Messenger

  1. – nerlagd tjänst för snabbmeddelanden (instant messaging) från Microsoft. Startades 1999 och er­­sattes 2013, utom i Kina, av Skype (som tillhör Microsoft). – Messenger har under åren haft olika namn: MSN Messenger Service, DotNet Messenger Service och Windows Live Messenger Service. Klientprogrammen har haft namn som MSN Messenger och Windows Live Messenger. Det har också funnits klientpro­gram från andra före­tag. – I slutet av 2014 lades Messenger ner även i Kina. – På 1990‑talet fanns det en meddelandetjänst i Windows NT† med namnet Messenger. Det var ett helt annat pro­gram, avsett för med­­de­lan­den inom arbetsgrupper;
  2. – Yahoo! MessengerYahoos nerlagda tjänst för snabb­­med­­de­lan­den. Den lanserades 1998 och stängdes 2018;
  3. – Facebook Messenger – snabbmeddelandetjänst från Face­book. Finns som app till smarta mobiler. Med appen kan Facebookanvän­dare skicka meddelan­den till var­andra utan att be­höva logga in på Face­books webbsidor;
  4. – se Tor Messenger†.

[meddelanden] [nerlagt] [ändrad 12 november 2018]

Andreessen, Marc

(1971) – amerikansk programmerare och företagsledare. – Marc Andreessen skrev 1993 den första allmänt spridda webbläsaren Mosaic† tillsammans med Eric Bina. Andreessen grundade sedan Netscape med Jim Clark och lanserade webbläsaren Navigator†. Efter sammanslagningen 1998 av Net­scape och America Online (numera Aol) var han vice vd i det sammanslagna företaget i något år. – Andreessen grundade 1999 företaget Loud­cloud, från 2001 Opsware, 2007 köpt av dåvarande Hewlett‑Packard† för 1,6 miljarder dollar. Han startade 2009 innovationskapitalbolaget Andreessen Horowitz (a16z.com). I augusti 2009 blev det känt att Andreessen finansierade bo­laget bakom en ny webb­­läsare, Rockmelt†, ner­lagd 2013. – Marc Andreessens blogg finns på blog.pmarca.com (senast uppdaterad 2015). – Notera stavningen av Andreessen.

[marc andreessen] [personer] [ändrad 12 september 2018]

Weiser, Mark

(19521999) – amerikansk forskare och uppfinnare, chefs­tekno­log på forsk­nings­institutet PARC från 1996. – Mark Weiser är känd som upphovsman till idén ubikvitära it-system (ubiquitous computing), alltså att datorkapacitet skulle vara tillgänglig när som helst i vardagslivet. Hans vision, som publicerades 1991 i artikeln ”The computer for the 21st century” i Scientific American (länk), har till stora delar realiserats. Weiser förespråkade också något som han kallade för calm technology – bra design skulle, ansåg han, märkas så lite som möj­ligt. – Mark Weiser var också trummis i bandet Severe tire damage (std.org) som i juni 1993 var det första bandet som spelade på internet och som, till Rolling Stones förvåning, var förband när Rolling Stones i november 1994 gjorde sin första spelning på internet. – En minnessida med artikeln från 1991 finns här.

[mark weiser] [personer] [ändrad 11 februari 2021]

Agilent

Agilent Technologies – ursprungligen: dåvarande Hewlett‑Packards† avdelning för mätutrust­­ning och elek­tro­nik (utom datorer), sedan 1999 ett fristående före­tag. – I augusti 2005 beslöt Agilent att koncentrera sig på mätutrust­ning och att sälja elek­tronik­­verk­­samheten, in­klu­sive processortillverkning, till Avago Technologies, som 2015 köpte Broadcom och tog över namnet (länk). Agilents verksamhet gick därefter allt mer i riktning mot medicinsk utrustning och bio­veten­skaper. 2013 delades Agilent igen. Verksam­heten inom bioveten­skaper kvarstår under företagsnamnet Agilent, medan den elektroniska mätutrustningen finns i Keysight Technologies (länk). – Se agilent.com.

