att ett program bara skulle skrivas en gång och sedan fungera i alla miljöer. – Jain lansera­des 1999 av Sun†, som senare köptes av Oracle. All utveckling av Jain inom Oracle tycks ha upphört 2004: Oracles webbsidor om Jain är borttagna sedan början av 2019. – Jain har emellertid utvecklats vidare av frivilliga i projektet Jain-sip, se github.com/usnistgov/jsip. – Även: anhängare av den jainistiska religionen – se Wikipedia.

[nerlagt] [programmering] [webben] [ändrad 9 oktober 2019]

darknet

beteckning på delar av internet som är oåtkomliga eller okända för de flesta, till exempel för att de inte finns med i sök­motorernas index:

  1. – det mörka nätet – hemliga datornät med lösen­ords­-skyddad och krypterad information. Endast inbjudna får vara med;
  2. – se anonymiserings­tjänst;
  3. – nätverk på internet för spridning av otillåtet kopierade filer (musik, film, datorprogram); de program som används i sådana nät. – Se artikeln ”The darknet and the future of content distribution” (länk) av Peter Biddle, Paul England, Marcus Peynado och Bryan WillmanMicrosoft;
  4. – nätverk som kringgår filter och censur på internet. – Se också svart­kast;
  5. – se Meshnet och Dark mail.

– Läs också om dark social och djup­webben samt om internet goes dark. – Språkligt: Man skiljer ofta mellan dark och deep i dessa sammanhang: deep / djup betyder svåråtkomlig, men dark / mörk betyder hemlig, dold, eventuellt olaglig, skum. Men den distinktionen tillämpas inte alltid.

[internet] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [upphovsrätt] [webben] [ändrad 1 maj 2022]

Meshnet

ett avsomnat projekt för att skapa ett kommunikationsnätverk som är fritt från övervakning och censur, och omöjligt att blockera. – Grundidén var att deltagarna kommunicerar direkt och indirekt med varandra med trådlös teknik (se mesh). Nätverkets plattform är CJDNS. – Meshnet kallades ibland för darknet, ett namn som projektet ville slippa: Meshnet var nämligen privat snarare än hemligt. – Webbsajten projectmeshnet.org är nerlagd (2016), men kopplar vidare till Hyperboria (hyperboria.net), ett projekt med liknande inriktning. – Läs också om bit (betydelse 2), community network, Feed over email, Free network foundation†, Greatfire, Haystack, internetridån, svartkast och Telex (betydelse 2).

[nerlagt] [personlig integritet] [trådlöst] [ändrad 19 juni 2019]

VSAT

beteckning på datakommunikation via satellit. – För­kortningen VSAT står för very small aperture terminal och syftar på den kombinerade mot­tagaren och sändaren på jorden, vanligen en parabol­antenn. Termen aperture, på svenska (i detta samman­hang) apertur, syftar, enkelt uttryckt, på antennens yta. Ju större apertur (=yta), desto bättre mot­tagning. (Se också bländare.) Aperturen på en parabolantenn är nämligen liten jäm­fört med den på ett radio­tele­skop, vilket var vad man jäm­förde med när man började an­vända satelliter för kommunikation runt 1960. – Den inter­nationella branschorganisationen för satellitkommunika­tion är Global VSAT forum, se gvf.org. – Läs också om DVB‑RCS2, se DVB.

[datakommunikation] [förkortningar på V] [rymden] [ändrad 18 juli 2017]

Web index

en löpande utvärdering av webbens inflytande på världens länder. – Web index startade 2012 av World wide web foundation. Länderna poängsätts för:

  • – beredskap (infrastruktur och institutioner för användning av webben);
  • – användning (användare och resurser på webben) och:
  • – inflytande (hur webben används i företag, myndigheter och socialt liv).

– Se thewebindex.org.

