Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om typografi. Kategorin typografi är en underavdelning till kategorin språk. Kategorin tecken är en underavdelning av kategorin typografi. – Se också kategorin tryckning.
– bevis, test – som i ett antal uttryck som börjar med ”proof of…”;
– säker, tät – som i waterproof, tamperproof;
– avdrag, korrektur – Soft proof är korrektur på bildskärm (egentligen ”avdrag på bildskärm”, men det uttrycket är oanvändbart). I stället för att göra avdrag visar man sidorna på noggrant kalibrerade bildskärmar. Uttrycket används mest när man talar om korrektur av färger och grafik, eftersom färgåtergivningen på bildskärm kan skilja sig från den som kommer på papper, vilket inte är önskvärt. – Remote proof är distanskorrektur: kunden läser korrektur på bildskärm långt från tryckeriet.
– tecknet * . Det heter asterisk därför att det liknar en stjärna, aster på latin. – Asterisk används:
– för att hänvisa till fotnoter och andra noter;
– som jokertecken vid sökningar. Asterisken står då för noll, ett eller flera valfria tecken. Sökning på kan* ger träff på bland annat kan, kana, kanon, kant och kantig;
– ibland som tecken för multiplikation: 3*3=9;
– allmänt som dekorativt tecken i text;
– i ren text för att markera emfas: man skriver *kursivering* om man inte kan skriva kursivering.
– i textbaserade användargränssnitt kan * stå för ”allt”. Till exempel: *.pdf betyder: alla filer med filändelsen pdf.
– Skilj mellan asterisk och apostrof (tecknet ’).
en ursprungligen japansk typ av humörfigur som kan se ut på många sätt. – Emojier har spritt sig till hela världen, troligen för att emojierna är många fler än de humörfigurer som tidigare var vanliga. Emojier föreställer inte alltid ansikten. Ordet emoji är sammansatt av japanska e för bild och moji för tecken. – De första emojierna ritades på 1990‑talet av Shigetaka Kurita på japanska NTT Docomo. Från början var det bara japanska mobiloperatörer som tillhandahöll färdigkodade emojier, men de har blivit tillgängliga i allt fler sammanhang. – En sökmotor för emojier finns på emojipedia.org.
– Artikel i Wired om att det är svårt att använda emojier rätt: länk;
– I maj 2015 beskrevs emoji som ”Storbritanniens snabbast växande språk” (länk);
– Det pågick då också ett försök att skriva Herman Melvilles roman Moby Dick (som på engelska har 206 052 ord) enbart med emojier under namnet Emoji Dick(artikel), se emojidick.com;
– Till julen 2015 publicerade Finlands utrikesdepartement en uppsättning finländska emojier, se här;
– Och i maj 2016 kom Bibeln översatt till emoji som app på App Store;
– Emoji utsågs till årets ord 2015 av Oxford Dictionaries(länk);
– Och den engelska reklambyrån SapientNitro, senare Sapientrazorfish numera del av Publicis Sapient(länk) har gjort en app som översätter talad engelska till emojier, se speakemoji.co.uk (borttagen, men se denna länk);
(non-whitespace character) – tecken som syns vid normal visning på bildskärm eller i utskrift, alltså alla tecken utom blanka tecken. Icke‑blanka tecken är följaktligen bokstäver, siffror, skiljetecken och andra synliga tecken.
– matematisk operation, se kondensat. – Ordet har i denna betydelse inget med haschisch att göra, utan är det amerikanska ordet för pyttipanna: något som är hackat i småbitar;
– (brittisk) engelska för tecknet #(nummertecken).
