varumärke för Apples avvecklade trådlösa nätverk, ett utförande av wi‑fi. – Airport lanserades 1999 och var det första trådlösa nätverket för hemmabruk. I april 2018 meddelade Apple att produktserien med trådlösa routrar för Airport läggs ner. Inga nya Airport-produkter hade då släppts sedan 2013. I Airport‑serien ingick Airport Express, Airport Extreme och Airport Time Capsule, som tog automatisk trådlös backup på anslutna Macar med programmet Time Machine.
Etikett: 1999
Alibaba
ett stort kinesiskt internetföretag – ett av världens största företag för internetbaserade tjänster. – Alibaba Group Holding Ltd (det fullständiga namnet), som är verksamt internationellt, grundades 1999 av Jack Ma. Han startade då också sajten alibaba.com som förmedlade kontakter mellan kinesiska företag och utländska kunder. Sedan dess har verksamheten breddats. De senaste åren har Alibaba vuxit med 30 procent varje år. – Sajten Taobao är en auktionssajt av samma slag som eBay. Det är en av världens tjugo mest besökta sajter. Alibaba har också en egen betalningstjänst, Alipay, som 2016 var en av världens största aktörer inom internetbetalningar. Företagsgruppen tillhandahåller också molntjänster och operativsystemet AliOS (tidigare Aliyun och Yun OS). Huvudkontoret finns i Hangzhou. – I september 2014 introducerades Alibaba Group på New York‑börsen. Efter första dagen var företagets börsvärde 231 miljarder dollar, vilket ska jämföras med 150 miljarder dollar för Amazon och 67 miljarder för eBay. Det var det största börsvärdet hittills vid en börsintroduktion. – Yahoo ägde tidigare 22 procent av Alibaba, men sålde en del av sina aktier vid börsintroduktionen. – Efter kinesiska statens åtgärder mot stora it-företag har Jack Ma förlorat makten över Alibaba, och han befinner sig mestadels utanför Kina. – Se alibaba.com.
[betalningar] [företag] [ändrad 30 januari 2023]
Trusted computing group
(TCG) – en branschorganisation som utarbetar specifikationer för dataskydd och integritetsskydd för persondatorer. – TCG grundades 1999 av Compaq†, dåvarande Hewlett‑Packard†, IBM, Intel och Microsoft. Hette då Trusted computing platform alliance (TCPA). De första TCPA/TCG‑specifikationerna presenterades 2001. Microsofts Next generation secure computing base†, NGSCB, var baserad på TCPA/TCG. – Se trustedcomputinggroup.org.
[dataskydd] [organisationer] [ändrad 19 september 2018]
UCITA
Uniform computer information transactions act – tidigare föreslagen amerikansk lag på delstatsnivå för reglering av handel med datorprogram och datorfiler via internet och andra datornätverk. – Förslaget lades fram 1999 med målet att lagen skulle införas i alla delstater, men 2003 hade bara två av femtio delstater infört UCITA. Den organisation som stöttade förslaget, ULC (uniformlaws.org), drog tillbaka sitt stöd sommaren 2003. – Mer i Wikipedia.
[förkortningar på U] [försvunnet] [lagar] [ändrad 18 augusti 2021]
remediation
- – remediering – överflyttning av film, musik och information från ett medium till ett annat, till exempel från film till DVD, från tryckt tidning till webbsida. – Typiskt för remediering i tidiga former är att man bara kopierar det äldre mediets form och funktion. Först senare börjar man utnyttja det nya mediets egna möjligheter. (Se Jay Bolter, jdbolter.net, och Richard Grusin, Remediation: Understanding New Media, 1999, länk);
- – även: återställning, åtgärdande – det att man rättar till något (av engelska remedy).
[fel] [ljud och bild] [publicering] [ändrad 7 juli 2019]
basar
(bazaar mode) – programutveckling över internet med många deltagare och full öppenhet under arbetets gång. Anses prägla utvecklingen av Linux. – Benämningen bazaar i denna betydelse kommer från Eric Raymonds bok The cathedral and the bazaar från 1999, svensk översättning Katedralen och basaren, 2001 (länk). – Eric Raymond ställde basaren mot katedralen som två kontrasterande sätt att arbeta. Även katedralen är en modell för utveckling med öppen källkod, men i cathedral mode sker utvecklingen av nya versioner i små, slutna grupper: öppenheten kommer först när en ny version av programmet har släppts. Basaren präglas däremot av öppenhet, nyfikenhet och utbyte av kunskap. – The cathedral and the bazaar i engelsk originaltext kan laddas ner här; svensk översättning finns här (borttagen).
[linux] [programmering] [öppen källkod] [ändrad 12 februari 2022]
Java server pages
ofta jsp eller JSP – en teknik för att utforma föränderliga webbsidor. – Java server pages presenterades 1999 av Sun†, numera införlivat med Oracle. En webbsida med JSP innehåller små Javaprogram som exekveras varje gång någon besöker sidan. Själva Javaprogrammet skickas inte över webben till besökare, utan programmet framställer en HTML‑fil som skickas till besökaren. – Läs mer på Oracles webbsidor.