[webben] [ändrad 31 december 2017]

HTTPS

HTTP over SSL – en variant av HTTP med högre säkerhet. Sedan slutet av 2010‑talet har en allmän övergång från HTTP till HTTPS pågått. – HTTPS är en kom­bi­na­tion av vanliga HTTP (hypertext transfer protocol) och SSL (secure socket layer). All kommunika­tion från en webbadress (URL) som börjar med ”https://” är kryp­te­rad och relativt väl skyddad mot av­läs­ning och manipulation av in­for­ma­tion. När man skriver webbadresser som börjar med ”https://” får man inte glömma s:et på slutet. – HTTPS utvecklades 1994 av Netscape och är en officiell standard som definieras i en RFC (RFC 2818)

[kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 26 augusti 2020]

Postels lag

”Var försiktig med vad du gör, var fri­kostig med vad du tar emot.” – Prin­cipen handlar på hur man bör agera i ett dator­nät­verk: man ska nog­grant följa alla regler när man sänder till andra, men när man tar emot meddelanden från andra ska man vara to­le­rant mot even­tu­ella fel, så länge som hel­heten är möjlig att tyda. – Upp­kallad efter inter­netpion­jären Jon Postel (1943—1998, se Wikipedia). Den är också känd som robusthetsprincipen (the ro­bust­ness princi­ple). (Se också robusthet.)

[internet] [lagar] [ändrad 29 oktober 2018]

roaming

– teletjänstöverflyttning; mobil, resande;

  1. – till­fällig tele­tjänst­flytt – användning av annan operatörs mobilnät utomlands eller när man är utanför sin vanliga operatörs täckningsområde. – Roaming brukar medföra extrakostnader för abonnenten – roamingavgift eller utlandsavgift. (Jämför med samtrafik.) – Roaming ersattes från 2014 i EU av lokal utbrytning, vilket innebär att abonnenten vid utlandsbesök ansluter sig till en lokal operatör utan inblandning av sin operatör i hemlandet. I oktober 2015 beslöt Europaparlamentet att roamingavgifter skulle avskaffas i EU från den 15 juni 2017. Och innan dess skulle taket för avgifterna sänkas den 30 april 2016. Ett slutgiltigt beslut om att avskaffa roamingavgifter för abonnenterna togs den 6 april 2017. – Teleoperatörerna får emellertid fortfarande ta betalt av varandra för roamingen, men den avgiften ska successivt minskas fram till 2022. Mobiloperatörerna får också ta ut extra avgifter av utländska besökare på turistorter för att de ska betala sin del av kostnaderna för att installera och underhålla mobilnätet, som ju ska användas av lokalbefolkningen även när det inte är turistsäsong. Och för att undvika att folk skaffar abonnemang i det land där det är billigast, men inte där de faktiskt bor, är det också tillåtet att sätta ett tak för användningen vid roaming. – Se Telecoms single market och se PTS sida om mobiltelefoni och surf inom EU;
  2. – motsvarande för fast telefoni: en an­ställd som är på tjänsteresa får, via en lokal tele­operatör, tillgång till sitt företags fasta teleoperatör och de speciella tjänster som den operatören tillhandahåller: företaget står för kostnaden;
  3. mobil, resandea roaming user – om abonnent eller annan användare som rör sig (i bil eller tåg) medan kommunikationen pågår eller från session till session. – Se nomaditet. – Jämför med handover.

To roam betyder att vandra omkring, att resa runt.

[mobilt] [telefoni] [ändrad 21 oktober 2021]

landsdomän

(country code top level domain, ccTLD – ”landskodstoppdomän”)toppdomän som betecknas efter ett land, till exempel se för Sverige. – Observera att landsdomänerna inte ”tillhör” respektive land, utan det är internets ledning (se ICANN) som har den yttersta makten över dem. – Webbplatser som finns på en landsdomän behöver inte fysiskt finnas i landet som domänen har namn efter, eller ha något alls med landet att göra. Ett känt exempel är domänen .nu. Den hör ihop med det lilla öriket Niue i Stilla havet (se Wikipedia), men den tillhör en amerikan och sköts i Stockholm. Vem som vill kan köpa en .nu‑domän och hysa den på en server i valfritt land. – Varje land har sina egna regler, eller inga alls, för sin lands­domän. – En förteckning över landsdomäner (på engelska) finns här.

[internet] [landsdomäner] [ändrad 26 juli 2018]