BlackBerry, modell Bold 9900, med det karakteristiska mekaniska tangentbordet.
varumärke för en avvecklad serie mobiltelefoner från företaget med samma namn, utformade för säker mobil hantering av e‑post. – BlackBerry‑telefoner hade fram till 2013 ett speciellt operativsystem, BlackBerry OS, inbyggda små mekaniska tangentbord och de kommunicerade, när det gällde e‑post, mot speciella servrar, BlackBerry enterprise servers. De kunde också användas som vanliga mobiltelefoner. Modellen BlackBerry Classic, med det mekaniska tangentbordet, fanns kvar till 2016 då den avvecklades. – Mobiltelefonerna tillverkades från december 2016 till augusti 2020 av kinesiskaTCL. I januari 2022 lades de speciella tjänsterna för BlackBerry‑telefoner ner, vilket innebär att de inte längre fungerar på ett säkert sätt (se blackberry.com…). – BlackBerry har varit mycket vanlig i Nordamerika, särskilt som tjänstetelefon, men blev inte lika spridd i Europa. – Den första BlackBerryn kom 1999. En surfplatta, BlackBerry PlayBook kom 2011. Den hade ett nytt operativsystem, BlackBerry Tablet OS, som byggde på ett annat operativsystem, QNX. En BlackBerry med pekskärm, Z10, kom i januari 2013. – I september 2014 visade företaget upp BlackBerry Passport, som var en nyskapande konstruktion. Den såg ut som en liten surfplatta, men hade ett treradigt mekaniskt tangentbord som dessutom var beröringskänsligt som helhet, precis som bildskärmen. BlackBerry Passport sålde de första veckorna så bra att BlackBerry inte kunde möta efterfrågan. – BlackBerry kallades också för Crackberry, eftersom telefonerna ansågs vanebildande. – Se blackberry.com. – Det kanadensiska företaget som utvecklade BlackBerry hette RIM, Research in motion, till början av 2013, då företaget bytte namn till BlackBerry. – Konkurrensen från Apples iPhone och smarta mobiler med Android ledde till att BlackBerry råkade i ekonomiskt trångmål. – En Blackberry med Android, BlackBerry Priv (länk), kom hösten 2015, men tillverkningen upphörde 2017. Senare hade alla BlackBerrytelefoner Android. – Och i december 2016 licensierade företaget BlackBerry rätten att tillverka och sälja mobiltelefoner under varumärket BlackBerry till kinesiska TCL, som på Mobile world congress i februari 2017 visade upp en telefon med BlackBerrys klassiska mekaniska tangentbord, se blackberrymobile.com/emea/. I februari 2020 blev det känt att BlackBerry inte förlängde avtalet med TCL, vilket innebär att TCL slutade att tillverka BlackBerrytelefoner i augusti 2020 (se inlägg på Twitter). Det innebar att all tillverkning av BlackBerry‑telefoner upphörde, och den 4 januari 2022 stängde BlackBerry av infrastrukturen som hanterade tjänsterna för BlackBerry-telefoner (de med BlackBerrys egna operativsystem). – En licensiering av varumärket BlackBerry till företaget Onward Mobility avbröts i februari 2022 (företaget är nerlagt). Det innebär att en planerad 5g-mobil med namnet BlackBerry Florence 5G inte blir av. Det finns när detta skrivs inga Blackberry‑telefoner att köpa, förutom äldre modeller. – Företaget BlackBerry finns kvar. Det utvecklar och säljer mjukvara. – Varför telefonen fick heta BlackBerry:wordworking.medium…. – IDG:s artiklar om BlackBerry: länk.
ett projekt under avveckling där frivilliga deltagare har lånat ut tid på sina persondatorer för analys av radiosignaler från världsrymden i hopp om att upptäcka tecken på intelligent liv. – I mars 2020 meddelade projektledningen att inga fler uppgifter kommer att skickas ut till deltagarna. Däremot kommer analys av inlämnade data att fortsätta. – Deltagarna laddade ner en speciell skärmsläckare från SETI@home. När skärmsläckaren gick igång (på grund av att datorn inte användes) hämtade den data från SETI@home, bearbetade dem och skickade tillbaka resultaten. Så snart användaren behövde datorn till annat avbröts beräkningarna till nästa dödtid. – SETI@home var alltså ett system med distribuerade beräkningar. SETI@home, som inleddes 1999, drevs självständigt från forskningsprojektet SETI, men fick stöd därifrån. – Läs mer på Seti@homes webbsidor. – Läs också om Folding@home.
(Lempel Ziv Welch) – den algoritm för bildkomprimering som används i bildfilformatet GIF och även i TIFF. – LZW-algoritmen kan också användas för all slags datakomprimering. LZW utvecklades på 1980-talet av Abraham Lempel, Jacob Ziv och Terry Welch, och har tidigare varit patenterad av Unisys (unisys.com). En stor kontrovers uppstod 1999 när Unisys, som tidigare hade tillåtit att algoritmen användes i gratisprogram, krävde licensavgifter för all användning. Patentet var dock ogiltigt utanför USA, och i USA gick patentet ut 2004.
ett webbaserat uppslagsverk som skrivs och rättas av besökarna – en wikipedi. – H2g2 grundades 1999 av Douglas Adams†, och låg fram till hösten 2011 på BBC:s webbsidor, men flyttade då till en egen webbplats – se h2g2.com. – Namnet h2g2 står för Hitchhiker’s guide to the galaxy, en bokserie av Douglas Adams. Det bör understrykas att h2g2 är avsedd att innehålla korrekt information – det är ingen parodi.
”Inkompetenta personer brukar överskatta sin förmåga, medan kompetenta personer tenderar att underskatta sin förmåga.” – Effekten är uppkallad efter psykologerna David Dunning(länk) och Justin Kruger(länk), som beskrev effekten 1999 i artikeln ”Unskilled and unaware of it”(länk) (brukar fungera. trots eventuell överstrykning). – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om de grundläggande lagarna för mänsklig dumhet.
en avvecklad avdelning inom Novell† för utveckling av kontorsprogram, servrar och utvecklingsverktyg för Linux. – Ximian avvecklades 2011 när Attachmate köpte Novell. Ximian var nära knutet till Mono‑projektet som leddes av Ximians chef Miguel de Icaza. Ximian grundades 1999 som ett fristående företag av de Icaza och Nat Friedman som en fortsättning på Gnome. Novell köpte Ximian i augusti 2003. – Namnet Ximian anspelade på simian (aplik, apmässig); spanska mono betyder också apa.
Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet:Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.
ett avvecklat japanskt system som förmedlade webbliknande tjänster till mobiltelefoner. – i‑mode lanserades 1999 av NTT Docomo, och hade 6,2 miljoner abonnenter i början av år 2000. Observera att detta var före 3g. i‑mode användes fram till slutet av 2016, och anpassades med tiden till smarta mobiler. i‑mode kördes först på det japanska mobiltelefonisystem som motsvarar GSM. (Jämför med WAP.) Det hade e‑post, nyheter, banktjänster, biljettreservationer, börskurser och underhållning. Abonnenterna var alltid anslutna till nätet – anslutningen gick alltså på tomgång när inget hände, och när något hände var det ingen märkbar starttid. Kunderna betalade inte per minut, utan för den överförda datamängden. i‑mode byggde på japanska standarder. I november 2016 meddelade NTT Docomo att tillverkningen av i‑mode‑telefoner skulle upphöra, bortsett från en modell avsedd för äldre användare. E‑posttjänsten skulle finnas kvar. – Se också mMode†.