[företag] [ändrad 18 november 2018]

Jain

(Java APIs for integrated net­works) – en avvecklad Java‑baserad teknik som skulle göra det möjligt att skriva pro­gram för webben utan att programmeraren skulle behöva veta om kommunikationen sker över telenätet, optiska fiber­nät eller via mobiltelefonnätet. – Syftet var att ett program bara skulle skrivas en gång och sedan fungera i alla miljöer. – Jain lansera­des 1999 av Sun†, som senare köptes av Oracle. All utveckling av Jain inom Oracle tycks ha upphört 2004: Oracles webbsidor om Jain är borttagna sedan början av 2019. – Jain har emellertid utvecklats vidare av frivilliga i projektet Jain-sip, se github.com/usnistgov/jsip. – Även: anhängare av den jainistiska religionen – se Wikipedia.

[nerlagt] [programmering] [webben] [ändrad 9 oktober 2019]

Napster

  1. napster– en amerikansk tjänst som strömmar musik över nätet till betalande kunder. Hette tidigare Rhapsody†; Rhapsody köpte Napster 2011 och tog 2016 över namnet. –Se napster.com;
  2. – en nerlagd webbplats för utbyte av musikfiler (så kallad fildelning). Senare: ett numera avvecklat företag för laglig spridning av musik på nätet.

– Napster grundades 1999 av den då 19-årige amerikanske studenten Shawn Fanning, och gick i konkurs 2002. Det var det första kända nätverket för musikdelning. Fannings Napster var ett program som, med hjälp av en katalog på Napsters server, kunde söka efter musik i MP3-format på andra användares hårddiskar och låta sin användare hämta musiken utan avgift. Det satte igång den stora konflikten om pirat­kopierad musik, film och annat upphovsrättsligt skyddat material på internet. – 2001 tvingades Napster att stänga av sitt nätverk. Den tyska mediekoncernen Bertelsmann ville då köpa företaget, men det slutade med att Napster gick i konkurs 2002. Varumärket har sedan dess passerat mellan flera ägare, och 2011 gick det nuvarande Napster samman med Rhapsody, ett amerikanskt företag som säljer musikabonnemang över nätet. – Ur-Napsters juridiska svaghet var att det fanns en central katalog på Napsters server över de låtar som användarna kunde hämta. Musik­förlagen kunde därför hävda att Napster uppmuntrade piratkopiering. Senare efterföljare till Napster, som Gnutella och Fasttrack, undviker det juridiska problemet genom att de saknar central server. Alla filer och listor finns hos användarna.

[fildelning] [företag] [namnbyte] [upphovsrätt] [ändrad 27 september 2022]

DeCSS

ett program som dekrypterar DVD för film, som ofta är krypterade med CSS. DeCSS ut­vecklades 1999 av den norska 16‑åringen Jon Lech Johansen i samarbete med två anonyma vänner. Det gjorde de för att kunna spela DVD‑filmer på Linux‑datorer. Men DeCSS utmålades av filmbranschen som ett hjälpmedel för olovlig kopiering. Johansen stämdes i Norge för piratkopiering, men han friades 2003. – I USA stämdes webbtidskriften 2600, som först hade publicerat källkoden till DeCSS, därefter en länk till källkoden. (Läs mer på 2600:s webbsidor: länk.) Domstolen tvingade först att ta bort källkoden, sedan att ta bort länken.

[kryptering] [ljud och bild] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 27 oktober 2020]

GNU Privacy Guard

GnuPG eller GPG – ett fritt kryptosystem som är ett utförande av PGP. GnuPG utvecklades av tysken Werner Koch (werner.eifzilla.de) med stöd av tyska staten. Syftet var att få fram en version av PGP som kunde användas fritt. Det släpptes 1999 och utvecklas fortfarande (2018). – GnuPG följer specifikationen för OpenPGP, och fungerar ihop med nyare versioner av PGP och andra kryptosystem som bygger på OpenPGP. Det är utvecklat som fri mjukvara, och sprids med GNU‑licens. – Läs mer på gnupg.org.

[kryptering] [ändrad 30 oktober 2018]

Aibo

en robot-hund, tillverkad av Sony i olika modeller 1999—2006, åter lanserad 2018. – Aibo kan gå på fyra ben, uppfatta ljud, lyda tillsägelser och ”se” med videokamera. Den har också förmåga att lära sig saker och att anpassa sitt bete­ende. Den har utbyt­­bara program på minneskort, och kan också programmeras av användaren. Versionen från 2018 är avsedd för ständig trådlös uppkoppling till internet och har maskininlärning genom program i molnet. – Aibo säljs som leksak, men har också använts som platt­­form för experiment i robotprogrammering. – Se aibo.com.

[robotar] [ändrad 6 september 2018]