– i amerikansk engelska: tecknet # när det inte används som nummertecken, utan till exempel på en telefons knappsats. Knappen med # kallas då för pound key. – Hur benämningarna pound sign och pound key i dessa betydelser har uppstått är omstritt. Ett förslag är att de kommer från användningen av # för viktenheten pound, till exempel 5# flour för ”five pounds of flour”;
(hashtag, hash tag, på svenska också fyrkantstagg) – en informell tagg (nyckelord) markerad med tecknet #. Tecknet heter på engelska hash, på svenska fyrkant eller nummertecken. – Hashtaggar användes först i mikrobloggar som Twitter. De är synliga för läsaren. Genom att man markerar nyckelord i texten med #, till exempel #ordlista, gör man dem sökbara som nyckelord. Eftersom bara ett fåtal ord i varje inlägg är markerade som hashtaggar får man ett hanterbart antal träffar vid sökning, och alla träffar finns i inlägg där skribenten har bedömt det hashtaggade ordet som viktigt. Man kan ha en informell diskussionsgrupp på Twitter eller i ett annat forum genom att alla deltagare markerar sina inlägg med en hashtagg. – Hashtaggar har växt fram som en spontan företeelse, oberoende av ägarna till Twitter och andra mikrobloggar. Den förste som föreslog hashtaggar lär ha varit amerikanen Chris Messina(blogg) år 2007. – Läs mer om hashtaggar på hashtags.org och i en artikel i Svenska Dagbladet(länk). – Engelska hashtag var 2013 årets tredje vanligaste ord på internet enligt Global language monitor (länk – en bit ner på sidan).
(number sign) – tecknet # när det finns på tangentbord. Tecknet används i flera sammanhang och har då olika namn, som beskrivs här:
– på tangentbord: nummertecken, på engelska number sign. Det har knappast någon funktion i svensk text, men det används i programmering. På engelska (men inte på svenska) används tecknet för numrering – #1, #2, #3…, vilket utläses ”number one, number two, number three…”;
– på telefoners knappsats: fyrkant, på engelska square eller hash. Kallas också för ”brädhög”, ”brädstapel”, ”staket”;
– i notskrift: kors, noga räknat ett annat tecken, men # duger som ersättning i löpande text: C# för ciss. På engelska: sharp. (Se programspråken C sharp och F sharp.)
– på amerikansk engelska kallas tecknet ibland för pound sign;
(1938) – framstående forskare i datorvetenskap, professor vid Stanford. – Don Knuth är författare till bokserien The art of computer programming (TAOCP), som han började skriva på 1962. Den räknas som standardverket inom programmering, trots att den fortfarande inte är klar. Den första delen kom ut 1968, ett avsnitt av del 4 kom ut 2017. – Knuth planerar att skriva sju delar. Han betalar 2 dollar och 56 cent till var och en som hittar ett fel i någon av böckerna. Läs mer om verket här. – På grund av problem med nytryckning av verket på 1970‑talet började Knuth intressera sig för typografi. Han utvecklade då sättningsprogrammet TeX. Han har också utvecklat programmet Metafont. – Don Knuth har inte e‑post, men han har en webbsida (länk). – Don Knuth blev 1971 den förste som fick Grace Murray Hopper Award (se länk). 1995 fick han von Neumann-medaljen(länk) och 2009 Katayanagipriset(länk). Han har själv gett namn åt utmärkelsen Donald E Knuth Prize, känd som Knuth-priset. – 1957 medverkade han i Mad Magazine med en artikel om ett måttsystem baserat på potrzebie*(länk). – Donald Knuths 80-årsdag den 10 januari 2018 firades i Piteå med ett framförande av Knuths komposition Fantasia Apocalyptica med Knuth själv på plats, se knuth80.elfbrink.se och artikel i Piteå-Tidningen. – Se också artikeln ”The Yoda of Silicon Valley”. – Stanforduniversitetet har lagt ut 110 föreläsningar i datorvetenskap av Don Knuth på YouTube, se denna länk.
maskinläsbar kodning av tecken i form av rutmönster. Påminner om streckkod, men rutmönstret ger plats för mer information på samma yta. Kallas ofta för 2d-kod eller 2d bar code (till skillnad från streckkod, som är endimensionell). Kända rutkoder är QR-kod och Data matrix. Rutkod är en typ av AIDC.
