en av de första helt elektroniska datorerna, byggd 1949 vid Manchesteruniversitetet i England. – Manchester Mark I var en av de första datorerna som kunde lagra program i minnet. Inmatnings- och programmeringssystemet konstruerades av Alan Turing†. Maskinen var en vidareutveckling av SSEM†(”Baby”). – Bland de som arbetade med Manchester Mark I fanns Conway Berners‑Lee och Mary Lee Woods, föräldrar till Tim Berners‑Lee. – Manchester Mark I var förebild till Ferrantis† första dator. – I USA fanns en annan liknande dator med namnet Mark I†. – Se historik från Manchesteruniversitetet.
Kazaa media desktop – ett gratisprogram för sökning, uppspelning, visning och spridning av filer på internet i samverkan med andra användare av programmet. Utvecklat av företaget Sharman Networks och avsett för nätet FastTrack (se också Kazaa†). – Kazaa media desktop var i mitten av 2003 världens dittills mest spridda datorprogram. Numera avvecklat.
Binär automatisk reläkalkylator – en dator byggd 1950 i Sverige. – BARK var klar före BESK†, som brukar räknas som Sveriges första dator. Men BARK var inte elektronisk – i stället för radiorör eller transistorer hade den reläer, som en automatisk telefonväxel från samma tid. – Howard Aiken† lär ha sagt att ”det här är den första dator jag sett utanför Harvard som faktiskt fungerar”. – Se denna länk och se Wikipedia.
en av de allra första datorerna. Den utvecklades av Howard Aiken† i samarbete med bland annat Grace Hopper†. Mark I byggdes i USA under andra världskriget, men visades upp först 1946. Den har gett namn åt Harvardarkitekturen. – Mark I vägde fem ton och behövde fyra sekunder för att göra en multiplikation. Det var en elektromekanisk maskin med hålremsor och reläer, och den kunde bara bearbeta tal i den ordning som de matades in. – Mark I räknades länge, i konkurrens med Eniac†, som den första datorn. Men numera räknas den tyska Z3 från 1941, konstruerad av Konrad Zuse†, som den första datorn. Arbetsnamnet på Mark I var ASCC, Automatic sequence controlled calculator, och den var också känd som Harvard Mark I. – Det fanns också en Manchester Mark I†.
en bärbar dator med operativsystemet Chrome OS från Google. Hösten 2015 kom en Chromebookmodell, se Pixel, som i stället hade Android. Från hösten 2016 kan alla Chromebooks köra Android‑appar jämsides med webbläsarbaserade program. – Tidigare kunde en Chromebook bara användas för besök på webbsidor och för körning av webbaserade program. Användaren kunde inte installera andra program på datorn. – Chromebook lanserades i maj 2011 med modeller tillverkade av Acer och Samsung enligt speficikationer från Google. I februari 2013 kom Chromebook Pixel med en extremt högupplöst bildskärm som också var pekskärm. – Se google.com/chromebook. – Chromebooks påminner lite om det kortlivade försöket med network computers på 1990‑talet. – Se också Chromebox.
(simple computer) – en nerlagd billig enkel dator som utvecklades i Indien för att användas av fattiga bybor. – Simputer lanserades i början av 2002, och kostade då ungefär två tusen kronor. År 2005 var det uppenbart att den inte blivit någon försäljningsframgång, och 2006 upphörde marknadsföringen. – Simputer var en handhållen penndator med Linux och en StrongArm‑processor. Simputer var konstruerad så att flera användare lätt skulle kunna dela på en dator: varje användare hade ett eget smartkort till datorn med personlig information. – Simputer konstruerades av en ideell indisk organisation, The Simputer Trust, och tillverkades av företag på licens. En version för den allmänna marknaden såldes som Amida Simputer. – 2012 kom en annan indisk lågprisdator, se Aakash. – Jämför med One laptop per child (”hundradollarsdatorn”).
