- – anvisningar om den typografiska utformningen av text som ska tryckas. Gäller typsnitt, teckenstorlek, radavstånd, spaltbredd och annat. Anvisningarna skrevs förr oftast för hand på manus eller på en utskrift. Numera är de ofta förinställda i ordbehandlare eller publiceringsprogram. – På engelska: markup;
- – uppmärkning av digitalt dokument som ska visas på bildskärm.
[typografi] [webbpublicering] [ändrad 4 november 2014]
– content – innehåll, material:
- – inom it: nyheter, musik, bilder, film, spel med mera. Alltså sådant som skapas av människor för att läsas, ses eller användas av andra människor, till skillnad från sådant som skapas för att ge instruktioner till maskiner;
- – innehållet i meddelanden till skillnad från förpackningen (tekniskt nödvändiga tillägg och formateringar som kodningssystem, filformat, adressinformation och andra pålägg som i de flesta fall är ointressanta för mottagaren). Översätt gärna content med material, utom när du vill understryka skillnaden mellan innehåll och förpackning. Skillnaden mellan content och nyttolast (payload) är att content används om den typ av material som förekommer i massmedier, medan nyttolast kan vara vad som helst som sänds till en mottagare;
- – reklam i redaktionell form.
[marknadsföring] [massmedier] [språktips] [webbpublicering] [ändrad 17 september 2020]
länkbortfall – andelen länkar som försvinner från en webbsida under en viss tid. – Länkbortfall brukar mätas i procent, vanligtvis per år. Om tio av hundra länkar försvinner inom ett år är länkbortfallet tio procent. – Högt länkbortfall ses ofta med misstänksamhet av sökmotorer, eftersom det kan tyda på att webbsidan ”hyr ut” utrymme för länkar: hyresgästerna kommer och går. Det kan alltså vara ett sätt att försöka höja den länkade sidans rankning hos sökmotorn. – Se också motsatsen, link burst och ordet churn.
[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 2 januari 2023]
- – det att en nyhet snabbt får orimligt mycket publicitet på internet;
- – tekniskt fel som leder till att alla delar av it‑systemet börjar skicka massor med meddelanden och svarsmeddelanden till varandra.
– På engelska: data storm.
[fel] [webbpublicering] [ändrad 14 augusti 2014]
ett XML-baserat språk för uppmärkning av nyhetsmaterial. – Det nya med NewsML, som lanserades år 2000, jämfört med föregångaren NITF, är det XML‑baserade formatet, som är oberoende av operativsystem. NewsML kan hantera ljud-, bild- och videofiler samt leverera hela ”paket” med nyheter. Nyhetsbyrån kan också ange kategorier som inrikes, utrikes och sport med detaljerade undergrupper så att nyheterna automatiskt slussas vidare till rätt person hos mottagaren. Kvar från NITF finns möjligheten att dela upp nyhetstexter i rubrik, ingress, brödtext, bildtext etcetera, så att mottagaren mer eller mindre automatiskt kan publicera materialet i tryck eller på webben. – En ny version, NewsML-G2, presenterades 2008. – Läs mer här.
[massmedier] [programspråk] [webbpublicering] [xml] [ändrad 22 maj 2022]
Cross-platform (=X), Apache, MySQL samt PHP och Perl – en uppsättning program som tillsammans används för att programmera och underhålla webbsidor. Programpaketet är inte avsett för att driva webbservrar, men det används ändå för det ändamålet. Alla program som ingår i XAMPP är skrivna i öppen källkod och levereras som fri mjukvara. – XAMPP utvecklas av det tyska projektet Apache Friends (apachefriends.org). Programpaketet finns för Linux, Mac, Solaris† (tidigare) och Windows, och det kan laddas ner gratis från apachefriends.org. – Namnet XAMPP anspelar på LAMP och liknande programpaket.
[förkortningar på X] [fri mjukvara] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2017]
eXtensible HTML – en omarbetning av HTML, skriven som en tillämpning av XML. – Läs mer på W3C:s webbsidor (från 2002). Sedan 2009 står W3C inte bakom XHTML, utan ser det som en av många tillämpningar av XML – se denna länk. – Läs också om HTML5.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 19 januari 2020]
- – i datalagring: samling filer som kanske aldrig mer kommer att behandlas, men som inte bör eller inte får raderas. De ska inte heller ändras. Det kan till exempel finnas lagar och bestämmelser som säger att data måste sparas ett bestämt antal år. Arkivering görs därför ofta på långsamma men billiga medier, till exempel magnetband eller DVD, eftersom man räknar med att de sällan eller aldrig kommer att efterfrågas. Numera sker arkivering allt oftare på hårddiskar eller SSD. – Se också tier 3 storage;
- – beteckning på filer som är tillgängliga för nerladdning från internet med anonymt ftp;
- – flera filer som lagras som en enda fil, vanligtvis komprimerad, till exempel ett tar-arkiv (tarball);
- – i Bittorrent: en komplett uppsättning filer – en eller flera – som ingår i en nerladdning. Den som har ett komplett arkiv på sin dator (och ger andra tillgång till det) kallas för seeder. Ett arkiv i Bittorrent är uppdelat i småbitar. Den som ännu inte har ett komplett arkiv (en leecher) kan ändå vara med i Bittorrent;
- – den meny i grafiska användargränssnitt som innehåller instruktioner som Spara, Spara som och Skriv ut med flera. Arkiv är här en översättning av engelska File – se fil.
– I allmänspråket är ett arkiv en lagringsplats för information som inte längre behövs i den dagliga verksamheten, och som inte får eller ska ändras, men som ändå ska sparas på ett säkert och välordnat sätt.
[arkivering] [datalagring] [filer] [grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 3 juli 2021]
ett ord som bör undvikas. Skriv hellre webbsida:
- – från början var ”hemsidan” en webbsida som användaren själv satte ihop. Den innehöll länkar till andra sajter, och hade alltså delvis samma funktion som bokmärken/favoriter har i moderna webbläsare;
- – senare blev ”hemsidan” detsamma som startsidan, alltså den webbsida som automatiskt visas när man startar webbläsaren, och som användaren själv kan ställa in;
- – senare började man kalla ingångssidan eller välkomstsidan på en webbplats för ”hemsida”;
- – men många kallar alla webbsidor för ”hemsidor”, och:
- – somliga kallar till och med en hel webbplats (som består av flera sidor) för ”hemsida”.
– Ordet hem ställer lätt till förvirring, eftersom det finns flera knappar (i webbläsare och på webbsidor) som heter Home, men som har olika funktion.
[språktips] [webbpublicering] [ändrad 22 november 2018]
en radikal omarbetning av HTML, spikad i oktober 2014. – HTML5 är utformat för att klara rörliga bilder och ljud utan tilläggsprogram som Flash. HTML5 hade varit under arbete sedan 2004 och användes på många webbsidor redan innan webbens ledningsgrupp W3C fastställde standarden. – Se W3C:s webbsidor (länk) och se Wikipedia.
[förkortningar på H] [programspråk] [webbpublicering] [ändrad 6 maj 2020]