Betamax

ett format för videokassetter, infört 1975 av Sony, slutligen nerlagt 2002. Det var en särskild inspel­nings­teknik och ett särskilt format för videokassetter. – Betamaxformatet ansågs av många vara tekniskt bättre än det format, VHS†, som blev dominerande. De misstag som Sony anses ha gjort, och som ledde till att Betamaxformatet år efter år förlorade marknads­andelar till VHS, för att slutligen försvinna, har diskuterats flitigt i litteraturen om marknadsföring. Man talar ibland om att någon betamaxar sig ut ur marknaden.

[nerlagt] [videoteknik] [ändrad 31 juli 2017]

Pixar

Pixar Animation Studios – ett amerikanskt företag som gör datoranimerade lång­filmer. Sedan 2006 är det dotterbolag till Disney; tidigare ägdes det av Steve Jobs†. – Pixar gjorde 1995 den första helt datoranime­rade långfilmen, Toy Story (se IMDb, länk), och har sedan dess gjort en rad succéer. Pixar skriver alltid egna filmmanus och utgår inte, till skillnad från vad Disney historiskt har gjort, från kända berättelser. – Disney distribuerade Pixars filmer i många år och köpte 2006 företaget från Steve Jobs i utbyte mot aktier, vilket gjorde Steve Jobs till Disneys största aktieägare. – Pixar grundades 1979 (då under annat namn) av filmregissören George Lucas, som 1986 sålde företaget till Steve Jobs. Från början utvecklade Pixar speciella datorer för datoranimering, men gick succes­sivt över till att i stället göra egna filmer. Detta berodde till stor del på att den begåvade filmskaparen John Lasseter fanns på företaget fram till slutet av 2018. (Han har beskyllts för ovälkomna sexuella närmanden och har därför lämnat Pixar.) – Pixar har utvecklat programmet Renderman för framställning av animerad film. – Edwin Catmull, som har varit anställd sedan Pixar grundades, och hans kollega Patrick Hanrahan fick Turingpriset för år 2019 för sina ”grundläggande bidrag till tredimensionell datorgrafik” (se denna länk och denna länk).– Se pixar.com.

[datoranimering] [företag] [spelfilmer] [ändrad 30 mars 2020]

Swish

  1. – en svensk tjänst för betalningar genom mobiltelefoner. – För att skicka en betalning anger man bara mottagarens mobiltelefonnummer och beloppet i Swishs app, och överföringen sker genast. Varje mobiltelefonnummer knyts i Swish till ett, och bara ett, bankkonto, och varje bankkonto kan knytas till ett, och bara ett, mobiltelefonnummer. – Swish drivs av företaget Getswish, som ägs av svenska banker och försäkrings­bolag – Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna – och har använts sedan 2012. Det har blivit mycket spritt. En norsk motsvarighet är Vipps (vipps.no). – I november 2019 klagade polisen på att Swish inte hade tillstånd av Bankinspektionen och därför inte behöver rapportera avvikande transaktioner (misstänkt penningtvätt). Finansinspektionen kom fram till att Getswish inte behöver tillstånd, eftersom företaget enbart tillhandahåller ett tekniskt system, men inte själv genomför några betalningar. – Swish har använts för betalningsattacker, även kallade Swishattacker eller fulswishning. – Se swish.nu. – Läs också om EMPSA;
  2. SWiSH Max – ett avvecklat fristående program för framställning av rörlig dator­grafik (datoranimeringar) för uppspelning med Adobes Flash-spel­are. Swish Max utvecklades av det australiska företaget Swishzone, som lades ner i oktober 2016. Swish var baserat på Adobe Flashs källkod, som är offentlig.

[betalningar] [datoranimering] [nerlagt] [ändrad 6 april 2021]

Joost

Niklas Zennströms och Janus Friis vilande projekt för över­föring av tv och video på internet. – Pro­jektet blev känt sommaren 2006 under namnet ”The Venice project”. Det byggde på samma tekniska kommunikationssystem som Skype och Kazaa†, alltså på Global index. Namnet Joost blev officiellt i januari 2007. Systemet användes under något år. I juli 2009 med­delade Joost att före­taget drar sig till­baka från konsument­marknaden för att enbart sälja teknik till medie­bolag. Senare samma år såldes före­tagets tillgångar. Själva företaget är inte ner­lagt, men det har ingen verk­sam­het – se joost.com/pause (stängd).

[datakommunikation] [nerlagt] [radio och tv] [videoteknik] [ändrad 11 maj 2017]

Flash

  1. Adobe Flash, ursprungligen Macro­media Flash – ett program för rörliga bilder och interaktiv grafik som ska visas i webbläsare. I juli 2017 meddelade Adobe att Flash ska avvecklas 2020, se Adobes webbsidor. – Flash var länge det van­lig­aste formatet för animerad video på webben, och det har nästan varit nödvändigt att ha insticksprogrammet Adobe Flash Player instal­lerat i webbläsare. Det är gratis. Animerad video i Flash‑format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Filformatet för Flash heter .swf. – I mitten av 2010‑talet började allt fler it‑företag ta avstånd från Flash. Flash sades ge möjlig­het till dataintrång, det är en företagsspecifik teknik som ägs av Adobe, det drar mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det överflödigt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och ström­snålt alterna­tiv. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev (arkiverat) från 2010 från Steve Jobs†. Google beslöt 2012 att inte längre tillhandahålla Flash för Android. – I de­cem­ber 2015 meddelade Adobe att Flash Profession­al ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogginlägg (länk) och i juli 2017 blev det som sagt känt att Adobe tänker sluta att tillhandahålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webb­sidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash;
  2. – se flashminne.

[datoranimering] [lagringsmedier] [webben] [ändrad 19 september 2020]

H.323

en standard för överföring av ljud, bild och video i realtid över internet och liknande nät, fastställd av Internationella teleunionen, ITU. Målet är att man till exempel ska kunna anordna videokonferenser utan att deltagarna behöver ha utrustning från samma leverantör. Standarden omfattar specifikationer av komponenter, protokoll och procedurer. – Se ITU:s webbsidor (från 2008).

[standarder] [videoteknik] [ändrad 7 juni 2017]

CGI

  1. – ett kanadensiskt konsultföretag med huvud­kontor i Quebec. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data. Logica hette LogicaCMG 2002—2008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag, CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.com;
  2. – se common gateway interface;
  3. – se computer-generated images.

[datoranimering] [företag] [förkortningar på C] [webbpublicering] [ändrad 10 december 2019]

beställvideo

(video-on-demand) – sändning av film och andra program till individuella tittare på tider som varje tittare själv väljer. Alltså som en video‑butik på nätet. Kan göras genom kabel‑tv‑nätet, genom bredbandsnätet eller via mobiltelefonnätet. – Jämför med betald visning. – Se också near video‑on‑demand, over‑the‑top och push video‑on‑demand samt om Netflix och Play. – Läs också vad Dataterm­gruppen skriver – länk.

[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 25 november 2019]