ENUM

funktion som översätter telefonnummer till adresser på internet och omvänt. Med ENUM kan man alltså ringa ett telefonsamtal genom att ange en e-postadress, och man kan adressera e‑post med telefonnummer. Det förutsätter att mottagaren har tillgång till ett ENUM‑anpassat telenät och har gjort de nödvändiga inställningarna. ENUM infördes med början 2005 och väntades då bli av stor betydelse för att internettelefoni (röstsamtal från dator via internet) skulle fungera. Men intresset var nästan obefintligt, åtminstone bland slutkonsumenter (User-ENUM), så hanteringen av ENUM för slutkonsumenter i Sverige upphörde i praktiken 2013. – Internationella teleunionens (ITU:s) webbsidor om ENUM finns här.

[e-post] [telefoni] [ändrad 25 januari 2018]

sökmotorförgiftning

sätt att lura sökmotorer att hänvisa besökare till skumma webb­sidor. – Det kan göras på flera sätt, men alla går ut på att utnyttja seriösa webbsidor som har hög rankning på sökmotorerna, men är dåligt skyddade. Ett sätt är att injicera kod på den angripna webbsidan på ett sådant sätt att webbsidans utgivare och besökare inte ser någon skillnad, men sökmotorerna får förfalskade uppgifter. Den som sedan gör sökningar som leder till den ”förgiftade” webbsidan kan i sökresultaten hänvisas till länkar som leder till helt andra webbsidor än de som besökaren hade tänkt sig. Angriparen har nämligen förberett länkar som ser ut att gå till den ”förgiftade” webbsidan, men som i själva verket går till andra sidor, som kan användas för marknadsföring av skumma produkter, för bedräge­rier eller för spridning av skadeprogram. – På engelska: search engine poisoning.

[attacker] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [sökmotorer] [webbsidor] [ändrad 5 september 2018]

domaineering

köp av en domän på internet enbart för att publicera annonser på den. Det förutsätter att domänen har ett namn som gör att många söker sig till den på ren chansning.

[domäner] [marknadsföring] [ändrad 14 september 2018]

ASP

  1. – active server pagewebbsida som inte är skriven enbart i HTML, utan som sammanställs genom att ett program eller ett skript körs i webbservern innan resultatet sänds till användaren. Utvecklat av Micro­soft, och ingår i Microsofts Internet information server. – Jäm­för med Asp.net som ingår i Microsoft Dotnet. – Se Microsofts webbsidor. – Jäm­för också med Java server pages (JSP);
  2. – se application service provider.

[förkortningar på A] [molnet] [webbpublicering] [ändrad 6 december 2018]

inboxa

inboxa mig – skicka ett privat meddelande till mig (till min inbox). Underförstått: skriv det inte på Facebook så att andra kan läsa det.

[meddelanden] [ändrad 7 november 2013]

RAM

  1. – random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM (read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
  2. – ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor (pages);
  3. – (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
  4. – på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.

[datakommunikation] [förkortningar på R] [minnen] [webbpublicering] [ändrad 25 maj 2018]