- – om datorer: hämta information eller instruktioner från en teknisk anordning eller från ett lagringsmedium. Varje slags teknisk omvandling av förhållanden i yttervärlden till impulser som en dator (eller annan digital anordning) kan bearbeta kan i princip kallas för att datorn läser: DVD‑spelaren läser (eller spelar upp) en DVD. Inläsning är när datorn måste läsa och spara (i arbetsminnet) en större datamängd för att sedan kunna bearbeta den;
- – (read) – rättighet för en viss användare eller grupp av användare att läsa i ett it‑system. Rättigheten att läsa är en inställning som är knuten till resursen, inte till användare. Det innebär att en användare eller grupp får öppna filerna och visa innehållet (text, bild, ljud), men inte får ändra, radera eller kopiera filen (såvida inte ytterligare rättigheter ger tillstånd till det). De andra två grundläggande rättigheterna är rätt att skriva och att exekvera (köra). – Se också rwx;
- – se maskinläsning för när en dator läser text skriven med vanliga bokstäver på papper.
– På engelska: read (i alla betydelserna).
[datalagring] [it-system] [it-säkerhet] [språkteknik] [ändrad 10 september 2019]
– content – innehåll, material:
- – inom it: nyheter, musik, bilder, film, spel med mera. Alltså sådant som skapas av människor för att läsas, ses eller användas av andra människor, till skillnad från sådant som skapas för att ge instruktioner till maskiner;
- – innehållet i meddelanden till skillnad från förpackningen (tekniskt nödvändiga tillägg och formateringar som kodningssystem, filformat, adressinformation och andra pålägg som i de flesta fall är ointressanta för mottagaren). Översätt gärna content med material, utom när du vill understryka skillnaden mellan innehåll och förpackning. Skillnaden mellan content och nyttolast (payload) är att content används om den typ av material som förekommer i massmedier, medan nyttolast kan vara vad som helst som sänds till en mottagare;
- – reklam i redaktionell form.
[marknadsföring] [massmedier] [språktips] [webbpublicering] [ändrad 17 september 2020]
security assertion markup language – ett XML-baserat språk för hantering av samlad inloggning – vilket innebär att användaren bara ska behöva logga in en gång per arbetspass för att komma in på flera webbplatser eller på flera lösenords-skyddade program eller databaser. SAML har tre delar: autentisering, attribut (information om användaren) och behörighet. – Läs mer här. – Jämför med OpenID.
[förkortningar på S] [inloggning] [xml] [ändrad 1 november 2017]
internet printing protocol – en standard för utskrifter via internet. – IPP har utarbetats av internets tekniska ledningsgrupp IETF genom arbetsgruppen PWG. Syftet är att man ska kunna göra utskrifter av vilket dokument som helst från vilken internetansluten dator som helst på vilken internetansluten skrivare som helst (förutsatt givetvis att man har behörighet att göra det). – Läs mer om IPP här.
[förkortningar på I] [internet] [skrivare] [ändrad 13 mars 2023]
Services provisioning markup language – språk för beskrivning och hantering av informationsförsörjning i företag och myndigheter. SPML ska ge möjlighet att automatiskt ange vilka användare eller datorer som ska ha åtkomst till viss elektronisk information och att ändra och återkalla sådana rättigheter. Detta ska kunna göras med ett enda SPML-meddelande, även om det gäller många informationskällor. SPML bygger på XML och lanserades 2003. –SPML har utvecklats inom Oasis, läs mer här.
[förkortningar på S] [xml] [åtkomst] [ändrad 21 juni 2017]
en säkrare variant av SIP URI, ett system för adressering i internettelefoni. Använder säkerhetsprotokollet TLS. – Det andra S:et står för secure.
[förkortningar på S] [telefoni] [ändrad 4 september 2020]
(eller skunk works) – mycket självständigt projekt inom en organisation, fritt från normal byråkrati och översyn, ofta med uppdrag att utveckla avancerade produkter.
[företag och ekonomi] [jargong] [produktutveckling] [projektarbete] [ändrad 31 oktober 2017]
(spam och litigation, stämning) – spamstämning – krav på skadestånd och hot om stämning som skickas till tusentals personer för verkliga eller påstådda gärningar. Uträkningen är att många mottagare betalar det begärda skadeståndet hellre än att riskera stämning, även om de anser sig oskyldiga. (I USA betalar båda parter i civilmål sina egna kostnader, oavsett vem som får rätt.) Metoden har använts i USA mot personer som misstänks för piratkopiering av musik och film.
[jargong] [juridik] [spam] [ändrad 2 juni 2020]
(sheep dipping, footbath) – viruskontroll på disketter, CD och DVD innan deras innehåll görs tillgängligt för en dator eller ett nätverk. – Sheepdip computer – dator som används bara för viruskontroll. – Sheepdip är en rengöringsvätska som man doppar får i före klippning. Den dödar ohyra och skabb. – Militärt: sheepdipping – hemlig överföring av militär personal till underrättelseverksamhet.
[jargong] [skadeprogram] [ändrad 15 maj 2022]
ett typsnitt som liknar handtextad stil. – Comic Sans är utformat för att likna den textning som ofta används i pratbubblor i tecknade serier (comics). Formgivare och esteter avskyr Comic Sans. Typsnittet skapades av Vincent Connare (se connare.com) och det släpptes 1994 av Microsoft. – Mer information på Microsofts webbsidor.
[typografi] [ändrad 22 mars 2022]