rwx

read, write, execute – de tre rättigheter som är standard för filer (inklusive program) och filkataloger i Unix:

  • – Read anger vem eller vilka som får öppna filen och läsa eller visa den, men som inte får ändra i den;
  • – Write anger vem eller vilka som får ändra i filen eller radera den;
  • – Execute anger vem eller vilka som får köra (exekvera) filen (alltså en programfil).

– Observera att rättigheterna är inställningar hos filerna. Det är inte användarna som har rättigheter (de har behörigheter). Däremot bestämmer rättigheterna vad användare och grupper av användare får göra med filerna. Om varken r-, w- eller x-rättig­het tillkommer dig kommer du inte åt filen alls. Du kan inte ens ta reda på att den finns. – Rättig­heter eller tillstånd gäller också för filkataloger. Read‑rättighet till en katalog anger vem eller vilka som får läsa katalogen – och inget mer. Write‑rättighet anger vem eller vilka som får ändra i katalogen, vilket innebär att de kan lägga till och ta bort filer. För att du ska kunna öppna filer från katalogen eller söka i katalogen med sökprogram måste filens execute‑rättighet gälla för dig. Att en rättighet som gäller katalogen som helhet omfattar dig betyder inte med nödvändighet att några rättigheter till filerna som ingår i katalogen omfattar dig. Du kan därför få läsa förteckningen över alla filer i en katalog utan att kunna läsa eller köra filerna. Det kan också vara omvänt: man kan få läsa, ändra eller köra en fil, men man får inte se katalogen som filen finns i. – Rättigheterna rwx delas ut på tre nivåer: för filens eller katalogens ägare, för ägarens grupp eller grupper och för alla användare.

[förkortningar på R] [it-säkerhet] [unix] [ändrad 5 oktober 2020]

iPhone

en smart mobil från Apple, lanserad 2007. – iPhone blev mönsterbildande för smarta mobiler. Kännetecknande från början var bland annat att bildskärmen täcker nästan hela framsidan: knapp­sats och tangent­­bord är virtuella och visas på bild­­skärmen bara när de behövs. Bildskärmen är tryck­­känslig och svarar också på fingergester. – Med iPhone lanserades App Store, en internetbaserad butik för appar för iPhone. Det går bara att installera program från App Store i en iPhone (men se uppbrytning). – iPhone är en komplett dator med operativsystemet iOS, en variant av macOS. iPhone hade bara två knappar plus volymkontroll och ljudavstängnings­knapp, där­emot en pekskärm som byter utseende efter behov. Pekskärmen kan styras med två fingrar samtidigt: man kan förminska en bild på bild­skärmen genom att knipa med fingrarna (zooma). iPhone har också in­byggda rörelsedetek­torer som gör att den automatiskt kan ställa om en bild från stående till liggande, och den märker när man håller upp telefonen till örat: då släcks bildskärmen. – Nya modeller av iPhone har numrerats med början vid iPhone 3G från 2008. Den kom efter den första modellen (någon iPhone 2 finns alltså inte). Undantag från numreringen är iPhone SE, en modellbeteckning som har använts tre gånger för lågprismodeller, först 2016, sedan 2020 och sedan 2022. I september 2017 presenterades modell 8 och 8 Plus. Samtidigt visades lyxmodellen iPhone X upp. X ska utläsas ”ten” eller ”tio” och står för iPhones tio­års­jubi­leum. iPhone X har en OLED‑skärm som täcker hela framsidan, utom en tunn ram. Den saknar hemknappen som har funnits på alla tidigare modeller, och den saknar också fingeravtrycksigenkänning (Touch ID). Man aktiverar iPhone X genom att trycka på bildskärmen, och för identifiering används ansiktsigenkänning. Priset är över tusen dollar. iPhone 11 visades upp i september 2019, sedan har iPhone 12, iPhone 13 och iPhone 14 (i tre modeller) tillkommit. – Namnet iPhone tillhör Cisco, som dagen efter uppvisningen 2007 stämde Apple. Företagen för­­likades. – Se också Dropout Jeep. – Läs mer om iPhone på Apples webbsidor. – IDG:s artiklar om iPhone: länk.

