kopia

  1. – (copy) – avbildning av ett original (förlaga), som kan vara en bild, ett föremål eller information (text och siffror), till exempel ett dator­program. – På svenska skiljer vi mellan kopior och exemplar. Böcker, tidningar och skivor med musik och eller film framställs i si och så många exemplar. Inget av exemplaren är ett original. Kopior, däremot, gör man med kopieringsappa­rater, med hjälp av en dator eller på andra sätt, och det förutsätter ett original. Originalet brukar anses vara av högre kvalitet och / eller mer värdefullt än kopiorna, men när det gäller kopior av digitala förlagor är det oftast ingen skillnad. – Se också kopiera;
  2. – kopia till eller bara kopia, på engelska CC (carbon copy) – i e‑post och affärs­­korrespon­dens: adress­­fält för mot­tagare av kopior eller extra exemplar av med­delandet. De får med­delandet för kännedom. Huvudmottagaren kan se vilka kopiemottagarna är, och om det finns flera mottagare i fältet Kopia kan de också se var­andras namn. Vill man i stället hålla kopiemottagarnas namn hemliga an­vänder man i stället fältet dold kopia eller hemlig kopia, på engelska BCC (blank carbon copy). – Se också reply all och little r. – Den engelska för­­kort­ningen CC för carbon copy är en kvar­leva från skrivmaskin­ernas tid, då kopiorna gjordes med karbon­­papper. – Se också Data­term­gruppen (länk);.

[e-post] [språktips] [ändrad 4 juni 2018]

beskrivande webbadress

webbadress (URL) som innehåller ord eller namn som beskriver inne­hållet på webb­sidan som adressen går till. – Ett exempel är Wiki­pedia, där webbadressen till varje uppslags­ord inne­håller det uppslagsordet. Till exempel går sv.wikipedia.org/wiki/Dator till uppslags­ordet Dator. – Engelska slug, för­svenskat till slugg, syftar på den betydelsebärande delen av webbadressen. – Be­skriv­ande webb­adresser är ofta komplement till en webbsidas ursprung­liga och egentliga webb­adress. Besök­are som efterfrågar den beskrivande webbadressen skickas vidare till den ursprungliga webbadressen genom omdirigering. – Tekniskt: Webbadresser som https://it-ord.idg.se/?s=beskrivande+webbadress (med frågetecken) är tekniskt annorlunda, eftersom ?s=beskrivande+webbadress de­fi­ni­erar en sökning i en databas, inte en fast sida. Den sida som skickas till besökaren sätts samman av webbservern först efter anropet. Detta syns på frågetecknet.

[webbpublicering] [ändrad 4 oktober 2018]

Overture

en avvecklad amerikansk sökmotor, startad 1998 under namnet GoTo, senare absorberad av Yahoo. – Overture var först med betalda place­ringar, alltså det att företag kunde betala för att få topplaceringar i resultat­listorna. År 2000 gick Overture över till att leverera sökresultat (fortfarande med betalda placeringar) till andra sökmotorer. I februari 2003 köpte Overture den tidigare ledande sök­motorn Altavista† (sedan dess nerlagd), och i juli samma år blev Overture i sin tur köpt av Yahoo, och bytte då namn till Yahoo Search Marketing, se Yahoos (numera Verizon Media Groups) webbsidor.

[sökmotorer] [uppköpt] [ändrad 25 november 2019]

Wikimedia

Stiftelsens märke.
Stiftelsens märke.

Wikimedia Foundation – stiftelsen som driver det webbaserade uppslagsverket Wikipedia. – Wikimedia driver också besläktade projekt som ordboken Wiktionary (länk) och biblioteket Wikisource. Wikimedia grundades 2003. Då överlät Wikipedias grundare Jimmy Wales rätten till namnet Wikipedia, upphovsrätten till material på Wikipedia samt den tekniska utrustningen till stiftelsen. Wikimedia Foundation anordnar konferensen Wikimania. – Se också Wikimedia Enterprise. – Wikimedia finns på wikimediafoundation.org, och Wikimedia Sverige finns här.

[publicering] [stiftelser] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 9 september 2021]

WFQ

förkortning för weighted fair queueing – metod för att reglera dataflödet i paket­förmedlande nätverk. WFQ är gjort för att utrymmes­krävande kom­mu­ni­ka­tion (till exempel video- och musik­filer) inte ska tränga ut den mindre utrymmes­krävande trafiken (till exempel vanlig e‑post med bara text). WFQ sorterar paketen så att den mindre utrymmes­krävande trafiken får gå först. Det inne­bär att vid hög belastning märks ingen för­dröjning för den mindre lätta trafiken. Den utrymmes­krävande trafiken får vänta. Exakt hur det ska fungera kan ställas in av nät­verks­admin­ist­ra­tören. – Läs mer i Wiki­pedia.

[förkortningar på W] [nätverk] [ändrad 23 juni 2017]

Musopen

en organisation som sprider klassisk musik gratis på internet. – Musopen gör egna inspelningar av klassisk musik som kan laddas ner gratis från webbplatsen. Musopen tillhandahåller också noter till klassisk musik. Detta gäller musik som inte längre skyddas av upphovsrätt. Verksamheten är alltså helt laglig. – Se musopen.org.

[gratis] [musik] [webbtjänster] [ändrad 1 november 2019]

toppdomän

(top level domain, TLD)domän på högsta nivån i internets domännamnssystem (bortsett från rotzonen). – Toppdomänens förkortning, som .se och .com, står alltid sist i domän­namnet. Det finns flera slags toppdomäner: generiska toppdomäner som .com, .net och .org samt landsdomäner som .se och .nu. Bland de generiska toppdomänerna finns det öppna toppdomäner, begränsade toppdomäner och sponsrade toppdomäner. – Yttersta ansvaret för toppdomänerna ligger på organisationen ICANN. – Sedan 2011 kan alla som betalar en hög ansökningsavgift och uppfyller ett antal strikta krav registrera privata toppdomäner (new gTLDs). – Se också pseudotoppdomän.

[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]

Hidden Wiki

The Hidden Wiki – en svåråtkomlig webbsida med länkar till sajter med bland annat narkotika och bilder på sexuella övergrepp mot barn. En sajt som annonserade på The Hidden Wiki, barnporrsajten Lolita City, slogs ut 2011 genom en distribuerad överbelastningsattack från rörelsen Anonymous. – The Hidden Wiki finns på en så kallad pseudotopp­domän, en toppdomän som inte ingår DNS‑systemet. – Läs också om Silk Road†.

[it-relaterad brottslighet] [wiki] [ändrad 14 september 2018]

PHP

ett skriptspråk som används för att skriva dynamiska webb­sidor. – PHP‑koden läggs in i webb­sidans HTML-kod på servern och exekveras där varje gång någon hämtar webb­sidan. Vad som blir resultatet (hur webbsidan som levereras till besökaren ser ut) kan alltså variera från gång till gång. PHP står för numera för PHP Hypertext Preprocessor (en rekursiv förkortning), tidigare för Personal home page tools, och bygger på öppen källkod. – Se php.net.

[förkortningar på P] [programspråk] [rekursiva förkortningar] [webbpublicering] [ändrad 2 augusti 2020]