– på 1980- och 1990-talet beteckning på en avancerad dator för en användare. – Arbetsstationer såg ut som stationära persondatorer, men var större och kraftfullare. Arbetsstationer hade någon form av Unix som operativsystem och RISC‑processorer, och de kunde kopplas samman i nätverk (vilket inte var självklart på den tiden). Första företaget som tillverkade arbetsstationer var Apollo†. – Arbetsstationernas storhetstid var slutet av 1980‑talet och början av 1990‑talet. IBM, dåvarande Hewlett‑Packard†, Sun† och SGI† tävlade då om att ha de kraftfullaste arbetsstationerna. Sedan dess har skillnaden mellan vanliga persondatorer och arbetsstationer suddats ut. Dagens persondatorer är mycket snabbare än 1990‑talets arbetsstationer, Intel‑processorer (eller Intelkompatibla processorer) används på praktiskt taget alla persondatorer (men se Apple Silicon), och det behövs ingen speciell dator för att köra Unix eller Linux. Därför har arbetsstationer som en särskild genre upphört att existera;
– det engelska ordet workstation står i dag oftast för en vanlig persondator.
(föråldrat) – om datorer: egenskapen att ha processor från Intel (eller en Intelkompatibel processor) och att kunna köra operativsystem från Microsoft. På 1980‑talet var det PC‑DOS, på 1990‑talet blev det Windows. En dator som uppfyller de kraven är kompatibel med IBM:sPersonal Computer (PC). IBM:s PC gav på 1980‑talet upphov till en hel industri som tillverkade IBM‑kompatibla datorer, så kallade kloner, och den industrin tillverkar fortfarande nästan alla världens persondatorer utom Mac. (Linux konstruerades från början för att kunna köras på IBM‑kompatibla datorer.) – Eftersom IBM slutade att tillverka persondatorer 2005 har benämningen IBM‑kompatibel blivit föråldrad, så sedan dess säger man snarare Windows‑kompatibel, eller oftast bara PC. Man har ibland också talat om Wintel (Windows och Intel). I princip är datorer som primärt är avsedda för Windows fortfarande baserade på Intels specifikation ATX, som i sin tur är en vidareutveckling av IBM:s specifikation från 1984 för PC AT†, även om den har vidareutvecklats nästan till oigenkännelighet. – Observera att Mac‑datorer sedan 2005 också har Intel‑processorer, men det betyder inte att Macar är IBM‑kompatibla. – Termen IBM‑kompatibel har förr också använts om stordatorer som är kompatibla med IBM:s stordatorer.
En riktig bärbar har Basic-tolk. TRS-80, modell 100.
en amerikansk före detta datortillverkare. – Tandy är bland annat ihågkommet för den lilla bärbara datorn TRS-80 Model 100(se oldcomputers.net…), som på 1980‑talet var populär bland annat bland journalister. Tandy tillverkade persondatorer (även stationära) från 1977 till 1992, då datortillverkningen såldes till AST, som i sin tur 1996 köptes av Samsung. År 2000 bytte Tandy namn till RadioShack efter den elektronikkedja som företaget äger (radioshack.com). – Företaget Tandy, som grundades 1919, var från början i läderbranschen. Den verksamheten lever kvar i det fristående företaget Tandy Leather Company(länk).
– grupp som samlas med kort varsel, gör något uppseendeväckande men harmlöst tillsammans (flash mobbing) och sedan upplöses. Det var en happeningliknande modegrej 2003. Ofta fick deltagarna inte veta vad de ska göra förrän de var på plats. Kallelsen kom med e‑post, SMS eller i sociala medier. – Den första flashmobben anordnades av Bill Wasik(se Wikipedia). – Jämför med mob, flash crowd, social swarming, smart mob, cash mob och texting samt makromobb;
– flash mob computing eller flash mob supercomputer – beräkningsnätverk av bärbara persondatorer som kopplas ihop vid ett möte som har sammankallats med kort varsel. – Läs mer på flashmobcomputing.org (nere sedan november 2017). – Läs också om LAN‑party och jämför med mob programming.