[ios med flera] [mobiltelefoner] [ändrad 16 september 2022]

Unity

ett grafiskt användargränssnitt som användes i Ubuntu fram till 2017. Därefter återgick Ubuntu till vanliga Gnome. Se inlägg på Ubuntus blogg. – Mer exakt var Unity ett skalprogram för Gnome. Det fanns i två versioner, Unity och Unity 2D, som såg nästan likadana ut, men som skilde sig i uppbyggnad. Den vanliga benämningen Unity 8 eller Unity8 syftar på den sista versionen av Unity. – Organisationen UBports (ubports.com) utlovade 2017 att den skulle fortsätta att utveckla Unity (se denna länk), men arbetet tycks ha avstannat. – Se också unity8.io.

[grafiskt användargränssnitt] [nerlagt] [ubuntu] [ändrad 12 augusti 2019]

Linux

Tux
Pingvinen Tux, symbolen för Linux.

ett Unixkompatibelt operativsystem som har blivit ett av de tre viktigaste operativsystemen. – Linux har blivit den viktigaste konkurrenten till Windows, i synnerhet på servrar, och till Apples iOSsmarta mobiler och surf­plattor. – Linux utvecklades av finländaren Linus Torvalds som ett Unixliknande operativsystem som skulle kunna köras på vanliga persondatorer med Intel‑processor. (På den tiden kördes Unix annars nästan bara på speciella så kallade arbetsstationer eller minidatorer.) Första versionen av Linux publicerades i september 1991. Torvalds lade samtidigt ut källkoden på internet och inbjöd alla att komma med rättelser och förbättringar. – Linux spreds oväntat snabbt. Ett antal företag, bland annat Caldera och Red Hat, började redan 1993 sälja Linux kommersiellt. Även stora datorföretag som IBM och dåvarande Hewlett‑Packard† började använda Linux jämsides med, eller som ersättare för, sina egna Unixvarianter. – Sedan dess har Linux anpassats till servrar och stordatorer och flerprocessorsystem, men också till smarta mobiler, persondatorer och inbygg­da system. De flesta större datorföretag satsar på Linux, inte minst IBM. – Linux är strikt talat bara en kärna (den centrala delen av operativsystemet), skriven av Torvalds själv, kompletterad med nödvändiga komponent­er som är lånade från GNU. Linux kallas därför ibland för GNU/Linux. – Kompletta Linux­baserade operativsystem brukar kallas för distributioner av Linux. Distributionerna skiljer sig genom att de har olika grafiska användargränssnitt, genom att det medföljer olika program och programsviter samt genom detaljer i program­koden och anpassning till olika ändamål. I princip ska alla distributioner av Linux ändå vara kompatibla. – Den mest spridda formen av Linux är Googles Android. – Runt 2018 finns två huvudvarianter av grafiskt användargränssnitt för Linux (bortsett från Android), Gnome och KDE. – Linux är inte ”officiell” Unix. Det är Unixkompatibelt, men får inte använda varumärket UNIX®. – Torvalds var inspirerad av ett annat Unixliknande operativsystem för persondatorer, Minix, när han utvecklade Linux. Men det finns viktiga skillnader. – Varumärket Linux tillhör Linus Torvalds. Den som marknadsför Linux­baserade pro­dukt­er under namnet Linux eller med liknande namn måste ha tillstånd från Linux Mark. (Se också Linux Standard Base, LSB.) Men om man inte använder varu­märket Linux får man ändra hur mycket man vill i källkoden till Linux. – Läs också om Linux Foundation. – IDG:s artiklar om Linux: länk.

[linux] [operativsystem] [ändrad 21 september 2021]