[java] [webbpublicering] [ändrad 14 juli 2017]
Raymond, Eric
amerikansk programmerare (1957), känd som förespråkare för öppen källkod och öppenhet i programutveckling. – Eric Raymond har utvecklat program för Unix, Linux och GNU, och har utvecklat Sender policy framework, ett program som motverkar spam. Han har skrivit boken Katedralen och basaren (2001, The cathedral and the bazaar, 1999) där han förespråkar öppen programutveckling, så kallad bazaar mode. – Eric Raymond är grundare av Open source initiative. Han har dokumenterat hackar-jargong i The jargon file, och har en webbsida här och en blogg här. – Läs också om Halloweendokumenten.
[eric raymond] [personer] [öppen källkod] [ändrad 29 januari 2018]
802.11b
den första mer spridda tekniska specifikationen för trådlösa nät. – 802.11b lanserades 1999. Det var den första basen för wi‑fi-märkningen, senare överflyglad av 802.11a och senare versioner. 802.11b sände på frekvensen 2,4 gigahertz, och klarade att sända upp till 11 megabit i sekunden. 802.11b ingick i en familj av specifikationer för trådlösa nätverk. Närmast var det en vidareutveckling av 802.11 utan bokstav. De två specifikationerna var kompatibla.
[standarder] [versioner] [wi-fi] [ändrad 12 september 2018]
BlackBerry
varumärke för en avvecklad serie mobiltelefoner från företaget med samma namn, utformade för säker mobil hantering av e‑post. – BlackBerry‑telefoner hade fram till 2013 ett speciellt operativsystem, BlackBerry OS, inbyggda små mekaniska tangentbord och de kommunicerade, när det gällde e‑post, mot speciella servrar, BlackBerry enterprise servers. De kunde också användas som vanliga mobiltelefoner. Modellen BlackBerry Classic, med det mekaniska tangentbordet, fanns kvar till 2016 då den avvecklades. – Mobiltelefonerna tillverkades från december 2016 till augusti 2020 av kinesiska TCL. I januari 2022 lades de speciella tjänsterna för BlackBerry‑telefoner ner, vilket innebär att de inte längre fungerar på ett säkert sätt (se blackberry.com…). – BlackBerry har varit mycket vanlig i Nordamerika, särskilt som tjänstetelefon, men blev inte lika spridd i Europa. – Den första BlackBerryn kom 1999. En surfplatta, BlackBerry PlayBook kom 2011. Den hade ett nytt operativsystem, BlackBerry Tablet OS, som byggde på ett annat operativsystem, QNX. En BlackBerry med pekskärm, Z10, kom i januari 2013. – I september 2014 visade företaget upp BlackBerry Passport, som var en nyskapande konstruktion. Den såg ut som en liten surfplatta, men hade ett treradigt mekaniskt tangentbord som dessutom var beröringskänsligt som helhet, precis som bildskärmen. BlackBerry Passport sålde de första veckorna så bra att BlackBerry inte kunde möta efterfrågan. – BlackBerry kallades också för Crackberry, eftersom telefonerna ansågs vanebildande. – Se blackberry.com. – Det kanadensiska företaget som utvecklade BlackBerry hette RIM, Research in motion, till början av 2013, då företaget bytte namn till BlackBerry. – Konkurrensen från Apples iPhone och smarta mobiler med Android ledde till att BlackBerry råkade i ekonomiskt trångmål. – En Blackberry med Android, BlackBerry Priv (länk), kom hösten 2015, men tillverkningen upphörde 2017. Senare hade alla BlackBerrytelefoner Android. – Och i december 2016 licensierade företaget BlackBerry rätten att tillverka och sälja mobiltelefoner under varumärket BlackBerry till kinesiska TCL, som på Mobile world congress i februari 2017 visade upp en telefon med BlackBerrys klassiska mekaniska tangentbord, se blackberrymobile.com/emea/. I februari 2020 blev det känt att BlackBerry inte förlängde avtalet med TCL, vilket innebär att TCL slutade att tillverka BlackBerrytelefoner i augusti 2020 (se inlägg på Twitter). Det innebar att all tillverkning av BlackBerry‑telefoner upphörde, och den 4 januari 2022 stängde BlackBerry av infrastrukturen som hanterade tjänsterna för BlackBerry-telefoner (de med BlackBerrys egna operativsystem). – En licensiering av varumärket BlackBerry till företaget Onward Mobility avbröts i februari 2022 (företaget är nerlagt). Det innebär att en planerad 5g-mobil med namnet BlackBerry Florence 5G inte blir av. Det finns när detta skrivs inga Blackberry‑telefoner att köpa, förutom äldre modeller. – Företaget BlackBerry finns kvar. Det utvecklar och säljer mjukvara. – Varför telefonen fick heta BlackBerry: wordworking.medium…. – IDG:s artiklar om BlackBerry: länk.
[företag] [mobiltelefoner] [ändrad 13 maj 2023]